Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

SLU avbryter utgivningen av bokverket Nationalnyckeln

Bokverket Nationalnyckeln läggs på is. Minskningen på tio miljoner i budgeten för Artdatabanken vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) påverkar som väntat Svenska Artprojektet.

1 februari, 2013
Universitetsläraren

Förutom att utgivningen av referensverket Nationalnyckeln högst sannolikt kommer att upphöra helt efter 2014, minskar också stödet till de naturhistoriska museerna, varav tre återfinns inom universiteten.
Frågan om Artprojektets framtid berör flera olika departement, vilket bidragit till att komplicera ärendets beredning.
Då man i januari ansåg sig få vänta för länge på regeringens riktlinjer för Svenska Artprojektet tog därför ledningen vid Artdatabanken och SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, själva beslutet att "skjuta upp bokutgivningen tillsvidare".
Två ytterligare volymer kommer att ges ut, en 2013, en 2014, men därefter upphör troligen Nationalnyckeln i tryckt form. Utgivningen har pågått sedan 2005 och hittills resulterat i 15 band, om "svenska flercelliga växter, svampar och djur".
Att Artdatabanken vid SLU skulle få en bantad budget, från 77 till 67 miljoner, beslutade Landsbygdsdepartementet (under vilket SLU sorterar) i december i samband med regleringsbrevet för 2013. SLU fick då också i uppdrag att den 15 maj i år presentera ytterligare besparingar och effektivisering.

Framtiden för Svenska Artprojektet och Nationalnyckeln har, som Universitetsläraren tidigare berättat om (UL nr 3, 12 och 16/2012), de senaste åren framstått som osäker.
Projektet hade innan dess varit omhuldat och föga kontroversiellt, det initierades av riksdagen 2002 med kronprinsessan Victoria som beskyddare.
Nationalnyckeln bedömdes som viktig både för forskning och för miljöpolitik, men efter hand uppstod de problem som alltid drabbar utgivning av ett stort uppslagsverk; det blir dyrare än man tänkt sig. Kring Svenska Artprojektet tillkom så småningom intern oenighet och personkonflikter inom verksamheten.

Ett av problemen har länge ansetts vara att tydliga politiska mål med projektet har saknats. Efter en utredning inom Landsbygdsdepartementet gjordes en översyn utifrån regeringsdirektiv som bland annat öppnade för att utgivning av Nationalnyckeln skulle avbrytas eller upphöra helt. Rolf Annerberg, generaldirektör för Formas, som gjorde översynen ifrågasatte om utgivningen av Nationalnyckeln i bokform var ändamålsenlig och förordade av ekonomiska skäl en övergång till digital utgivning.
Planerna på digitalisering och nedläggningshotet mot Nationalnyckeln väckte från början protester bland forskare och andra. Man invände bland annat mot slutsatsen att digital spridning skulle innebära märkbart minskade kostnader, då det kostar att ta fram kunskap oavsett om den tillgängliggörs i digital eller tryckt form.
Det är ovanligt att besparingsåtgärder inom ett universitet väcker reaktioner utanför akademien, men bokverket visade sig ha engagerade försvarare inte bara i forskarvärlden, utan också i det omgivande samhället, som i återkommande artiklar på kulturoch ledarsidor pläderat för fortsatt utgivning.
– Det är mycket roligt att vi fått så starkt stöd för Nationalnyckeln, vi är stolta över det arbete vi har gjort, säger Johan Bodegård, chef vid Artdatabanken.
Efter utgivningen av ytterligare två band finns "en teoretisk möjlighet" att den tryckta utgivningen skulle kunna återupptas, men det Artdatabanken och SLU nu bland annat beslutat prioritera är utveckling av digital spridning av information om arter och biologisk mångfald.
Ledningen vid Artdatabanken har vid flera tillfällen uttryckt besvikelse över besparingarna och frustration över ärendets hantering.
– Efter att Artprojektet utretts två gånger har beslut om framtid och riktlinjer dröjt. Vi ansåg därför att vi behövde gå vidare, men kommer givetvis också att anpassa oss till det regeringen kommer fram till gällande mål och riktlinjer, säger Johan Bodegård.

Budgetminskningen kommer som förutnämnt att påverka Artprojektets stöd till forskning och till de biologiska och naturhistoriska museerna.
I Annerbergs översyn föreslås att museerna ska finansieras enbart via basanslag från museernas huvudmän.
Naturhistoriska riksmuseet lyder under Kulturdepartementet, Biologiska museerna vid Lunds universitet är Utbildningsdepartementets ansvar, vilket också gäller Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet och Herbarium UME vid Umeå universitet medan Göteborgs Naturhistoriska museum har Västra Götalandsregionen som huvudman.
Hur museistödet ska se ut i framtiden är med tanke på antalet huvudmän knappast någon lättlöst fråga, vilket kan komma att kräva ytterligare översyn och utredningar.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023