Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Miljarderna till ESS kommer att levereras

– Om vi inte kan få ihop finansieringen inom Europa kan det bli aktuellt att förhandla också med andra länder än de europeiska som är aktuella för deltagande i ESS.

14 december, 2012
Universitetsläraren

DET SÄGER Lars Anell, som leder förhandlingarna om länders andelar och partnerskap i ESS, European Spallation Source, som ska uppföras i Lund och som brukar presenteras som "en världsledande anläggning för materialforskning och livsvetenskaper".
ESS återfinns som en av Utbildningsdepartementets satsningar på forskning i årets budget, det är också en post som kommer att återfinnas i en lång rad budgetpropositioner.
Byggkostnaden för ESS uppgår enligt den beräkning som gjordes 2008 till 1,5 miljarder euro (14 miljarder svenska kronor). Sverige har merparten av ansvaret för finansieringen, tillsammans med Danmark och Norge. De skandinaviska länderna ska stå för 50 procent av kostnaderna, Sverige 35 procent, Danmark 12 och Norge det resterande.
De andra femtio procenten ska alltså komma från de länder som deltar i samarbetet kring finansiering, konstruktion och drift av anläggningen: Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern.
– Dessa länder har undertecknat en avsiktsförklaring, vilket inte betyder att de har några rättsliga förpliktelser, däremot moraliska, säger Lars Anell, styrelseordförande i Vetenskapsrådet, som sedan 1 september förra året har regeringens uppdrag att vara chefsförhandlare för ESS, om ländernas andel och partnerskap i ESS.
Lars Anell, som tidigare varit styrelseordförande i FAS, Umeå universitet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har lång erfarenhet både av internationella förhandlingar och forskningssamarbeten.
Han har bland annat varit FN-ambassadör och EU-ambassadör och generaldirektör i dåvarande Styrelsen för u-landsforskning (senare Sarec) med uppdrag att bygga forskningskapacitet i utvecklingsländer.

EFTER ETT ÅR av förhandlingar rörande ESS är Lars Anell positiv och ser det som att projektet är "på spåret".
Han framhåller bland annat den rapport som presenterades i somras, i vilken en fristående expertgrupp som utvärderat planeringen drar slutsatsen att projektet är "välskött" samt håller tidtabellen; 2013 lämnar ESS-projektet planeringsfasen och då ska beslut tas om byggstart.
Det är då också dags för nästa steg i finansieringen. I juni 2013 förväntas de länder som undertecknat förutnämnda "moraliska" avsiktsförklaring skriva under på vad man är beredd att bidra med, "i kontanter eller in-kind" som Lars Anell formulerar det, det vill säga reda pengar eller andra insatser.
Nästa steg innebär också att kostnadsberäkningen från 2008 ska revideras innan de andra deltagarländerna skriver på.
Att kostnader visar sig bli större än först beräknat är snarare regel än undantag gällande storskaliga projekt.
Nyligen har Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet, påtalat ett mer eller mindre akut behov av ytterligare cirka 220 miljoner som resultat av att Max IV, den andra stora forskningsanläggningen i Lund, blivit dyrare än vad man beräknat.
Men Lars Anell är inte bekymrad över möjligheterna och viljan att säkra finansieringen av ESS, eftersom den politiska viljan är entydig och "spridningseffekterna" många.
– Sverige kämpade för att få bli värdland för ESS, det här är också Lunds möjlighet att bli ett av världens ledande universitet på materialforskning.
– Lunds universitet har också jobbat intensivt och på ett positivt sätt för att knyta kontakt med avnämarna.
Han säger också att beslutet att bygga ESS utgår från 1990-talets enighet om att Europa behöver en spallationskälla, anläggningar som redan finns i Asien och i USA.
– Med nuvarande regler kan tyvärr inte EU bidra till den här sortens investeringar, vilket man kan beklaga, eftersom forskning finns på unionens dagordning och att det sannolikt vore bättre använda pengar än exempelvis jordbruksstödet.
– Däremot hoppas vi att EU kan komma att köpa "stråltid" från ESS.

DEN EKONOMISKA krisen i Europa och eventuella politiska komplikationer i tilltänkta partnerländer ser Lars Anell inte heller som några större orosmoln.
Det finns, inte minst från politiskt håll, stora förväntningar på forskning som skulle kunna utföras genom ESS, vitt skilda områden som läkemedel, arkeologi och bilmotorer har nämnts.
– Vi tror inte minst att ESS kan ha betydelse för den europeiska industrins konkurrenskraft och att industrin kan vilja använda ESS för att göra kontroller och göra egna experiment, säger Lars Anell.
– Visst tar den svenska regeringen en viss risk, men så vitt jag kan bedöma är den största risken att man inte ska lyckas bygga det man planerat för.
– Det finns ingen anledning att vara pessimistisk, men det finns problem att lösa under (bygg)resans gång.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023