Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Satsningen innebär oväntat mycket pengar”

Forskningspropositionens storlek i pengar har i sektorn genomgående välkomnats som en överraskande stor satsning.

15 december, 2012
Universitetsläraren

DEN STEGVISA ökningen de kommande åren som från 2016 ger fyra miljarder per år, överträffar förväntningar som varit lågt ställda, då Utbildningsdepartementet länge signalerat en betydligt mer blygsam nivåhöjning.
– Satsningen innebär oväntat mycket pengar, vilket självfallet är glädjande, särskilt nöjda är vi med pengar som går direkt till lärosätena.
Det säger SULF:s ordförande Anna Götlind om innehållet i regeringens forsknings- och innovationsproposition. Bland annat ska mera pengar (900 miljoner från år 2016) ges direkt till lärosätena, något som också länge varit en fråga som SULF har drivit.
– I ett första skede vet vi förstås inget om hur pengarna som aviseras i propositionen kommer att fördelas mellan lärosätena och inte heller inom desamma, men vi hoppas att det kommer att ske på ett klokt sätt.
SULF menar att fördelningen av de nya direkta anslagen till lärosätena dock kan bli problematisk om den utgår från de kvalitetsmätningar som baseras på publikationer, citeringar och förmåga att dra in externa medel.
– Självfallet är det bra att man satsar på forskning av god kvalitet, men eftersom de metoder som idag används för att mäta kvalitet är tveksamma finns risken att vi får mer forskning om sådant vi redan vet.
– Systemen för att fördela medel till lärosätena replikeras tyvärr ofta internt, inom lärosätena.

TILL DET LOVVÄRDA i forskningspropositionen hör, enligt SULF, satsningen på yngre forskare.
– Men vi vill återigen påminna om det motsägelsefulla i att regeringen försvårar för samma forskares möjligheter till trygga karriärvägar, genom att öppna för mångåriga visstidsanställningar.
Gällande regeringens promemoria, "Fyra miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området" som föregår själva propositionen, noterar SULF vad man uppfattar som en motsägelsefull formulering: "För att forskningen ska vara framgångsrik är det centralt att det finns ett stort utrymme inom akademin att själv besluta om forskningens inriktning och prioritering."
– Det är en utmärkt utgångspunkt, men det stämmer illa överens med att man samtidigt går ned på detaljnivå när det gäller life science-forskning och bestämmer över exakta 50 miljoner till vissa forskningsområden.
– Det är snarare uttryck för samma styrning och klåfingrighet som i förra forskningspropositionen.

FoRSKNiNGS- och innovationspropositionen som har försetts med den ordvitsigt dubbeltydiga titeln "Mot bättre vetande", kommer att offentliggöras i detaljerad helhet under oktober, men inriktningen står klar genom förutnämnda promemoria. <
Satsningen består räknat i pengar som förutnämnt av en nivåhöjning på 4 miljarder från år 2016 som bland annat innebär att life science (medicinsk forskning) då får 600 miljoner.
Inom life science återfinns alltså den detaljnivå som bland andra SULF reagerat mot, regeringen föreslår bland annat prioritering av forskning om infektion och antibiotika, om åldrande och hälsa samt klinisk behandlingsforskning.
Vidare föreslår man i propositionen sammanlagt 1 600 miljoner till det som rubriceras som "Stärkta förutsättningar för universitet och högskolor samt spetsforskning", där de 900 miljonerna i direkta anslag till universitet och högskolor ingår.

UNDER RUBRIKEN "Forskningsanläggningar" föreslås 250 miljoner.
När det gäller ESS, European Spallation Source, är det som Universitetsläraren beskrev i förra numret (nr 14/2012), ännu inte klart med bindande finansieringsåtaganden från deltagande länder utanför Skandinavien, men "för att säkra Sveriges åtagande för konstruktion och drift" vill regeringen öka satsningen på ESS, lika med 200 miljoner år 2016. För Max IV, den andra stora forskningsanläggningen i Lund, innebär det anslag på 50 miljoner.
SciLifeLab, det vetenskapliga centrum som drivs av Uppsala universitet, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och KTH är en annan av de satsningar som regeringen framhåller och prioriterar, vilket innebär en fördubbling av anslagen lika med 200 miljoner år 2016.
I propositionen föreslås vidare att forskningsråden, Vetenskapsrådet, FAS och Formas, tillförs 320 miljoner.
Propositionsrubriken "Forskningsresultaten ska leda till nya produkter och tjänster" innebär sammanlagt 780 miljoner år 2016. Regeringen vill med det göra riktade satsningar "inom några områden av särskild betydelse för näringslivet och samhället".
De områden som valts ut är "gruvmineral och stålforskning, forskning kring ett hållbart samhällsbyggande samt forskning om trä, skogsråvara och biomassa".
Under rubriken aviseras också utveckling av Vinnovas innovationsprogram samt ytterligare satsning på innovationskontor inom lärosätena.

DEN POLITISKA oppositionen presenterar som brukligt egna (skugg)budgetmotioner efter det att regeringen lagt sin budget och avstod från att omedelbart komma med motbud på storleken på regeringens forsknings- och innovationsproposition.
Att Socialdemokraterna i hög grad är inriktade på forskningssatsningar som resulterar i "produkter och tjänster" framgick då partiets ekonomisk-politiska talesperson, Magdalena Andersson, uttalade sig (i Svenska Dagbladet) och då sade sig "sakna en tydlig kedja mellan forskning, innovation och företag, som skulle leda till flera jobb".

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023