Bevakar högskolan
Bevakar högskolan
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Tankar på Stortorget

Krönika av Anna Götlind, ordförande i SULF

18 december, 2012
Universitetsläraren

"Plötsligt vaknar hon upp ur tankarna av Storkyrkoklockornas klang. Hon tittar på klockan i mobiltelefonen. Halv tio! Snart börjar mötet och hon måste skynda sig. För hon vill hinna gå igenom dagordningen en sista gång. Samla ihop tankarna. Trots att nästan ett år har gått sedan hon blev vald är hon ännu inte helt van vid den nya rollen. Hon reser sig hastigt och ser sig, nästan yrvaket, omkring. En grupp ryska turister tittar intensivt upp mot Börshuset medan deras kvinnliga guide ivrigt gestikulerar …"

I SNART FYRA ÅR har jag regelbundet gått över Stortorget i Gamla stan till SULF:s kansli i Ferkens gränd. Torget är en plats som andas förflutenhet och historia, men det är också en plats som genom historien har bytt funktion och identitet ett flertal gånger. Under medeltiden fanns här stadens avrättningsplats. Längre fram i tiden blev torget främst en plats för handel, framför allt mjölkhandel. Mot slutet av 1800-talet försvann torghandeln, och i dag är Stortorget ett besöksmål för turister, inte minst ryssar och kineser.
En av de byggnader som dagens turister vänder blickarna mot är Börshuset, ritat av Erik Palmstedt och uppfört 1776. I början inrymde den praktfulla byggnaden stadens varubörs, och på övervåningen fanns lokaler för borgerskapet. På 1800-talet omvandlades varubörsen till en fondbörs, och Stockholms stadsfullmäktige intog övervåningen, fram till att Stadshuset stod klart 1923. I dag är det Svenska Akademien som disponerar lokalerna på andra våningen. En av akademiens uppgifter är att utse Nobelpristagare i litteratur, och Nobelpriset – ett av Sveriges främsta varumärken – har sedan 2001 ett eget museum i Börshusets nedervåning.

NOBELPRISET ÄR EN märklig företeelse. Alfred Nobel kunde nog inte i sin vildaste fantasi tänka sig att han med sitt testamente i framtiden skulle komma att styra en hel världs syn på vad som är viktig forskning. Och att denna värld mer än hundra år efter hans död skulle fortsätta tycka att just de vetenskaper han pekade ut är de som är värda att prisa. För vetenskapen har ju vuxit, utvecklats och förändrats på en mängd sätt sedan Nobels dagar. Så har till exempel gränserna mellan olika vetenskapsområden förskjutits och luckrats upp i takt med vetenskapens utveckling. De senaste åren, så också i år, har frågan ibland ställts om de forsknings insatser som belönas verkligen kan hänföras till områdena "fysik", "kemi" och "fysiologi eller medicin".
En annan viktig förändring handlar om att forskaren i dag kan vara en kvinna. Men detta märks sällan den 10 december, och kommer inte heller göra så i år. Återigen kommer samtliga pristagarstolar på scenen i Stockholms konserthus att intas av män. Fram till 2010 hade endast 41 av de sammanlagt 840 nobelpris som hade delats ut, och som uppmärksammas i Nobelmuseet, gått till kvinnor. Tyvärr tyder ingenting i dagsläget på att denna fördelning mellan manliga och kvinnliga pristagare kommer förändras inom överskådlig tid.

Detta blir min sista krönika i Universitetsläraren – och jag kommer snart göra min sista promenad över Stortorget till Ferkens gränd 4. Stafettpinnen lämnar jag över till en ny ordförande och en ny styrelse som jag hoppas ska fortsätta kampen för att kvinnor i framtiden ska kunna verka som forskare på samma villkor som män, att lönerna ska bli jämställda inom akademien, att andelen kvinnliga professorer ska öka snabbare än vad fallet är idag – liksom andelen kvinnliga nobelpristagare.

"Det är dags att gå vidare. Hon reser sig, hänger ryggsäcken över axeln och strosar långsamt ner för Kåkbrinken mot tunnelbanestationen …"

ANNA GÖTLIND
ordförande i SULF

Det inledande och avslutande citatet, liksom resonemangen i övrigt, är hämtade ur min kommande bok "Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla stan – plats, arbete och resande under 200 år" (Stockholmia förlag, 2013).

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023