Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nu väntar långsiktigt och strategiskt arbete

Fackligt arbete måste vara långsiktigt och strategiskt, men samtidigt ett empatiskt och engagerat lagarbete.

20 december, 2012
Universitetsläraren

DET SÄGER SULF:s nye ordförande Mats Ericson, professor i industriell arbetsvetenskap samt prodekan och grundutbildningsansvarig vid KTH:s Skola för Teknik och Hälsa.
– Även om facket inte alltid kan hjälpa alla medlemmar att lösa de grundproblem som drabbat dem så kan facket i alla fall vara en lyssnande aktör, som kan föra ens talan.
– Någon som i bästa fall kan få fram bra förhandlingslösningar, men som, vilket jag själv fått uppleva, någon som med inlevelse står på ens sida.
På prioriteringslistan över viktiga frågor han vill arbeta med inom SULF nämner han först jämställdhet, därefter det lokala fackliga arbetet och att arbeta för färre korttidsanställningar.
– Om man tar jämställdheten på allvar så löser man också andra problem.
Det lokala fackliga arbetet ser han som ett fundament för förbundet och betonar att de lokala ombuden har ett enormt ansvar.
– Det man gör på lokal nivå kräver kompetens. Vi SULF-medlemmar måste inte bara förmå fler av våra arbetskamrater att ställa upp och arbeta fackligt, våra lokala representanter måste också få rätt utbildning och stöd i sitt arbete.
Han säger också att det fackliga arbetet är beroende både av person och av tradition.
– Det är som med studentinflytande, att det är starkare på vissa lärosäten.
– Men generellt kan jag se att såväl studentinflytandet, liksom det kollegiala inflytandet och facket har försvagats, medan linjeorganisationerna, konsulter och New Public Management har vunnit insteg.

SULF:s ORDFÖRANDE är alltså professor i arbetsvetenskap och beskriver det som att han ur tre perspektiv har erfarenhet av hur arbetsplatser fungerar, som forskare, som arbetsledare och som fackligt aktiv.
Från början tänkte han bli läkare, avlade doktorsexamen 1986 vid Karolinska Institutet där han blev docent i anatomi. 1987 kom han till KTH och blev där professor i industriell arbetsvetenskap 1999. Mellan 1999 och 2002 var han prorektor vid Mitthögskolan, därefter, mellan 2002 och 2005 generaldirektör vid Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet.
Mellan 2005 och 2008 var han rektor för GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan) och från 2008 till 2010 rektor för Försvarshögskolan.
– Jag har alltså representerat fem olika arbetsgivare, men har aldrig någonsin haft några problem med facket, trots att jag varit med om att genomföra smärtsamma förändringar.
– Som arbetsgivare har jag sett det som viktigt med transparens, att förändringar helst sker stegvis men helt öppet, med god förvarning och möjligheter för facket och andra att hinna med att påverka.
Men hur är det då med hans egna fackliga erfarenheter? Här nämner han först tio år i styrelsen för Saco-föreningen vid KTH, varav fyra som ordförande. Ursprungligen var han medlem i Läkarförbundet, men lämnade det för Civilingenjörsförbundet och är alltså också SULF-medlem.
– Fackligt arbete är långsiktigt och man måste göra rätt från början, man får inte slarva med sådant som att till exempel bevaka turordning vid uppsägning.
– Då riskerar man att dörrar stängs för fortsatt förhandling och medlemmar blir besvikna, vilket dom har all rätt att vara om facket har gjort ett dåligt jobb.
– En av grundprinciperna är att det som händer, framförallt arbetsrättsligt, ska vara hyfsat normbundet, förutsägbart. Arbetsrätten är som koreografi, att alla måste vara överens om stegen, om vilken dans som ska dansas.
Mats Ericson menar att ett av de viktigaste skälen för att vara medlem i facket är det stöd man förhoppningsvis får, även om det inte alltid går att förändra något som hänt och som man som medlem har drabbats av.
– Livet är så, shit happens, och då behöver man stödet.

ATT HAN NU, efter många år av arbetsledarpositioner, istället vill leda ett fackförbund förklarar han bland annat med att han tidigare i år hade bestämt sig för att från årsskiftet sluta som chef och återgå till att vara vanlig lärare och forskare.
– Men när SULF:s valberedning frågade om jag ville vara med och ta ansvar fackligt var det svårt att inte ställa upp.
Han tror vidare att det är viktigt att vara "mer hämmad och mer eftertänksam" som förbundsordförande, än som myndighetschef då "fackligt ledarskap hela tiden måste grundas på medlemmarnas majoritetsuppfattning".
– Jag behöver inte mindre av beröm och bekräftelse än andra, jag älskar att stå på scenen, älskar att vara lärare, men jag har inget behov av att alltid vara den som syns.
– I ett fackförbund handlar det om att vi ska vara starka tillsammans i ett lagarbete.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023