Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Svenskt Näringsliv ryggar för grundproblematiken

Studentpeng. Examenspeng. Etableringspeng. Kvalitetspeng. Svenskt näringsliv, företagens intresseorganisation, vill se ett helt nytt system för fördelning av resurser till högre utbildning. I en rapport presenterar man därför en ”skiss” på hur ett sådant system kan se ut, baserat på de fyra förstnämnda komponenterna.

1 april, 2013
Universitetsläraren

UTGÅNGSPUNKTEN i rapporten är att den högre utbildningen har "allvarliga pro­blem" med den akademiska kvaliteten samt med att förbereda studenterna för arbetslivet. I rapportens slutord heter det bland annat att "det är ytterst Sveriges framtid som nation för företagande, jobb och välfärd det handlar om".
Svenskt Näringsliv uppmanar därför regeringen att "snarast ta initiativ till en bred översyn av den ekonomiska styr­ningen av den högre utbildningen.
– Svenskt Näringsliv resonerar som att det enbart handlade om att gå direkt från högskolan och fylla en lucka i ett specifikt företag, säger SULF:s chefsut­redare Karin Åmossa om rapporten och de föreslagna komponenterna "examens­peng" och "etableringspeng".
– Men resultatet av en högre utbild­ning är och ska vara mer än så, det är inte enbart den enskilde studentens egendom utan en investering i vår gemensamma framtid. Många av de ar­beten högskolan utbildar för finns inte idag, och därför får vi inte införa system som likriktar eller försvårar inrättandet av nya utbild­ningar.
"Examenspeng" skulle utgöra en komponent i ett system där den nuvarande ersättningen för helårsprestationer avskaffas och ersätts av pre­stationsbaserade anslag som ökar under utbildnings­tiden, den sista poängen i en examen ska ge mer anslag än den första.
Med "etableringspeng" vill Svenskt Näringsliv att resurstilldelningen "kopplas till ett resultatmått, i form av arbets­ livsetablering". Lärosäten som är "dukti­ga på att utforma utbildningar som leder till jobb" ska få större anslag.

RAPPORTEN HÄNVISAR TILL lärosätenas uppdrag att samverka med det omgi­vande samhället, ett uppdrag som enligt Svenskt Näringsliv är "ett tydligt uttryck för samhällets vilja att manifestera bety­delsen av att utbildningar leder till jobb och att lärosätena har en central roll för kompetensförsörjningen".
– Självklart har universitet och hög­skolor en roll i kompetensförsörjningen, men uppgiften är också att försörja oss alla, hela samhället med kunskap, säger Karin Åmossa.
– I hela världen talar man om att det är personer med högre utbildning som ska forma framtiden, men då inte bara genom att svara mot företagens exakta behov just nu, utan också kulturellt och demokratiskt.
Hon påpekar vidare att det föreslagna systemet för att styra pengar till lärosä­ tena utgår ifrån sådant som universitet och högskolor inte rår över, som en för­änderlig och oförutsägbar efterfrågan på arbetsmarknaden.
– Högskolans ansvar är att ge bra ut­ bildning, men det finns saker som man inte lär sig förrän man fått jobbet och befinner sig på arbetsplatsen.
– Om företagen vill ha folk som ska utveckla verksamheten krävs självständiga, kritiskt tänkande personer, de bästa är då kanske inte de som är fix och färdiga.

RESONEMANGET om bristande match­ning och att företagen har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens faller, enligt Karin Åmossa, också tillbaka på företagen.
– Högre utbildning lönar sig i bemär­kelsen att det finns fler jobb för akademiker än för andra.
– Men att rekrytera är inte lätt, kanske har företagen inte de rätta verktygen? Svenskt Näringsliv kunde ju vända sig till sina egna medlemmar för att under­söka detta och också ställa frågor om varför svenska företag avviker från eu­ropeisk praxis genom att gärna anställa dem som ännu inte avlagt examen och varför man inte lägger mer vikt vid aka­demisk examen.
Hon understryker att SULF välkomnar diskussionen om resurstilldelning, men att man starkt invänder mot att Svenskt Näringsliv "ryggar för grundproblema­ tiken".
– Den långvariga urholkningen av resurser, de många visstidsanställning­ arna och lärarnas dåliga villkor gör det svårare att upprätthålla kvaliteten i den högre utbildningen.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023