Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Forskningsrön presenterades för första gången i ståupptävling

Gensvaret var stort när Forskar Grand Prix, en ståupptävling i konsten att kort och underhållande presentera sin forskning, för första gången arrangerades i Sverige. Det var en del av den ständigt växande ForskarFredag som pågick samtidigt i ett trettiotal europeiska länder och på 28 orter bara i Sverige.

16 december, 2012
Universitetsläraren

– HAR NI SETT VAD SOM händer när en björn snubblar över tältlinan? Det har jag!
Med den kittlande inledningen lyckades Britta Sannel från Stockholms universitet defi nitivt fånga uppmärksamheten hos publiken som kommit för att lyssna på en av nio regionala deltävlingar i Forskar Grand Prix, den som hölls på Tom Tits Experiment i Södertälje.
Sedan fortsatte hon att berätta om effekterna av att permafrosten tinar i subarktiska torvmarker på ett så fängslande sätt att hon till slut kammade hem denna delseger. De nio finalisterna från hela landet kommer sedan att mötas i en nationell fi nal i Stockholm den 4 december, lämpligt nog under Nobelveckan.
Forskarna fick bara tre minuter vardera på sig att göra en så spännande och pedagogisk presentation av sin forskning att det tilltalade både publiken och en jury som skulle avgöra vem som var bäst.
Ett av syftena med vetenskapsdagen är att visa på bredden i svensk forskning och det lyckades de åtta deltagarna i Södertälje onekligen med. De berättade om träning som medicin mot hjärt-kärlsjukdomar, hur man sätter prislapp på ekosystem, konsten att vara effektiv och kreativ på samma gång, miljökonsekvenser av tryckt tidning kontra elektronisk läsplatta samt rörelsens estetik i Samuel Beckets dramatik.

TRE DELTAGARE gick vidare till rond två och fick ytterligare fem minuter på sig att tala om sina rön:
Sarah Holst från Karolinska Institutet intog scenen med en korg på armen. Ur den plockade hon bland annat ölflaska och godispåse, Barbie- och Kendocka, allt för att åskådliggöra sin forskning om behandlingsmetoder mot alkoholberoende och hur riskprofi ler tas fram.
Kuo-Yun Liang från Scania visade bilder på tävlande cyklister som bildar klunga för att minska luftmotståndet och jämförde med forskningen om hur lastbilar på motsvarande sätt kan bilda "tåg" för att få hjälp av den framförvarande bilen. Det minskar bränsleförbrukningen och gör vägtransporterna mer miljövänliga.
Britta Sannel från Stockholms universitet skickade runt en skål med en
"tickande kolbomb", en torvbit som varit frusen i fl era hundra år och som nu sakta smälte under hennes framträdande. Den hade hon hämtat från sin forskning om torvmarkernas förändring i norra Sverige, centrala Kanada och västra Ryssland.
– Det blir en ond cirkel. De året-runtfrusna torvmarkerna innehåller stora mängder organiskt kol. Om klimatet blir varmare tinar permafrosten, kolet frigörs vilket förstärker växthuseffekten ytterligare, förklarade hon.

DE DRYGA HUNDRATALET åhörarna, mestadels skolungdomar, röstade engagerat med hjälp av mentometerknappar. Men lika tungt vägde rösterna från de tre i juryn.
– Jag ser på kroppsspråk och hur trygga deltagarna verkar vara, att de tror på vad de berättar, sade jurymedlemmen Lasse Karlsson, ståuppkomiker.
Karin Säfström, Länstidningens tidningschef, fokuserade på begripligheten, att det skulle vara lätt att förstå vad det handlade om.
Professor Bo Angelin, ledamot av Nobelförsamlingen och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, bedömde den vetenskapliga trovärdigheten.
– Britta Sannel beskrev sin spännande forskning klart och tydligt, hon förmedlade att forskning kräver både fantasi och hårt arbete och visade att hon har ett roligt jobb, motiverade han sitt val.
Bo Angelin ser inga risker med att förenkla och popularisera forskningsresultat, bara fördelar.
– De flesta forskare är överdrivet försiktiga. Men det är väl roligt om vi kan visa ungdomar att man inte bara behöver kunna sjunga för att uppnå status, berömmelse och glädje, det finns inom vetenskapen också. Det handlar lite om att förföra folk, det är utmärkt om några ungdomar blir intresserade av att börja rota vidare i något. Egentligen borde alla forskare träna sig i detta. Om man inte kan berätta för sin farmor så hon förstår är det antagligen inte särskilt bra och meningsfull forskning.

BRITTA SANNEL, som först varit tveksam till att ställa upp, var lite omtumlad och glatt överraskad av att vinna.
– Jag tycker det är vansinnigt roligt med fältarbete men tycker också att det är viktigt och kul med kommunikation. I mitt lektorat har jag på papperet 30 procent forskning och 70 procent undervisning, i praktiken blir det just nu undervisning till 100 procent, sade Britta Sannel, som disputerade för ett par år sedan.
Men hur var det med björnen som snubblade på tältlinan? Jo, Britta Sannel var på fältarbete i Kanada när hon på väg mot sitt tält insåg att hon vandrade i nygjorda björnspår och färsk spillning. Väl framme upptäckte hon en stor reva i tältduken och en knäckt tältpinne. Björnen hade snubblat vidare men vad hade hänt om hon själv varit i tältet?
– Resten av tiden låg jag klarvaken hela nätterna och lyssnade efter björn.
FORSKAR GRAND PRIX är en svensk bearbetning av en tävling som utvecklats och redan prövats med stor framgång i Danmark och Norge. Den ingår nu i Forskar-Fredag som arrangerats i Sverige sedan 2006. Det är en del av EU-kommissionens Researchers Night som firas den fjärde fredagen i september varje år.
– Det blir fler och fler orter som är med. Förra året hade 22 orter i Sverige cirka 22 800 besökare. I år deltog 28 orter med målet att få 25 500 besökare. Vi vill visa allmänhet och skolelever hur spännande det är med forskning och hur den berör oss alla, sade Karin Larsdotter, projektledare vid Vetenskap & Allmänhet, VA, som koordinerar ForskarFredag i Sverige med stöd av EU-kommissionen, Vetenskapsrådet, Vinnova samt forskningsråden FAS och Formas.
I Stockholm hade forskarna bjudit in till en fullspäckad aktivitetsdag vid
Medborgarplatsen. Förutom föreläsningar på teman som "En resa genom tid och rum" och "Hollywoodfysik" fanns en rad utställningar med provapå- aktiviteter. Besökarna kunde testa gränsen för vad hjärnan tror är en del av kroppen, skriva ut sig själv i 3D, spela in sina ögonrörelser och pröva det nya inom datorspelsteknik.
Femteklassaren Polona Lawoko hade tillsammans med några klasskamrater hunnit blanda till sin egen parfym, gjort bakpulverbomber och tillverkat smycken genom att värma och smälta plastkulor som sedan kunde formas.
– Det här var mycket roligare än i skolan. Jag skulle nog kunna tänka mig att bli forskare, sade hon.
I år genomförs också massexperimentet Riskbilden. Mer än 3 300 elever tar bilder av sådant de upplever som riskfyllt i sin vardag. Bilderna analyseras sedan av Erika Wall, forskare i sociologi, i ett samarbete mellan Mittuniversitetet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023