Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Bra undervisningsmiljö kännetecknas av förtroende

Passionerade lärare som brinner för sitt ämne och litar på varandra. Lärare som knyter ihop forskning och undervisning och lägger lika stor vikt vid båda. Det kännetecknar goda undervisningsmiljöer, enligt en undersökning vid Lunds universitet. Typ av ledarskap eller pedagogisk modell verkar däremot spela mindre roll.

14 december, 2012
Universitetsläraren

I EN UPPMÄRKSAMMAD rapport har Torgny Roxå och Katarina Mårtensson undersökt vad som kännetecknar goda pedagogiska miljöer. Sedan 25 respektive 12 år jobbar båda som pedagogiska utvecklare inom Lunds universitet, Katarina Mårtensson vid den universitetsgemensamma enheten CED, Center for Educational Development, Torgny Roxå vid Lunds tekniska högskolas pedagogiska enhet Genombrottet.
– Över åren har vi förstått att universitetslärare hänger ihop i socialt konstruerade nätverk som sätter gränser för och också underlättar deras pedagogiska utveckling. Det här ville vi lära oss mera om, säger Torgny Roxå.
Katarina Mårtensson och Torgny Roxå bestämde sig för att studera bra undervisningsmiljöer. För att hitta dem intervjuade de bland andra prefekter och vicedekaner samt använde sin lokalkännedom, kursvärderingar, högskoleverkets tidigare utvärderingar och dessutom Lunds universitets stora utvärdering av forskningskvalitet RQ-08.
– På grund av att Lunds universitet är forskningstungt ska en god miljö vid universitet vara bra både på forskning och undervisning, säger Torgny Roxå.
�� Det var också ett sätt att förebygga eventuell kritik att det skulle vara enkelt att bedriva bra undervisning när man inte satsar på forskning, säger Katarina Mårtensson.
Och det visade sig att de fem undervisningsmiljöerna vid de olika fakulteter som man valde ut var lika bra på forskning som på undervisning.
– Åtminstone de mikrokulturer som vi tittat på har en idé om att kvalitet i forskning och undervisning är lika viktigt, de hänger ihop och värderas lika högt, säger Katarina Mårtensson.

LÄRARNA I GODA undervisningsmiljöer tar mycket seriöst på sin undervisning, den ska hålla hög kvalitet. Detta förmedlas också till studenterna.
– Alla intervjuade studenter ger uttryck för att det är svårt att studera på de här ställena, det är höga krav. Och stora förväntningar, de utmanas men de får också mycket stöd och vägledning, säger Katarina Mårtensson.
– Studenterna är övertygade om att de ska få ett seröst bemötande och att lärarna tar deras synpunkter på allvar. Studenterna upplever att lärarna ser dem, de kan deras namn och hälsar på dem i korridorerna, säger Torgny Roxå.
Och det finns ett förtroende mellan lärarna.
– Det vi ser mest av allt är att det finns en stor tillit till kollegorna, man litar på varandra. Integrationen mellan de här människorna är tight, man har möten, man har system för informationsöverföring och strategier för att lösa problem. De tar alltså varandra på allvar, säger Torgny Roxå.
– Vi vet från preliminära studier vi gjort av miljöer som fungerar riktigt dåligt att den interna kommunikationen mellan lärarna nästan aldrig fungerar och det är kopplat till destruktiva beteenden hos vissa individer, säger Torgny Roxå.

DE GODA miljöerna leds på helt olika sätt, det kan vara allt från en stark och tydlig ledare som driver frågor framåt och får med sig lärarna, till helt distribuerat ledarskap fördelat på ett antal ofta seniora lektorer och professorer som kollegialt fattar beslut.
Den seriösa inställningen märks i alla detaljer.
– Vi ser tydligt att om de har problem av något slag, en kurs som inte fungerar eller som får dåliga utvärderingar, så tar de tag i det. Det är aldrig något de lämnar därhän. Det tror jag också är ett särdrag om man skulle jämföra med dåliga miljöer där man inte tar tag i saker som man borde åtgärda, säger Katarina Mårtensson.
I de goda miljöerna förekommer hela skalan av undervisningsmetoder.
– Det är en enorm variation. En del av de här miljöerna är ganska konservativa i sitt synsätt. En av dem driver undervisning i huvudsak med föreläsningar, litteraturläsning och seminarier men de gör det bra, säger Torgny Roxå.
Nya lärare insocialiseras av de äldre.
– Sättet att arbeta är djupt ingrott i systemet. Lärarna kan inte själva redogöra för när de här sakerna började. De äldre lärarna säger: Det måste vara bra, ska vi vara världsledande i forskningen kan vi inte ha rykte om oss att ha dålig undervisning. Vi måste ha de bästa kurserna och vi måste ha de bästa studenterna. De kopplar hela tiden ihop forskningen och undervisningen, säger Torgny Roxå.
De här goda mikrokulturerna kännetecknas av långsiktighet på ett annat sätt än hur man vanligen styr högre utbildning idag.
– Den typen av målstyrning som mer och mer breder ut sig har liten betydelse för de här ställena. De hanterar den men det är inte den de använder och sätter värde på. Själva har de mycket mera långsiktiga mål. Vi hörde saker som att "vi ska förändra samhället". En annan mikrokultur på tekniska högskolan sa att "vi ska förändra industrin".
Har en sådan undervisningsmiljö en målsättning vidtar de strategier för den och jobbar för den.
– En miljö har exempelvis bestämt sig för att en speciell kurs ska finnas för alla teknologer. De har också strategier för att påverka industrin och har nätverk in i den. De har koll på var deras alumni håller hus, skickar dem material och har möten med dem, säger Torgny Roxå.
Även om lärarna är passionerade och brinner för vad de gör är det här inga slutna miljöer.
– De får ett inflöde av idéer genom samarbete. Alla de miljöer som vi tittade på samarbetade mycket med andra utanför sin egen miljö, det kan vara på universitetet, andra universitet, utanför i samhället eller i industrin. Men det är viktigt att de får hitta och välja de samarbetena själv och att inte någon trycker samarbete på dem, säger Katarina Mårtensson.

TORGNY ROXÅ sammanfattar kriterierna som kännetecknar de goda undervisningsmiljöerna:
❶ Det är mycket tydligt att de är framtidsorienterade och har långsiktiga mål. De har hög ambition för det egna ämnet, ur det kommer att undervisningen och forskningen och studenterna måste vara bra och det gäller också det interna arbetet och logistiken.
– De har sanslöst höga krav tack vare den höga ambitionsnivån, säger Torgny Roxå.
❷ De här miljöerna är mycket välorienterade om vad som gäller i universitetets organisation. De ser till att ha representanter i olika organ, ofta engagerar de sig i policyfrågor innan policyn ens har rullat ut. De vet vad som kommer att komma och de tar ställning till hur det relaterar till deras långsiktiga mål och reagerar efter det.
➌ Miljöerna har strategier för intern informationsöverföring, med veckomöten, månadsmöten och så vidare. På ett ställe har de exempelvis en webbsida för goda undervisningsidéer som man prickar av för varje kurs. Man pratar med varandra, man litar på varandra och man kommunicerar hela tiden.
➍ Det sista kriteriet är att de här miljöerna är mycket traditionsstyrda. De ser sig som styrda av en egen historia.
– Vi kallar det en organisatorisk saga, summan av de berättelser som berättas om den egna enheten och som styr upp och stabiliserar arbetet. Mellan sagan och det långsiktiga målet blir de här enheterna väldigt stabila, säger Torgny Roxå.

NÄR KATARINA MÅRTENSSON och Torgny Roxå presenterat studien på konferenser och vid andra tillfällen har den blivit positivt mottagen. Den vanligaste frågan de fått är hur man skapar en god undervisningsmiljö.
– Det tycker vi också vore spännande att få veta. Vi har börjat skissa på en sådan studie, vi har en projektbeskrivning, men vi har inte finansiering ännu, säger Torgny Roxå.
– Om vi visste hur det går till att bli en god undervisningsmiljö skulle man ju kunna jobba systematiskt för att utveckla hela organisationen i den riktningen, säger Katarina Mårtensson.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023