Doktorander är överrepresenterade bland anmälda till Trygghetsstiftelsen

ALLA SOM SÄGS UPP på grund av arbets­brist eller slutar en tidsbegränsad an­ställning inom statlig sektor anmäls till Trygghetsstiftelsen, om de uppfyller kvalifikationstiden i avtalet (se fak­tarutan). Antalet har varierat kraftigt de senaste tio åren med en topp 2005. Ökningen 2005 berodde främst på ett försvarsbeslut som innebar att knappt 3 300 personer sades upp.
Men det totala antalet uppsagda inom statlig sektor är i samma storleksordning i slutet av perioden som i början. Däremot har andelen tids­ begränsat anställda ökat starkt. Det beror i sin tur på att 2005 skedde en förändring av avtalet vilket gav nya möjligheter för doktoranderna att utnyttja Trygghetsavtalet.
Till följd därav har antalet tidsbegrän­sat anställda som kommer in till Trygghetsstiftelsen ökat från under 300 till en nivå en bra bit över 1 000 personer.
Det innebär att av de 2 200 personer som totalt anmäldes till Trygghetsstiftelsen 2012 hade 53 procent en tidsbe­gränsad anställning. Nästan alla av dem, 95–97 procent, är doktorander eller mera korrekt nydisputerade. I antal utgör personal vid universitet och högskolor ungefär en fjärdedel av samtliga statligt anställda så de är klart överrepresenterade bland dem som anmäls till Trygg­hetsstiftelsen.

Är det ett problem att doktoranderna utgör en så stor andel?
– Nej det är det inte, men när andelen har ökat påverkar det profilen på helavår kundstock och därmed har vi sedan en tid tillbaka utvecklat särskilda insat­ser för den här målgruppen doktorander och nydisputerade, säger Caroline Söder, vd för Trygghetsstiftelsen.

TRYGGHETSSTIFTELSEN bildades 1990, samma år som Trygghetsavtalet trädde i kraft. Trygghetsavtalet är ett kollek­tivavtal för statsanställda som reglerar rättigheter för den som förlorar jobbet. Trygghetsstiftelsens främsta uppgift är att hjälpa den enskilde att få ett nytt jobb.
De flesta som kommer till Trygghets­stiftelsen hittar en ny lösning snabbt.
– Det som däremot är mer vanligt i den här gruppen nydisputerade är att de går in på tidsbegränsade anställningar, de får ett nytt anslag eller hittar nya pro­jektmedel. Så kanske det blir en lösning på sex månader till tre år. En grupp forskarutbildade har det bli­vit svårare för.
– Vi har målgrupper som tidigare gick ut i industrin till tillsvidareanställningar inom biotechföretag och där är det svå­rare eftersom företagen inte har kvar all verksamhet i landet och den här gruppen får söka andra vägar.
Men generellt fungerar Trygghets­stiftelsens verksamhet bra, de allra flesta får ett nytt jobb. Med hjälp av Sifo gör stiftelsen nöjdhetsmätningar halvårsvis. Under det senaste året har man gått från 88 procents nöjdhet till 90 procents nöjdhet.
– Trygghetsstiftelsen har byggts upp för en målgrupp som befinner sig mitt i yrkeslivet. I doktoranderna har vi en målgrupp som är 30–35 år och som är i början av sitt yrkesliv. Men det man be­höver för att kunna söka jobb är ju ingen skillnad, de kompetenserna är samma oavsett var man befinner sig i yrkeslivet, säger Caroline Söder.

UNDER 2013 SKA stiftelsen målgruppsan­passa arbetet mot universitet och hög­skolor; man har just påbörjat ett arbete med att förbättra informationsmaterialet riktat till forskare.
– Lösningsgraden är väldigt hög och den modell som vi haft generellt för alla har fungerat bra även för målgruppen doktorander men det vi nu gör är att ännu bättre specialanpassa innehållet till de disputerade doktoranderna.
Eftersom andelen doktorander med utländsk bakgrund ökar så utökar också stiftelsen sitt material på engelska.

CAROLINE SÖDER PÅPEKAR att när lärosäte­na anmäler dem som håller på att mista jobbet till Trygghetsstiftelsen blir de er­ bjudna att anlita stiftelsens tjänster.
– Vi erbjuder alla den möjligheten men det är ett frivilligt val, vi har inte tvingande åtgärder utan allt är frivilligt och vi utgår från den enskildes specifika behov. Vi har inga paketlösningar på vägen till ett nytt jobb, som är må­let för allt vi gör, säger hon.
Robert Anders­son, SULF:s förhandlingschef statlig sektor an­ser att Trygghets­stiftelsen gör ett bra jobb.
– Från SULF:s sida är vi mycket nöjda med Trygg­hetsstiftelsens arbete. Av exempelvis de tidsbegränsat anställda som kom in 2011 var det över 90 procent som fick nytt jobb eller an­nan lösning inom nio månader, efter ett år var det i princip 100 procent. Trygghetsstiftelsen är uppenbart ef­fektiv, därför är det väldigt bra att den finns, säger han.

PER-OLOF ELIASSON

Fakta
Trygghetsstiftelsen erbjuder individuella lösningar för att snabbt hitta ett nytt jobb: till exempel hjälp att identifiera och beskriva sin kompetens, intervju­träning, cv­-seminarier, coachning, rådgivning, inskolningslön eller hjälp att starta eget. Ekonomiskt stöd finns i form av utfylld a-­kassa eller möjlighet till löneutfyllnad om någon får ett arbete med lägre lön. För tillsvidareanställda finns ofta möjlighet till pensionsersättning, vanligtvis från 61 år.

Åtta av tio får nytt arbete under uppsäg­ningstiden eller motsvarande tid efter att den tidsbegränsade anställningen upphört. För dem med tillsvidareanställning ger avtalet förlängd uppsägningstid. Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice matchar arbetsgivares rekryteringsbehov med kan­ didater bland stiftelsens kunder. Stiftelsen kan även stötta arbetsgivare och fackliga representanter i ett omställningsarbete.

Trygghetsavtalet omfattar alla anställda inom det statliga avtalsområdet som:
• är tillsvidareanställda och uppsagda på grund av arbetsbrist och som har haft en eller flera anställningar under sam­ manlagt minst ett år sammanhängande.
• är tillsvidareanställda och väljer att inte följa med vid en omlokalisering av verksamheten till en annan ort och som har haft en eller flera anställningar un­der sammanlagt minst ett år samman­ hängande.
• är tidsbegränsat anställda och som har haft en eller flera tidsbegränsade anställningar under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Trygghetsavtalet gäller också för dem som är anställda med lönebidrag. (Källa: Trygghetsstiftelsen)