Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Sverige kan halka efter inom öppen utbildningskultur

Öppen utbildningskultur har under 2012 blivit stort internationellt, men i Sverige har lärosätena inte hängt med. Det hävdar Ebba Ossiannilsson som anser att det är dags för högskolesektorn att reagera. – I år måste svenska lärosäten ta ställning till den öppna utbildningskulturen annars kommer man att hamna långt bakom, säger hon.

1 februari, 2013
Universitetsläraren

Ebba Ossiannilsson beskriver det som en tsunami i utbildningssektorn just nu, och drar en parallell till musikbranschen.
– När musiken släpptes fri på nätet genom Spotify och andra musiktjänster blev det helt andra regler som gällde. Detta är på väg att hända inom utbildning också, i vissa länder har det gått väldigt fort, i andra länder som Sverige går det långsamt.
Hon jobbar med strategisk utveckling och kvalitet inom nätbaserat lärande och e-lärande vid Lunds universitet och i december 2012 disputerade hon på en avhandling om kvalitet i e-lärande och öppet lärande.
– Jag gjorde det på distans i Finland, jag lever som jag lär, säger hon.
Som troligen första universitet i Sverige tog i december utbildningsnämnden på Lunds universitet ett beslut att man ska utreda möjligheten att lägga ut öppna kurser på nätet, och Ebba Ossiannilsson har fått uppdraget att utreda frågan.
– Lunds universitet har bestämt sig att gå öppet – det är jättekul, säger hon.
I en debattartikel i sista numret av Nyheter & Debatt från Högskoleverket (6/2012) pläderade Ebba Ossiannilsson för att svenska lärosäten måste vakna när det gäller den öppna utbildningskulturen.
– Vi ser det hända. Det här har egentligen varit igång ganska länge. Redan för tio år sedan, 2002, släppte MIT öppna digitala resurser på nätet. Då fick de samtidigt många fler sökande till sina vanliga kurser. Det är ju intressant.
2008 lanserades MOOC (Massive Open Online Courses). MOOC innebär bland annat Open Access, kurserna ska vara gratis och fritt tillgängliga för alla, både att gå kursen och allt kursmaterial. Dessutom ska en MOOC-kurs vara skalbar; "Massive" innebär att kursen ska kunna ges till ett obegränsat antal deltagare.
2011 erbjöd Sebastian Thrun vid Stanford University en kurs i artificiell intelligens genom MOOC. 160 000 studenter från hela världen, från mer än 190 olika länder, började på kursen online. Samtidigt gick kursen på campus.
– Sedan har det rullat på. 2012 räknas som det år MOOC slagit igenom, säger hon.

Ebba Ossiannilsson anser att det finns flera anledningar till att öppen utbildningskultur på nätet blivit stort.
– Dels måste vi hushålla med de resurser vi har i världen och vi måste hjälpas åt och samarbeta mycket mer än vi gör. Varje lärare kan inte sitta på sin kammare och göra sina egna kurser. Skulle man utbilda världens befolkning efter de behov som finns, skulle man behöva starta sju universitet i veckan, och det kan man ju inte göra.
Men man kan använda nätet.
– MOOC är inkluderande, kan nå nya grupper och göra utbildning globalt tillgänglig och gratis. Studenter säger ofta att det bästa universitetet finns redan och det finns på nätet.
En öppen utbildningskultur bygger på människors engagemang och lust att lära.
– Vi har redan sett på distansutbildning att det är många som läser som inte har för avsikt att ta några poäng eller någon examen. De gör det för att de har lust.
Ebba Ossiannilsson ger tre perspektiv på öppen utbildningskultur.
• Ett perspektiv är individens lust att lära och engagemang samt att man vill få tillgång till den bästa undervisningen i världen.
• Lärarperspektivet är att man inte behöver göra allting själv, utan man kan dra nytta av sina kollegor runt om i världen och göra saker tillsammans.
• Universitetsperspektivet är att det kan få gott renommé genom att erbjuda utbildning gratis på nätet. Vid Stanford och MIT drar de öppna kurserna studenter till det ordinarie utbudet. Det är en form av marknadsföring.
– I Asien, Afrika och Latinamerika har man kommit långt, i Brasilien är det lag på att använda MOOC och öppna lärarresurser i högre utbildning. Och EUkommissionen ska införa ett program om öppen utbildning i år.

Men i Sverige och resten av Norden händer det inte så mycket.
– Nej, det går långsamt i Sverige trots att Sverige är ett utbildningsland, bra på IT och bra på demokrati, det är märkligt.
Ett nordiskt samarbete har dock inletts på frivillig basis genom The Nordic Advisory Strategy Group, som försöker dra igång en öppen utbildningskultur i Norden.
Ebba Ossiannilsson både tror och hop-att den traditionella universitetsvärlden kommer att skakas om rejält.
– I år måste svenska lärosäten ta ställning till den öppna utbildningskulturen annars kommer man att hamna långt bakom, säger hon.
Också den enskilde läraren kommer troligen att få uppleva stora förändringar. Som universitetslärare måste man i framtiden ta hänsyn till hela spektrat av kurser, moment och föreläsningar av alla världens forskare som ligger på nätet.
– Alla lärare klagar på att det är för lite studenttid men ska lärarna stå och upprepa föreläsningar som någon annan redan har gjort så är det klart att det tar tid. Man kan inte längre som lärare sitta på sin kammare och göra föreläsningar och prov till dagen efter. Det håller inte längre. Man kan utnyttja tiden mycket bättre.
Och om lärosätena ska använda en öppen utbildningskultur kan man inte ha samma gamla kurssystem och examinationssystem.
– Det går inte att examinera 160 000 personer i ett traditionellt system, men det finns andra möjligheter. Så många personer är en kritisk massa som kan utveckla kvaliteten på examination. Inom forskningen har man alltid haft peer-rewiev där man granskar varandra. Men vid undervisning har man inte gjort så, där är det läraren som ensam har haft kontrollen, därför menar jag att med peer-rewiev inom undervisningen skulle kvaliteten för lärande och utbildning kunna förbättras, säger Ebba Ossiannilsson.
Hon anser att om ett universitet ska använda en öppen utbildningskultur måste det vara "uppkopplat". Infrastrukturen är också viktig, man behöver arbeta mycket mer i team och interdisciplinärt. Studentmedverkan och studentsamarbete är också helt avgörande.
– Det är också oerhört väsentligt att det finns strategier och visioner på ledningsnivå inom hela organisationen. Det går inte längre att förlita sig på lärare som är eldsjälar.

SULF:s chefsutredare Karin Åmossa ser på öppen utbildningskultur med skräckblandad förtjusning, hon anser att den kan komma att innebära en stor förändring som svenska universitet och svenska universitetslärare måste förhålla sig till.
– Det är mycket tal om öppna kurser, och om MOOC, särskilt om man talar med europeiska kollegor. Vi måste inse att öppna kurser är något som finns, och som har växt väldigt mycket de sista åren. Och lärosätena behöver förhålla sig till det, säger hon.
Otvivelaktigt kommer svenska lärosäten att få konkurrens.
– Vi får direktkonkurrens från Harvard och Stanford, det blir så. I det läget beror det på vad lärosätena väljer att göra, hur de väljer att ge sin egen utbildning och hur de väljer att marknadsföra den.
Karin Åmossa anser att i framtiden kan inte universitetsutbildning bedrivas som den alltid har gjort.
– Jag tror att den traditionella universitetsutbildningen kommer att påverkas. Det här är både fråga om teknikutveckling och en utveckling av användningen av tekniken genom interaktion, det är klart att det påverkar den traditionella utbildningen också. Inte all undervisning förstås, men mycket.
Karin Åmossa ser inget skräckscenario framför sig.
– Men vi måste vara öppna och vaksamma, inte minst på lärarnas arbetsvillkor, men också på utbildningens kvalitet. Hur man ska lösa det med att man inte har någon direkt interaktion med läraren, vad innebär det för det kritiska tänkandet? Och hur säkerställer man interaktionen mellan studenterna så att den blir bra och att de har utbyte av varandra?
Och om man ska ge poäng för sådana här utbildningar, hur säkerställer man då att det är rätt person som utfört uppgifterna?
Det allra mest spännande, anser Karin Åmossa är den "empowerment" som en öppen utbildningskultur kan ge upphov till globalt.
– Orden "kunskap är makt" har vi i SULF på våra affischer. För människor i världen som inte har tillgång till universitet eller har medel att gå en utbildning är detta revolutionerande, säger Karin Åmossa.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv