Alltfler vill få godkänd examen

Allt fler personer som kommer till Sverige, som flyktingar eller av andra orsaker, har en högskoleutbildning från hemlandet. Men för att utbildningen ska vara användbar behöver den få ett erkännande i Sverige och jämföras med motsvarande svenska utbildning.
Det arbetet utförs av Högskoleverkets bedömningsavdelning.
– Vi har i storleksordningen 5 000 fall att bedöma årligen.
Verksamheten har långt mer än fördubblats under den senaste tioårsperioden. Och ökningen fortsätter, i år 2012 blir det största antalet hittills, säger Lars Petersson, chef för Högskoleverkets bedömningsavdelning.
Avdelningen har 24 medarbetare och det är ungefär 15 personer som arbetar med den här typen av bedömningar. Man har utarbetat en metodik baserad på många års erfarenhet och i enlighet med internationella överenskommelser.
Ansökningarna omfattar utbildningar från 137 länder, flest ansökningar rör utbildningar i Irak, följt av Iran, Ryssland och Polen.
– Vi vänder oss inte i varje enskilt fall till universitetet som utfärdat examensbeviset. Vi har ju ett referensmaterial på 50 – 60 000 ärenden och ett internationellt nätverk med motsvarande kontor i andra länder. Och vi har kunskapsinhämtning genom att vi håller oss ajour med utländska utbildningssystem. Vi har databaser och annat när det gäller vilka lärosäten som är erkända, säger Lars Petersson.
Cirka fyra av fem ansökningar får ett godkännande.
– De flesta bedömningar motsvarar en generell examen, företrädesvis kandidatexamen men också magister och master. Av yrkesexamina är civil- och högskoleingenjör de största. Och tittar man på inriktningar för de generella examina så ligger teknik, språkutbildningar och ekonomi högt.
Till övervägande delen är det kvinnor som söker, 65 procent är kvinnor och 35 procent män. Varför det är en majoritet kvinnor har Lars Petersson ingen bra förklaring till. Att en femtedel av de sökande inte blir godkända beror till större delen på ofullständiga handlingar.
– I ansökningarna förekommer också en liten andel utbildningar som inte är erkända i hemlandet, och ett fåtal ansökningar dyker upp från det man kallar bluffuniversitet.
I den rapport som Lars Petersson skrivit om bedömningsverksamheten finns en diskussion om hur långt ett godkännande av en utländsk examen räcker på arbetsmarknaden.
– Det är ju svårare för utländska personer att få jobb, allt annat lika. Så det krävs också andra åtgärder. Här kommer det människor till Sverige med en redan betald högskoleutbildning. Till en liten kostnad kan man med utökade kompletteringsutbildningar anpassa de sökandes meriter och kvalifikationer bättre till den svenska arbetsmarknaden. Sådana utbildningar finns ju redan för exempelvis jurister och lärare. Ett bra användande av sådana utbildningar kombinerat med språkstudier ger en samhällsekonomisk vinst, och en stor vinst för individen. Högskoleverkets bedömningsavdelning har inte hand om alla ansökningar om att få utländska utbildningar erkända.
– Vi bedömer bara de ansökningar som inte leder till reglerade yrken. Socialstyrelsen sköter vård och medicin. Lärare är numera ett legitimationsyrke och de ansökningarna går till Skolverket, men vi gör bedömningen av den utländska delen åt dem.
Det finns två huvudskäl att vilja få sin utländska examen erkänd.
– Huvudsyftet för dem som vänder sig till oss är att använda erkännandet på arbetsmarknaden. Väldigt många arbeten kräver ju idag högskoleexamen av något slag.
Den andra anledningen att vilja få sin utbildning erkänd är för att fortsätta studera. Då sker erkännandet på lärosätena vilka gått samman i en virtuell organisation som samordnas via Verket för högskoleservice och SUHF.
– Om en ansökan kommer in till en mastersantagning så görs bedömningen av en person eller grupp som har specialiserat sig på exempelvis Östeuropa. Den gruppen kanske jobbar på Stockholms universitet, men bedömningen gäller också om sökanden söker till Göteborgs universitet. Tidigare skedde det mycket dubbelarbete på lärosätena.
– För sju-åtta år sedan kunde en person söka från Indien till fem-sex lärosäten och då satt det en handläggare på varje lärosäte och gjorde bedömningar och gav besked. Och så kanske indiern sökte sig till Holland och kom in där.
Högskoleverket finns med som ett kunskapsstöd men besluten av tillgodoräknande och behörighetsprövning görs alltså av lärosätena.
Från och med 1 januari kommer Högskoleverkets bedömningsavdelning att finnas i det nya Universitets- och högskolerådet.
– Då kommer vi utöver att bedöma högskoleutbildning att flytta samman med dem som bedömer utländsk yrkeshögskoleutbildning och dem som ger så kallade förhandsbesked när det gäller bedömning av utländsk gymnasial utbildning för behörighet till högskolan, säger Lars Petersson.