DET ENDA SOM står klart (vid denna tidnings pressläggning) är att regeringen upphäver riksdagens ställningstagande från 2004 och att medelstilldelningen från och med 2013 beslutas av regeringen.
Som Universitetsläraren tidigare berättat (nr 3 och nr 12) initierade regeringen tidigare i år en översyn som skulle innehålla förslag på effektivisering och lämnade öppet för att utgivningen av praktverket Nationalnyckeln skulle avbrytas och upphöra. Uppdraget att genomföra översynen gick till Rolf Annerberg, generaldirektör för Formas, som föreslog att Svenska Artprojektet ska permanentas som satsning, samt att regeringen ska precisera uppdrag och mål.
Gällande Nationalnyckeln ifrågasatte Annerberg om bokutgivning är ändamålsenlig och menade att en övergång till digital teknik skulle spara 20 miljoner.
Företrädare för Artdatabanken vid SLU, som ansvarar för Artprojektet och utgivningen av Nationalnyckeln, beskrev förslagen som ”ett hårt slag”. En protestlista med uppmaning till namninsamling publicerades på artdatabankens och SLU:s hemsida, men togs bort då den sortens aktion inte är förenlig med ett lärosätes roll som myndighet.
Med eller utan namnlista visade det sig att Nationalnyckeln och Artprojektet har många tillskyndare, bland forskare men också på tidningarnas ledar- och kultursidor.
FRÅN FLERA HÅLL ifrågasattes också att den föreslagna digitaliseringen skulle vara en effektiv sparåtgärd, då kostnader för att ta fram material som ska tillgängliggöras digitalt kvarstår.
Inför budgetpropositionen fanns förväntan samt oro inför i vilken utsträckning regeringen skulle genomföra förslagen i översynen.
Men det blev alltså inga besked, däremot tolkas, bland annat av SLU,
följande formulering i budgeten som en uppmuntrande markering från regeringens sida, dock utan nämnande av Nationalnyckeln:
”Artdatabanken har en central och aktiv roll i arbetet med miljöövervakning och en strategisk uppgift när det gäller rapportering och kommunikation av arters förekomster, ekologi och hotstatus genom olika tjänster och a`jourhållning av olika databaser. Svenska Artprojektet är en del av verksamheten vid Artdatabanken, Artprojektet är av stor betydelse för att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald."
Det politiska ansvaret för vad som ska hända delas mellan Landsbygdsdepartementet (under vilket SLU lyder) och Miljödepartementet.
Besked om tilldelning av medel och därmed besparingar måste ges senast till årsskiftet, i regleringsbrevet till SLU.
Men bland dem som engagerat sig för Artprojektet och Nationalnyckeln har det också funnits förhoppningar om lösning med hjälp av ytterligare ett departement, nämligen Utbildningsdepartementet.
Tanken är att årets forskningsproposition skulle kunna säkerställa finansieringen av Artprojektet och den nedläggningshotade Nationalnyckeln.
Den folkpartistiska riksdagsledamoten Anita Brodén är en av dem som mest aktivt drivit frågan. Hon ser formuleringen i budgetpropositionen
som ett positivt tecken och att medel via forskningspropositionen vore en möjlig lösning.
– Det är viktigt med en långsiktig lösning och en ökad tydlighet om uppdraget, om ekonomiska resurser och organisation.
– Att tro att man sparar genom att kapa utgivning av Nationalnyckeln i bokform är en missbedömning, men framförallt är Artprojektet betydelsefullt för målen om biologisk mångfald.
Anita Brodén menar att översynen och nedläggningshot gynnat artprojektet, genom att uppmärksamhet och debatt har synliggjort verksamheten.
Dock lär hennes och andras förhoppningar om att Artprojektet skulle kunna lyftas in i forskningspropositionen inte infrias.
Enligt förhandsuppgift från Utbildningsdepartementet kommer propositionen inte att ta sig an Artprojektet och Nationalnyckeln.
