Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Vem satsar på forskarkarriären?”

Hög kvalitet och forskningsgenombrott förutsätter långsiktighet. Om detta var sektorns företrädare överens när forskarkarriär och resultat diskuterades vid ett seminarium i Almedalen. Men hur det stämmer med de nya meriteringstjänsterna och andra visstidsanställningar rådde det delade meningar om.

1 december, 2012
Universitetsläraren

"Vem satsar på forskarkarriären?" var rubriken för det panelsamtal som SULF och Riksbankens Jubileumsfond gemen samt arrangerade i Visby under den så kallade politikerveckan i juli. Men debatten kom även att handla mer brett om brister och utvecklingsvägar för Sverige som forskarnation.
– Vi måste få ett starkare kvalitetstänkande inom svensk forskning. För mycket av forskningen håller inte en rimlig kvalitet, hävdade Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, och tog som exempel att andra forskare inte anser att resultaten är tillräckligt bra för att citeras.
– 30–40 procent av det som publiceras vid de bästa av våra universitet citeras inte en enda gång under tre år. Vid de sämsta är det hela 70 procent av publikationerna som inte har någon citering under en treårsperiod. Det är ett allvarligt memento, menade han.
Högklassig forskning som ligger i framkant kräver ett risktagande, betonade statssekreteraren, men tillade att dagens system inte uppmuntrar till det.
– Mycket av den externt finansierade forskningen är treårig. Forskare som blir för beroende av att hela tiden söka kortsiktiga anslag satsar på säkra kort. Det stimulerar inte till de stora, nya genombrotten. Risktagande förutsätter långsiktighet, sade Peter Honeth.

LAURA ENFLO, doktorand vid KTH och Linköpings universitet, påpekade att trygga anställningsvillkor också kan bidra till att forskare blir mer benägna att ta risker. Hon efterlyste tydliga karriär vägar och ökad trygghet, även som starka argument om akademien ska locka till sig forskarbegåvningar i konkurrens med industrin.
Lena Gustafsson, rektor för Umeå universitet, tryckte också hon på behovet av långsiktighet och framhöll att det inte går att utifrån en hypotes forska fram ett vetenskapligt spetsresultat på två, tre år. Många andra länder räknar med att det kanske tar tio år.
– Vi universitetsledningar har ett ansvar men vi behöver hjälp, vi håller på att splittra sönder oss. Vi borde även arbeta mer med rekryteringen och, allra viktigast, diskutera vilka förutsättningar vi ger. Vi pratar bara om visstids- eller tillsvidareanställningar men vi talar alldeles för lite om innehållet i tjänsterna, sade Umeårektorn.
Internationalisering som en kvalitetshöjande faktor togs upp av Peter Honeth.
– Vi måste öka det internationella utbytet. För få svenska forskare på alla nivåer åker ut och alldeles för få rekryteras hit, sade han.
Om man menar allvar med internationalisering måste det vara värt det för individen, påpekade Laura Enflo.
– Det kan till och med vara en konkurrensnackdel när man kommer tillbaka. Man har inte samma kontakter som de som stannat kvar, det är verkligen viktigt att tjänstetillsättningar inte blir svågerpolitik utan görs i konkurrens. Dessutom är det ett stort problem att man under tiden utomlands faller ur trygghetssystemet, sade Laura Enflo.

PETER HONETH kommenterade att han inte såg några enkla svar på hur tryggheten för exempelvis en postdok i annat land kan öka, men att han gärna medverkar till att hitta en bra lösning av problemet.
Om och hur regeringen tänker sig att främja långsiktigheten kommer att framgå i höstens forskningsproposition. Men redan under sommaren togs beslutet om en ändring i högskoleförordningen som innebär att fyråriga meriteringstjänster införs från årsskiftet, en förändring som Universitetsläraren skrivit om senast i nr 10–11/2012. SULF har tidigt protesterat såväl mot utformningen som mot att regeringen åter reglerar det som avreglerades i och med autonomireformen 2009.
Peter Honeth betonade dock att det behövs ett tydligt system för hur yngre forskare ska ta sig framåt. Alla forskarutbildade kan och behöver inte stanna inom akademien, menade han, men samtidigt är det viktigt att behålla en del av de allra bästa.
– Det är bra att det sker ett tufft urval mellan forskarutbildningen och innan man får en fast tjänst. Det är därför vi gjort den här meriteringstjänsten.

LENA GUSTAFSSON välkomnade den fyraåriga visstidsanställningen som ett led i den tydlighet som hon ansåg krävs för att kunna rekrytera starka, duktiga, engagerade forskare.
– Vi behöver samtidigt rensa upp i den härva av tjänster vi har idag. Och den som efter postdok och visstidsanställning sedan konkurrerar om en tjänst ska veta att det finns resurser till det. I dag hänvisar vi istället till ett lektorat och säger att du får själv söka pengar till dig och din grupp. Det är svagheter i systemet som vi diskuterar och analyserar alldeles för lite, sade Lena Gustafsson.
Christer Nordlund, professor vid Umeå universitet och ledamot i Sveriges Unga akademiker, framhöll att tjänster efter postdok är extremt viktiga men att det är fel att kalla dem meriteringstjänster.
– Första anställningen efter postdok är en period av utveckling av den egna forskningslinjen. Det är då det magiska händer, man är enormt produktiv och nyskapande, sade han.
Som doktorand kunde Laura Enflo hålla med om att meriteringstjänster kan vara något positivt.
– Men jag är bekymrad över att man kommer att kunna vara visstidsanställd under väldigt lång tid. Jag har svårt att se vad det är för positivt med långa visstidsanställningar. Om man istället får en tillsvidareanställning tror jag det påverkar folks beslut om de ska stanna eller ge sig ut i industrin, menade hon.

SULF:S FÖRBUNDSDIREKTÖR Git Claesson Pipping var en av dem som från åhörarplats kommenterade panelsamtalet.
– Jag jublar när jag hör Lena Gustafsson och Peter Honeth tala om vikten av långsiktighet. Men samtidigt har vi ett system där man kan stapla ett antal korttidsanställningar på varandra med utvärdering vartannat, vart tredje år. Jag får inte ihop det, sade hon.
Regeringen har skapat förutsättningar för ett system som universiteten får bygga vidare på, menade Peter Honeth och förklarade gången:
– Först forskarutbildningen, sedan postdok under två, tre år. Därefter meriteringstjänsten i princip i fyra år. Sedan ska man kunna få en fast anställning. Men vid varje steg sker en hård prövning.
Efteråt konstaterade Git Claesson Pipping att hon befarar att statssekreterarens optimistiska beskrivning inte blir sann.
– Jag tror att huvudregeln blir att det tar betydligt längre tid. Genom förändringen ökar i själva verket möjligheterna till att ha fler visstidsanställningar efter varandra mycket kraftigt, sade SULF:s förbundsdirektör.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023