Anonym bedömning av forskningsansökningar

De större forskningsråden har under hösten fattat beslut om 2012 års forskningsansökningar. Som vanligt tycks fördelningen ojämn mellan män och kvinnor, och mellan stora universitet och små högskolor. Som exempel kan Vetenskapsrådets stora utlysning för humaniora och samhällsvetenskap nämnas. Inte bara beviljades en lägre andel av de ansökningar som hade kvinnor som huvudsökande (6 jämfört med 10 procent), de fick även mindre anslag (medelbidraget för år 2013 var 957 tkr för kvinnor och 1546 tkr för män). En liknande snedfördelning skedde inom området medicin och hälsa. Fördelningen av anslag mellan olika lärosäten ger en liknande bild. Inom Vetenskapsrådets forskningsområde medicin och hälsa stod fem av Sveriges alla lärosäten för 335 av de 365 beviljade ansökningarna. Liknande snedfördelning kan förekomma även vad gäller etnicitet eller andra kriterier. Dessa skevheter väcker diskussioner. Är det verkligen bara kvaliteten på ansökningarna som avgör? Eller är det lättare att få forskningsmedel om man är man, om man är känd, om man är från ett visst lärosäte osv.? Bedömningssystemet skapar osäkerhet om vad som till sist avgör i den hårda konkurrensen om forskningsmedel. Det finns ett sätt att komma åt de här osäkerheterna. Precis som vid bedömning av artiklar som skickas in till vetenskapliga tidskrifter skulle ansökningarna kunna anonymiseras. En anonym bedömningsprocess skulle innebära att kvaliteten på varje ansökan bedöms fristående från vem det är som står bakom ansökan. Det skulle gynna grupper som eventuellt missgynnas av nuvarande system. Det skulle minska misstankarna att vissa forskare och vissa forskningsmiljöer har lättare att få forskningsanslag. Förslaget är motsatsen till en kvotering – det är ett sätt att renodla kvalitetsbedömningen för att få fram de bästa ansökningarna oavsett vem den sökande är eller har sin arbetsplats. Vår poäng är att en anonym bedömning bättre sätter forskningens vetenskapliga kvalitet i centrum. Det finns förstås en viktig skillnad mellan ansökningar och artiklar: organisationer som beviljar medel har ett intresse av att den sökande har kapacitet att genomföra projektet på ett bra sätt, medan tidskrifter bara är intresserade av texten i sig. Därför behövs en bedömning också av den sökande och hans eller hennes meriter, men denna skulle kunna göras i ett andra steg och separat från bedömningen av projektet som forskaren söker finansiering för. Det innebär att bedömningen av forskarnas meriter endast görs för de allra bästa projektidéerna, medan sämre ansökningar inte kommer ifråga oavsett forskarens meritering. Om lärosätet/ forskningsmiljön ska bedömas så kan också det göras i ett andra steg, separat från bedömningen av själva projektet. Det är helt i linje med krav som studenter ställer på en anonym bedömning av sina arbeten. LENA DAHLBERG Lektor vid Akademin Hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna Gästforskare vid Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms Universitet ERIK WESTHOLM Professor vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet Professor vid Akademin Industri och Samhälle, Högskolan Dalarna