Motsägelsefullt budskap från utbildningsministern

– Att vilja satsa på unga forskare är i och för sig bra, men det är häpnadsväckande att Jan Björklund skriver att det måste finnas tydliga karriärvägar för dessa, samtidigt som regeringen nyligen försämrat karriärvägarna för just unga forskare genom att möjliggöra väldigt långa visstidsanställningar.

DET SÄGER SULF:S ordförande Anna Götlind om utbildningsministerns första utspel inför budgetpropositionen och den mer detaljerade forskningsproposition som kommer i oktober.
I en artikel på DN Debatt presenterade Jan Björklund en satsning i fyra punkter: Elitprogram för yngre forskare. Rekrytering av internationella forskare. Minskad byråkrati för forskare. Fördela nya medel utifrån kvalitet.
Tre miljarder ska satsas under en tioårsperiod, det vill säga 300 miljoner per år.
Dessa fördelas på 50 miljoner per år till ett nytt elitprogram för "de allra duktigaste yngre forskarna". Programmet ska inrättas av Vetenskapsrådet, som "förutsätts använda lika mycket av sina befintliga anslag".
För att underlätta rekrytering av framgångsrika forskare från andra länder föreslås ett anslag på 250 miljoner per år, som ska användas inte bara för att "handplocka" forskare, utan också ge dem "rejält med forskningsresurser under ett antal år".
"Under lång tid har vi prioriterat satsningar på bredden. Nu är det hög tid att satsa på eliten", skriver Björklund.

SULF MENAR DOCK att ensidig elitsatsning gör det omöjligt att upprätthålla den breda forskningen och att förslaget därmed "leder till spets utan bredd".
– Långsiktighet och minskad byråkrati är bra ambitioner, men i så fall borde regeringen ge mer resurser direkt till lärosätena och visa att man litar mer på forskarna, säger Anna Götlind.
– Det är också slående att det i ministerns artikel inte finns något som antyder att forskning har – och enligt högskolelagen ska ha – ett samband med utbildningen vid universitet och högskolor. Artikeln visar på stor okunnighet om hur verksamheten vid lärosäten fungerar.
Hon framhåller att SULF sedan länge kräver resurser för att stärka utbildningens forskningsanknytning, genom att ge alla universitetslärare, "inte bara eliten", möjlighet att forska och att upprätthålla sin vetenskapliga kompetens.
– Det är beklagligt att regeringen inte ser vikten av samband mellan utbildning och forskning.
– Ett av de bästa sätten att stärka svensk forskning är nämligen att se till att studenterna verkligen får vetenskaplig kompetens genom att möta lärare som också är aktiva forskare.

SULF REAGERAR OCKSÅ mot att Jan Björklund vill driva en forskningspolitik som "i större utsträckning än hittills" ska inriktas på att "sålla fram en ännu mer framgångsrik svensk forskarelit".
– Forskning är ingen tävling på nationell nivå, det är en internationell verksamhet där man samarbetar över nationsgränserna, säger Anna Götlind.
I artikeln på DN Debatt framhålls satsningen på "elitforskning" och "elitforskare" som ett brott mot en "socialdemokratisk jantelag" som, enligt Björklund länge styrt forskningspolitiken.
Något som föranlett flera påpekanden om att det också under socialdemokratisk regering, under Thomas Östros tid som minister, gjordes särskilda elitsatsningar.
Socialdemokraterna i dagens opposition välkomnar också regeringens satsning, men efterlyser, enligt Ibrahim Baylan i en intervju i Svenska Dagbladet, "tydligare mål", detta gällande vad forskningssatsningarna ska leda till.
S vill "se en mer tillämpad forskning med tydligare koppling till det omgivande samhället, till exempel forskning kopplad till tillväxt och jobb".
Ibrahim Baylan föreslår också en forskningspolitisk överenskommelse över blockgränserna, vilket "skulle kunna ge långsiktiga besked till forskarna".

MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv