Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Förbundet anmäler brott mot EU-direktiv

Regeringens beslut att införa tidsbegränsade meriteringsanställningar är ett brott mot EU:s visstidsdirektiv. Det anser SULF:s förbundsstyrelse som därför för första gången valt att anmäla, som det formellt heter, ”Konungariket Sverige”, till EU-kommissionen.

1 december, 2012
Universitetsläraren

DET VAR DEN 28 juni som regeringen tog det länge aviserade beslutet att förorda om förändring av högskoleförordningen, detta med hänvisning till att arbetsmarknadens parter (Saco-S och Arbetsgivarverket) inte kommit överens om ett avtal.
Förordningsförändringen innebär, som Universitetsläraren tidigare skrivit om, att regeringen återreglerar något man avreglerade i och med autonomireformen från 2009 som trädde i kraft 2011. Detta innebar att man överlät åt arbetsmarknadens parter att komma överens om meriteringsanställningar som ska ersätta fyraåriga forskarassistenttjänster och biträdande lektorat.
I SULF:s anmälan till EU-kommissionen hänvisar också förbundet till nämnda autonomireform och propositionstexten, "En akademi i tiden", där regeringen ger uttryck för ambitionen att öka antalet tillsvidareanställda lärare.

MEN ENLIGT SULF går regeringens beslut i juni i motsatt riktning, eftersom det gör det möjligt med tidsbegränsade anställningar, för en individ, i mer än tjugo år. SULF pekar i anmälan också på att möjligheter till tidsbegränsade anställningar redan finns genom den nu gällande högskoleförordningen, postdokavtalet och LAS (Lagen om anställningsskydd).
I anmälan exemplifierar SULF detta med hur en student idag kan antas som doktorand och få en tidsbegränsad anställning på fyra år, därefter en tvåårig anställning enligt postdokavtalet, följt av ett tvåårigt vikariat som i sin tur kan följas av ännu en tidsbegränsad anställning enligt ALVA (allmän visstidsanställning).
Alltså sammanlagt tio år av tidsbegränsade anställningar, något som i och med de nya reglerna i högskoleförordningen skulle kunna utsträckas ännu mer, till upp till ytterligare åtta–tio år av tidsbegränsade anställningar.
– Vi tycker att det kan vara rimligt med en fyraårig meriteringsanställning, men då ska man efter den perioden kunna prövas för en tillsvidareanställning, det som brukar kallas tenure-track, säger SULF:s förbundsordförande Anna Götlind.
Hon befarar att de utökade möjligheterna till tidsbegränsade anställningar också innebär utökad risk för "missbruk" av anställningsformer.
– Det förekommer ju redan nu att visstidsanställningar staplas på varandra, bland annat genom arrangemang där man låter en lärare byta lärosäte.
SULF hänvisar vidare till att Sverige tidigare blivit anmält till EU-kommissionen för brott mot visstidsdirektivet, då av TCO, som "fick rätt", genom att regeringen fick motta en "formell underrättelse" från EU.
Ett resultat av detta är att det föreligger ett förslag från Arbetsmarknadsdepartementet, om "Förstärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning och vikariat".
– Man kan ju därför reflektera över vilken hållning regeringen egentligen har till frågorna, när Utbildningsdepartementet samtidigt driver igenom ett beslut som bidrar till en försämring snarare än förstärkt skydd, säger Anna Götlind.

OCKSÅ THOMAS STRAND, socialdemokratisk riksdagsledamot och talesperson i forskningsfrågor, har tagit upp beslutet om tidsbegränsade meriteringsanställningar relaterat till regeringens syn på villkoren på svensk arbetsmarknad.
Han har i riksdagen riktat en skriftlig fråga till utbildningsminister Jan Björklund då Strand menar att den föreslagna förändringen av högskoleförordningen "förvånar", han kallar det "övertramp" och "åsidosättande av den svenska modellen".
Thomas Strand uppmanar i sin fråga utbildningsministern att stoppa förslaget för att istället låta arbetsmarknadens parter komma fram till en överenskommelse.
I sitt svar motiverar Jan Björklund förordningsförändringarna med att "Sverige ska kunna hävda sig internationellt som en av de främsta forskningsnationerna."
En förutsättning för detta är, enligt Björklund, "tydliga och attraktiva karriärmöjligheter för unga forskare. Nyligen disputerade forskare behöver ges möjligheter till meritering för en fortsatt akademisk karriär. Detta behov kan inte uppfyllas genom tidsbegränsade anställningar enligt anställningsskyddslagen, eftersom den tid som behövs för meritering bedöms vara minst fyra år".
Björklund menar att regeringens reglering av meriteringsanställningar sker i syfte att "lösa ett akut behov", i och med att arbetsmarknadens parter ännu inte har kunnat sluta något avtal.
Från Utbildningsdepartementet har också flera gånger tidigare framhållits att reglering är något man helst inte vill genomföra, att det är en "andrahandslösning" och att man "in i det sista" har hoppats på arbetsmarknadens parter.
I sitt svar till Thomas Strand betonar också Jan Björklund att "undantag från bestämmelsen kan göras genom kollektivavtal. Arbetsmarknadens parter kan således genom avtal fortfarande förfoga över frågan".

MEN SULF:S ORDFöRANDE Anna Götlind låter sig inte övertygas av Jan Björklunds resonemang:
– Regeringen menar att man tar sitt ansvar när parterna inte gör det, men jag anser tvärtom att man inte tar något ansvar alls, särskilt inte för de unga forskarna.
– Visst är det viktigt för Sverige som forskarnation att unga forskare får möjlighet att meritera sig, men de måste samtidigt också få rimliga anställningsvillkor.
– Det är ju bland annat för att kunna locka de bästa unga forskarna som vi måste kunna erbjuda dem bra och trygga karriärvägar.
Hon ifrågasätter också varför just lärare vid universitet och högskolor anses behöva en "provanställning" på upp till tjugo år efter disputation för att komma ifråga för en tillsvidareanställning.
– Det skulle vara otänkbart när det gäller exempelvis läkare och lärare på skolnivå.
Vem eller vilka är det som, ur SULF:s perspektiv, vinner på den beslutade förändringen och införandet av tidsbegränsade meriteringsanställningar?
– Det är svårt att alls se några vinnare, det skulle i så fall vara de lärosätesledningar som inte vågar eller vill anställa.
– Förlorare är inte minst de unga, duktiga forskarna men också själva verksamheten, eftersom visstids anställningar innebär kortsiktighet och svårigheter att planera, inte bara för individen utan också för universiteten och högskolorna.

VAD SULF:S ANMÄLAN till EU-kommissionen kommer att innebära vill inte Anna Götlind spekulera i, enligt gängse EU-procedurer kan "svaret" dröja ett år eller mera.
Men det innebär inte att SULF släpper frågan om tidsbegränsade anställningar under tiden.
Redan tidigare har förbundet signalerat att man har möjlighet att markera sin ståndpunkt också på annat sätt:
– Vi kan komma att överväga hur vi ska se på helheten i de avtal som redan finns, säger Anna Götlind.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023