Svårt att hitta lektorer till nya utbildningsplatser

När regeringen lanserade nya utbildningsplatser inom förskollärarutbildningen mottogs det med visst jämnmod, sektorn har vant sig vid att autonomin i sådana fall är begränsad och att ”satsning” inte är lika med nya pengar.

Problemen som universitet och högskolor nu har att lösa handlar främst om att rekrytera lektorer samt hitta lämpliga lokaler.
I januari beslutade alltså regeringen om flera platser på förskollärarutbildningen, i det som benämns Stockholmsregionen. Stockholms universitet, Södertörns högskola och Mälardalens högskola fick därför i sina regleringsbrev i uppdrag att utöka antalet nybörjarplatser på utbildningen.
Avsikten är att öka antalet med cirka en fjärdedel från 860 platser år 2012 till cirka 1080 år 2015.
Lärosätena var förberedda, i höstas hade de kallats till sonderande träff på Utbildningsdepartementet, där också företrädare för kommunerna medverkade.
– Stockholms universitet hade redan planerat och förberett en ökning av antalet platser på förskollärarutbildningen, så det kom lite överraskande att regeringen presenterade det som "sin" satsning, samtidigt som satsningen inte gav några ytterligare pengar.
Det säger Anders Gustavsson, vicerektor och ansvarig för lärarutbildningsfrågor vid Stockholms universitet, som enligt det nya uppdraget ska utöka sin förskollärarutbildning med 120 platser 2013 och ytterligare 30 under 2014 och 2015. Ekonomiskt klarar SU detta, längre fram kan det bli besvärligare, om inte takbeloppen höjs. Det som är svårt nu är att hitta lektorsutbildade lärare och att se till att det finns lokaler.
– Vi är intresserade av att bygga ut förskollärarutbildningen ytterligare framöver, men inte intresserade av öronmärkta pengar, de skulle lätt kunna bli en tvångströja.
Han konstaterar som många andra i sektorn att man vant sig vid att extraplatser lanseras för att senare dras in, delvis vad som kan kallas politisk efterfrågan.
– Platstillgången kan relateras både till konjunkturer och till valår.

För Södertörns högskola innebär regeringsuppdraget 100 nya platser under 2013, varav vissa är erfarenhetsbaserade, det vill säga utbildning för den som redan arbetar i förskolan och vill skaffa behörighet.
– Vi kommer att göra en omfördelning inom befintlig utbildning, det blir inga dramatiska förändringar, bland annat beroende på att vi kan flytta platser från andra delar av lärarutbildningen som har lägre söktryck, säger Nils Ekedahl, prorektor vid Södertörns högskola.
Det som krävs är att få tag på universitetslärare som kan förskoleområdet, högskolan håller på att rekrytera ett antal lektorer.
– Vi måste upprätthålla den akademiska kvaliteten, vi har också möjlighet att adjungera verksamma förskollärare. Men i stort är det inga problem, det här är en utbildning som är efterfrågad på arbetsmarknaden.
– Det kan bli svårare efter 2015, då regeringen aviserat en sänkning av takbeloppet, men där är vi inte ännu, säger Nils Ekedahl.
Han menar att man från lärosäteshåll kan reagera på regeringens detaljstyrning och själva språkbruket, i samband med utökningen av platser.
– Autonomin i sammanhanget är begränsad. Regeringen pratar om "nya platser", men det är ju inte så systemet fungerar, utan det är lärosätena som ska stå för fördelningen.

Mälardalens Högskola har också fått i uppdrag att utöka antalet platser på förskollärarutbildningen, däremot inte något bestämt antal.
– Vi får laga efter läge, det blir upp till oss att göra bedömningen, säger Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola.
Alltså innebär inte de nya platserna någon större påfrestning för högskolans verksamhet och prioriteringar, men Karin Röding påpekar det principiellt problematiska i ofinansierad tilldelning av nya utbildningsplatser.
– Förskollärarutbildningen är viktig, men man kan konstatera att det går att anlägga ett genusperspektiv i sammanhanget. När regeringen beställer nya platser på förskole- och sjuksköterskeutbildning skickar de inte med nya pengar, vilket man däremot gör när det gäller ingenjörsutbildningarna.

MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv