Antalet adjunkter minskar och allt färre är män

Antalet adjunkter i högskolan minskade med nära 1 180 personer mellan 2003 och 2011. Men det är i första hand de manliga adjunkterna som blir färre. Det beror på att nytillskottet av adjunkter främst består av kvinnor.

SEDAN 2003 HAR det stadigt blivit färre adjunkter på universitet och högskolor. 2003 var antalet universitetsadjunkter 6 810 helårspersoner, 2011 var antalet 5 630, det vill säga en minskning med 1 180 helårspersoner.
– Anledningen till att antalet adjunkter var flest 2003 beror på att åren innan kom vård- och hälsohögskolornas personal med många adjunkter att allteftersom införlivas i personalstatistiken, säger Per Gillström, utredare på Högskoleverket.
I första hand är det de manliga adjunkterna som blir färre, mellan 2003 och 2011 minskade de med 683 helårspersoner (från 3 161 till 2 479 helårspersoner). Motsvarande minskning bland kvinnorna var 497 helårspersoner (från 3 649 till 3 152 helårspersoner). En bakomliggande förklaring till att det blir färre adjunkter vid högskolan är att forskningsanknytning anses allt viktigare och att lärosätena strävar att öka andelen disputerade lärare. Men det förklarar inte varför det främst är manliga adjunkter som blir färre, noterar han.

EN ORSAK TILL skillnaden skulle kunna vara att männen har befordrats mer. Men det tycks inte vara så. Enligt Högskoleverkets årsrapport 2012 verkar inte manliga adjunkter i högre grad än kvinnliga bli lektorer. Bland dem som var anställda som adjunkt 2008 var det fyra procent av männen och fem procent av kvinnorna som blivit lektorer 2009. Bland dem som var anställda som lektor 2009 hade 17 procent av männen och 27 procent av kvinnorna varit anställda som adjunkt någon gång under 2001–2008.
En annan orsak skulle kunna vara att manliga adjunkter är äldre och har gått i pension i högre utsträckning.
Men det tycks inte heller vara så. Bland adjunkterna 2003 var 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen 60 år och äldre.
Istället är förklaringen att nytillskottet av adjunkter främst består av kvinnor, konstaterar Per Gillström.
Ett exempel är att det mellan 2008 och 2009 tillkom 528 högskoleadjunkter av vilka 340 eller nära två av tre var kvinnor.
Detta i sin tur kan få sin förklaring om man tittar på utvecklingen inom olika ämnen. Minskningen av antalet adjunkter kan främst härledas till utvecklingen inom Samhällsvetenskap, Övriga forskningsområden (här finns Vårdvetenskap) och Teknikvetenskap.
– Man skulle kunna säga att det är de områden som har haft och ännu har förhållandevis många adjunkter där minskningen har varit påtagligast, sett till antalet, säger Per Gillström.
Den nedåtgående trenden i antalet adjunkter fi nns inom nästan alla forskningsområden. Men det verkar som att nya adjunkter har tillkommit främst inom ett antal stora ämnesområden, särskilt inom Samhällsvetenskap och Övriga forskningsområden.
Mellan 2008 och 2009 tillkom inom Samhällsvetenskap 146 adjunkter (55 procent kvinnor), inom Övriga forskningsområden 137 adjunkter (82 procent kvinnor) och inom Humaniora och religionsvetenskap 84 adjunkter (62 procent kvinnor). Även inom Teknikvetenskap tillkom 45 adjunkter (27 procent kvinnor).
Och de flesta av de här ämnena är kvinnodominerade.
– Flertalet av adjunkterna inom Övriga forskningsområden verkar inom Vårdvetenskap. Många av adjunkterna inom Samhällsvetenskap verkar inom Pedagogik samt Socialt arbete. Inom humaniora verkar många av adjunkterna inom Språkvetenskap. Inom alla dessa områden är kvinnor i majoritet då man tittar på den forskande och undervisande personalen totalt sett, säger Per Gillström.

FÖRKLARINGEN TILL att antalet manliga adjunkter minskar mer än antalet kvinnliga adjunkter verkar alltså vara att nyrekryteringen av adjunkter främst sker inom några stora undervisningsområden som är kvinnodominerade.
Det finns också tydliga skillnader mellan olika lärosäten hur antalet adjunkter utvecklats, vilket naturligtvis delvis beror på vilka ämnen som fi nns vid lärosätet. Men utan att ta hänsyn till detta, och om man ser på skillnaden mellan 2003 och 2011 så var minskningen störst vid Umeå universitet (180 helårspersoner), Luleå tekniska universitet (163 helårspersoner) och Göteborgs universitet (112 helårspersoner). Det fi nns också lärosäten där antalet varit någorlunda konstant och några där antalet adjunkter ökat.
– Problemet är egentligen inte fördelningen mellan kvinnor och män utan villkoren för adjunkter, kommenterar Iréne Bernhard, ordförande för Sveriges Universitetsadjunkters Förening, SUAF.

HON MENAR Att det verkliga problemet är att det inte finns någon given karriärväg för adjunkter.
– Jag skulle vilja lyfta problemet med att man inte kommer vidare på grund av bristen på kompetensutveckling; man upplever att man inte får tid eller ges möjlighet att genomgå forskarutbildning för att kunna bli befordrad till lektor.
– Och att vi dessutom numera på många lärosäten har fått inskränkningar i rättigheten att bli prövade för befordran till lektor styr nog undan många från att välja banan som adjunkt. Det gör att vi möjligen kommer att få se en större minskning av antalet adjunkter i framtiden, säger Iréne Bernhard.


Kategorier: Arkiv