Sambandet mellan högre utbildning och innovationer är tveklöst tätt och växande fastslår Olof Ejermo. Han har undersökt 23 000 personer som har tagit patent. Uppfinnarna har generellt en hög utbildningsnivå. Cirka 80 procent har numera minst två års högre utbildning, 60 procent har högskoleexamen och 30 procent har forskarutbildning.
– Det finns definitivt ett samband med högre utbildning som blivit tydligare över tid. Även om en allt större andel av befolkningen har högskoleexamen så är andelen mycket högre bland uppfinnare, särskilt de med doktorsexamen, säger Olof Ejermo.
– Mina data visar att Sverige har en mycket hög andel patent där akademiska forskare på universiteten är involverade. Den är lika hög som i USA och högre än i många europeiska länder. Han har också tittat på hur de olika lärosätena bidrar till innovationer och har funnit att gamla lärosäten, etablerade i början av 1970-talet, dominerar stort. KTH, Chalmers och Lunds universitet står vardera för cirka 20 procent av uppfinnarnas examina.
– Utbildningseffekten är extremt stark för KTH, Chalmers och Lund och det har att göra med att där finns tekniska utbildningar; det är ingenjörer som examineras.
Nyare lärosäten är klart underrepresenterade och det har åtminstone en mycket logisk förklaring.
– Det tar lång tid innan man ser resultat i en sådan indikator som patent på uppfinningar. Det rör sig om decennier, uppfinnarna är oftast i 40-årsåldern, genomsnittsåldern är 43 år. Och de tar kanske examen när de är 25, så vi talar om en fördröjning efter examen på ett par decennier.
DET SKER EN SVAG förskjutning till att fler examinerade från nyare lärosäten tar patent, framförallt från Linköpings universitet.
– Det går att skapa lärosäten där det händer mycket. Det visar exemplet Linköpings universitet.
Olof Ejermo urskiljer vissa faktorer som kan öka innovationsgraden vid ett yngre lärosäte.
– Man ska vara uthållig och långsiktig i satsningarna och ha en kritisk massa, specialisera sig på vissa ämnesområden och göra det bra. Till slut får man dit en duktig person som drar med sig andra, och så bygger det på över tid.
Linköpings universitet har en storlek som gör det lättare att uppnå en kritisk massa inom vissa områden.
– Och den omgivande industrin spelar självklart en stor roll. Linköpings universitetsstatus berodde bland annat på en stark närvaro av industrin.
Att Saab och andra högteknologiska industrier är intresserade av ett samarbete är en viktig faktor.
– Man kan inte lägga ett universitet i ödemarken och hoppas att det uppstår en massa patent. Det är ändå företagen som går in och sponsrar forskning och som vill ha hjälp med uppfinningarna.
De allra flesta patent i Sverige tas ut av företag.
MEN AV ALLA patent är det bara ungefär sex procent som tas av universitetsforskare. Det innebär att de flesta patent tas av dem som har en högre utbildning men som inte är anställda vid ett lärosäte.
– Idag finns det cirka 400 000 studenter vid lärosätena, för 20 år sedan var det cirka 200 000 och det kommer ut mängder av studenter från lärosätena varje år.
Olof Ejermo passar också på att avliva den svenska paradoxen; det är en myt att Sverige har dålig utväxling på forskning räknat i innovationer och patent.
Han delar upp frågan i tre delar: entreprenörskap, akademins och företagens FOU-verksamhet.
– Sverige har lågt entreprenörskap men delar denna företeelse med en rad industriländer. Däremot är akademin bra på innovationer och företagen presterar allt bättre.
Olof Ejermo säger att de som hävdar att patenteringen i svenska företag har minskat inte har undersökt fakta ordentligt.
– Många svenska patentansökningar går inte längre till PRV (Patent- och registreringsverket) utan direkt till de europeiska eller amerikanska patentverken. Jag menar att det finns mycket som är bra i det svenska innovationsklimatet.
Olof Ejermo har också undersökt innovationer på lärosätena.
– Det verkar som om människor som är intresserade av och har egenskaper som är bra för patentering dras till vissa miljöer och där blir de produktiva. Om du har andra som patenterar i din ämnesomgivning verkar det som att du påverkas av det.
Och ju fler patent ett universitet har desto större bredd är det i de ämnen som man har patent i.
Patentering bland akademisk personal hör samman med var de befinner sig i karriären.
– Inom akademin är en stor andel avpatenterarna professorer, ungefär 41 procent. Och det verkar som om kvinnor som blir professorer patenterar lika mycket som män.
Men andelen kvinnor av uppfinnare inom akademin är bara 16 procent.
– Problemet är kanske att kvinnorna inte blir professorer i lika hög utsträckning som män och att de är underrepresenterade bland tekniska ämnen. Kvinnor som patenterar tenderar att vara verksamma inom life science; hälsa och medicin.
Andelen kvinnor som är patenterare i befolkningen har stigit från drygt två till cirka nio procent från 1985 till 2007.
– Det sker samtidigt som mängden patent ökar. I absoluta tal ökar antalet kvinnliga uppfinnare i befolkningen snabbt.
OLOF EJERMOS forskning är en del i ett projekt han leder för Vetenskapsrådet och som studerar miljöer för uppfinnare.
– Vi kommer att titta på om utbildning skapar uppfinningar. Det finns en stark indikation på att det är så. När man skapar nya högskolor dras människor till en högre utbildning som de inte skulle ha gjort annars. Då kan man se om man får nya uppfinnare. Vi ska också bland annat undersöka om familjebildning påverkar könen olika när det gäller att engagera sig för patentering.
Olof Ejermo påpekar att han gärna vill få kontakt med personer som är intresserade av ämnesområdet och kan ge nya uppslag till forskning.
