EFTER ATT HA drivit ett antal fall där doktorander från länder utanför EU/EES-området på felaktiga grunder av Försäkringskassan nekats sociala förmåner (se Universitetsläraren 8/2012 och 10–11/2012) skrev SULF ett brev till Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson. I brevet begärde SULF att få träffa Försäkringskassan på högsta ledningsnivå för att komma tillrätta med problemen. De utländska doktoranderna har nekats bosättningsbaserade sociala förmåner som exempelvis barnbidrag för sina barn.
En av de frågor som SULF pekar på i brevet är att beslutsfattare inom Försäkringskassan forsätter att hävda att utländska doktorander med anställning ska anses vara studenter och därmed inte ska ha rätt till bosättningsbaserade förmåner. Detta trots att Kammarrätten i Stockholm redanfast att en anställd doktorand ska betraktas som vilken annan arbetstagare som helst.
Försäkringskassan har svarat på brevet från SULF och ger förbundet rätt på de flesta punkter.
– Jag tycker att vad Försäkringskassan skriver ger förutsättningar för en bättre tillämpning framöver. Så som uppfattar jag det tycker jag att vi har kommit väldigt långt, kommenterar Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor.
F�RSÄKRINGSKASSAN erkänner att hanteringenav ärenden med utländska doktorander har haft tillkortakommanden.
– Det är naturligtvis problem om det finns situationer där Försäkringskassan tilllämpar lagstiftningen på ett felaktigt sätt, säger Christina Janzon, jurist vid Försäkringskassans huvudkontor.
För att förbättra tillämpningen har Försäkringskassan därför skickat ut två internmeddelanden om frågan.
– Vi har idag gått ut med något vi kallar Domsnytt där vi kommenterar kammarrättens dom som SULF uppmärksammat oss på, samt också ett Informationsmeddelande om detta.
I Informationsmeddelandet slår Försäkringskassan fast att doktorander med utbildfortsättningoch doktorander med doktorandanställning inte ska räknas som studenter utan ha rätt till bosättnings baserade förmåner. Och att det i det här sammanhanget inte spelar någon roll om doktoranden har uppehållstillstånd som studerande; har doktoranden en anställning som varar mer än ett år bör doktoranden anses som bosatt i Sverige.
En kvarvarande stötesten är att många doktorander bara får uppehållstillstånd ett år i taget och att de också bara anställs ett år i taget.
Christina Janzon menar att det här komplicerar handläggningen.
– Vi har påpekat att det är lite besvärligt för oss att göra bosättningsbedömningar när doktoranden har en kombination av uppehållstillstånd på ett år och en anställning på ett år eller kortare. Detta eftersom det kan indikera att personen inte kommer att vara kvar i Sverige, säger hon.
Försäkringskassan formulerar sig så här i sitt Internmeddelande:
"I de fall doktoranden har uppehållstillstånd om ett år och vid ankomsten till Sverige har en anställning som sträcker sig ett år eller kortare tid än ett år krävs att det finns andra faktorer som kan ge stöd för antagandet att personen kan komma att vistas i ett år i Sverige. Att personen är antagen till en flerårig forskarutbildning som anställd doktorand eller doktorand med utbildningsbidrag kan vara en sådan omständighet".
– JAG TYCKER ATT man kan dra slutsatsen att Försäkringskassan menar att om doktoranden är anställd i ett år och har uppehållstillstånd i ett år och kan visa ytterligare intyg som styrker att doktorandanställningen kommer att fortsätta så ska man betraktas som bosatt i Sverige från första dagen, säger Robert Andersson från SULF.
Många europeiska doktorander har automatisk rätt till de här förmånerna.
– Man ska komma ihåg att den som anställs som doktorand och är EU/EES-medborgare eller på annat sätt omfattas av EU-förordningarna om social trygghet ska ges rätt till de förmåner som omfattas av förordningen. Det gäller även de förmåner som i Sverige är bosättningsbaserade och i det sammanhanget behövs det inte att man visar att man avser bo här i mer än ett år, fortsätter Robert Andersson.
I det aktuella Domsnytt påpekar Försäkringskassan att Marie Curie-stipendiater ska betraktas som anställda beroende på att det stipendiet är beskattat. Andra stipendiefinansierade utländska doktorander från länder utanför EU/EES-området räknas däremot som studenter och har inte rätt till bosättningsbaserade förmåner.
– Det är en korrekt bedömning av Försäkringskassan, även om det också här kan finnas undantag till följd av "Nordisk konvention om social trygghet", men det är systemet som är fel. Det här är ett argument för anställning av doktorander vilket SULF svarat regeringen i vårt remissvar om förändrade villkor för doktorander. I remissen finns ett förslag om försäkring för stipendiater. I det sammanhanget lyfter vi fram att det mest är utländska doktorander som är finansierade med stipendier och även med en försäkring ställs de utanför delar av det sociala skyddsnätet, säger Robert Andersson.
Han är i stort nöjd med svaret från Försäkringskassan.
– Nu hoppas vi att det kommer att bli ordning på de här ärendena framöver, vi kommer att följa utvecklingen och under sommaren också sätta samman ett informationsmaterial till utländska medlemmar. Vi har också begärt att få träffa Försäkringskassan, dels för att följa upp tillämpningen och dels för att berömma dem för det snabba agerandet på vår skrivelse, även om de borde agerat för länge sedan.
