Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Blocköverskridande politik skulle gynna forskningen

Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill bägge se en bred och blocköverskridande överenskommelse om forskningspolitiken. Någon gemensam ”röd-grön” forskningspolitik är dock inte aktuell, de bägge partierna har som brukligt presenterat varsin forskningspolitisk ”skuggproposition”, i form av partimotioner.

19 december, 2012
Universitetsläraren

– Just nu finns det små utsikter till bred överenskommelse med regeringen, säger MP:s språkrör Åsa Romson, som menar att det inte beror på sakpolitiska motsättningar, utan på att regeringen inte vill.
– Även om vi har invändningar står Miljöpartiet bakom stora delar av regeringens politik på det här området. Det finns inte så stora skillnader inom forskningspolitiken.
För Thomas Strand, socialdemokratisk riksdagsledamot i utbildningsutskottet, är en uppgörelse över blockgränserna ett "vallöfte":
– Om Socialdemokraterna kommer till makten 2014 vill vi åstadkomma en långsiktig uppgörelse över partigränserna.
– En långsiktig och bred uppgörelse gynnar forskningen, man slipper ryckigheten i mandatperiodernas fyraårsintervaller.
"Samverkan" är också något som är gemensamt när det gäller vad som betonas i de bägge partiernas forskningspolitik.
Åsa Romson anser att regeringen hittills har försvårat för akademien att samverka med det omgivande samhället.
– Visserligen uppfattar vi en ökad lyhördhet, men man vet inte hur lång tid det tar att få fram regeringens föreslagna kriterier för samverkan.
Miljöpartiets språkrör talar gärna specifikt om de mindre högskolornas samverkanmed det regionala näringslivet, men hon betonar att sådan samverkan inte får vara påtvingad.
– Fri forskning och samverkan med näringslivet står inte emot varandra, vi vill vara extremt tydliga i att forskningens oberoende måste säkerställas. MP vill också verka för att de mindre högskolorna stärks och inte fortsätter att missgynnas gällande tilldelning av forskningsanslag.
Partiet skriver bland annat i sin motion att "påståenden om att resurser för forskning smetas ut över lärosätena" inte stämmer.
En annan viktig fråga för Åsa Romsons parti är bristen på trygga och tydliga karriärvägar inom akademien, något som särskilt drabbar unga forskare.
– Och alla de olika anställningsformer som skapats vid de olika lärosätena tycker inte vi är det bästa sättet att använda sin autonomi.
Miljöpartiet vill se betydligt mer av klimatforskning, men innebär inte det risk för den forskningspolitiska klåfingrighet ni vill bort ifrån?
– Vi anser att det behövs ett politiskt nytänk kring klimatforskning, men politiker får aldrig precisera forskning, universitetens och högskolornas oberoende måste garanteras, säger Åsa Romson.
Också Socialdemokraterna prioriterar specifika forskningsområden, partiet vill bland annat göra en stor satsning på utbildningsvetenskap.
– Vi vill inrätta ett särskilt Institut för lärande, för att sprida forskning till skolorna.
– Vi vill också ge mer pengar till Utbildningsvetenskapliga kommittén, säger Thomas Strand.

Som förutnämnt är, precis som för Miljöpartiet, "samverkan" något som framhålls i Socialdemokraternas forskningspolitik.
– Vi vill se mer av samverkan mellan akademi, industri och politik, istället för fokus enbart på akademi och grundforskning.
– Det är bra med grundforskning, men det måste till annat också, därför föreslår vi 500 miljoner extra, för strategiska samverkansprogram.
Till den socialdemokratiska samverkansstrategin hör förslag om ett innovationspolitiskt råd, där akademin, näringslivet och politiken ska vara företrädda, för att "gå mer hand i hand".
– Man ska kunna analysera problem och behov tillsammans, med rådet som katalysator.
– Vi behöver stark grundforskning, men vi behöver också stärka innovation och kommersialisering,
Att regeringens forskningsproposition tar upp samverkan, bland annat med förslaget att utforma och införa samverkansindikatorer räcker inte, enligt Thomas Strand.
– Införandet av sådana kan dröja till 2018, vi tycker att det är mer bråttom än så.
Avseende indikatorer för finansiering är Socialdemokraterna "fundersamma" till om regeringens förslag om en peer review-modell är en bra lösning.
– Vi är tveksamma eftersom peer review kan vara konserverande och innebära brist på nytänkande, det ska inte bara vara "gårdagens män" som får fördela pengarna.
– Bibliometri i kombination med indikatorer för externa medel och samverkan kan vara lika effektivt och betydligt billigare. Socialdemokraterna vill, apropå indikatorer, också anlägga ett genusperspektiv för fördelning av medel, en "jämställdhetsbonus" efter antal kvinnliga professorer vid ett lärosäte.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023