Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Statskontoret får vetenskapligt råd

– Jag är positivt överraskad över responsen från de tillfrågade forskarna. Det säger Yvonne Gustafsson, generaldirektör för Statskontoret, om att myndigheten inrättar ett vetenskapligt råd, bestående av sex professorer från fyra lärosäten.

20 december, 2012
Universitetsläraren

Statskontoret är en så kallad stabsmyndighet vilket innebär att man arbetar med utredning, uppföljning och utvärdering på uppdrag av regeringen och regeringskansliet. Ett exempel är att "följa" apoteksreformen, för att leverera slutrapport våren 2013.
Till verksamheten knyts regelbundet extern expertis, man har sedan länge också ett samarbetsavtal med Uppsala universitet, men det nya vetenskapliga rådet är alltså något annat?
– Avsikten med rådet är att knyta forskning närmare statskontorets verksamhet, vi vill öka kvaliteten i arbetet men också få mer kunskap om forskarvärlden, säger Yvonne Gustafsson.
– Statskontorets verksamhet är inte samma sak som forskning, men utredning, analys och utvärdering ligger inte så långt ifrån.
Vetenskapliga råd i den form som Statskontoret nu etablerar är inget givet inslag i myndigheters organisation, men Yvonne Gustafsson tror att det kan bli mer vanligt.
Dels beroende på myndigheternas behov, dels omvänt genom att det i många sammanhang betonas att universitet och högskolor förväntas samverka mera med det omgivande samhället.
– Jag tror att det kommer att ses mer och mer viktigt med samarbete med forskare, säger Yvonne Gustafsson.
Samtidigt är Statskontoret just en stabsmyndighet, finns det något problem med att knyta forskare så nära regeringen? Statskontoret skulle ju exempelvis kunna få i uppdrag att göra översyn av lärosäten?
– De forskare vi knutit till oss är inte representanter för sina lärosäten. De finns med i rådet i sin egen personliga kapacitet, för att ge information om sin forskning och för utbyte av kunskap.
– De kan vara resurspersoner, men de ska inte delta i beredning eller beslutsfattande.
Uppdragsgivaren regeringen lär inte heller ha några synpunkter på bildandet av ett vetenskapligt råd, då Statskontoret, som Yvonne Gustafsson uttrycker det, har "ett självständigt ansvar för att utveckla verksamheten".
Exakt hur Statskontorets vetenskapliga råd ska arbeta är ännu inte fastställt. Det första formella mötet äger rum i december, men tanken är att man ska träffas två – tre gånger årligen.
– Det är viktigt att hitta bra former för dessa möten, men också former för hur vi ska sprida resultaten från mötena internt, kanske kommer forskarna i rådet att föreläsa och hålla seminarier, som ett led i att presentera sig själva och sin forskning.

De forskare som ingår i det vetenskapliga rådet och som representerar forskning som berör Statskontorets verksamhet är Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Anders Lidström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Jon Pierre, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet samt Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023