Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Tredje uppgiften är inget man slipar på, därför är det svårt att bli bra på den”

– Tredje uppgiften är svår att förena med verksamheten vid ett universitet. Det säger Hans Rosling, professor i internationell hälsa samt globalt känd för sina föredrag inom samma område.
Under våren utsågs han till en av de hundra mest inflytelserika personerna i världen, på Time Magazines årliga lista.

1 september, 2012
MarieLouise Samuelsson
Hans Rosling

ATT TREDJE uppgiften (att samverka med och förmedla kunskap till det omgivande samhället) inte fungerar inom universitetsstrukturen beror enligt Hans Rosling på att förutsättningarna är annorlunda jämfört med de två andra huvuduppgifterna, att undervisa och forska.
– Allt annat får man betalt för, det finns studentpeng och det finns forskningsanslag, men däremot ingen särskild finansiering av tredje-uppgiften.
– På universitet och högskolor handlar det också mycket om att specialisera sig och sub-specialisera sig.
– Men tredje uppgiften är inget man slipar på, därför är det svårt att bli bra på den.

Själv är Hans Rosling numera i huvudsak verksam utanför sitt universitet, Karolinska institutet.
– Jag undervisar fortfarande och föreläser på KI, men har bara en femprocents tjänst, utan ansvar för sådant som ekonomi och kurser.

Han tvivlar också på att det verkligen är forskarna som ska ägna sig åt att förmedla sin forskning till omvärlden.
Den som gav honom den insikten var professor Richard Doll (läkaren och forskaren som påvisade sambandet mellan rökning och lungcancer), i samband med den föreläsning som Doll höll när han blev hedersdoktor vid KI.
– Richard Doll hävdade att forskare aldrig ska kommunicera sina egna resultat, istället ska någon annan göra det, men absolut inte den som gjorde den avgörande studien och som därmed är jävig.

Vem eller vilka ska då göra det? Andra inom universitetet eller högskolan?
– Nja, ett universitet är också jävigt i förhållande till sina forskare. Forskning bör hellre kommuniceras av populärvetenskapliga tidskrifter, av vetenskapsjournalister.

Han menar föralldel inte att det ska vara strängt förbjudet för forskare att ägna sig åt forskningskommunikation och tredje uppgiften.
– Christian Azar, Karin Johannisson och Bodil Jönsson är ju strålande exempel på att man kan göra det och samtidigt fortsätta med sin forskning.

DET HAN SJÄLV gör beskriver han inte som kommunikation av forskning, snarare ser han sig som uppfinnare och utvecklare av metoder för undervisning och förmedlare av statistik kring global hälsa.
Hans bas och plattform är stiftelsen Gapminder, ett familjeföretag grundat av Hans Rosling och hans son och sondotter som har utvecklat statistikprogrammet Trendalyzer.

Programmet såldes 2007 till Google, men används fortfarande av Gapminder för att tillgängliggöra och tillhandahålla statistik över sådant som befolkningsökning, medellivslängd och barnadödlighet.
– Vi är som nya musikgrupper, nedladdning från webben är gratis, men ett live-framträdande kostar, säger Hans Rosling, som därmed alltså har hittat ett sätt att ta betalt för tredje uppgiften.

Men han arbetar inte bara med avancerad datorteknik, ”jag kan lika gärna illustrera genom att stapla toalettpappersrullar på scenen i Oxford”.
Och filmklippet där han slukar svärd – för att illustrera att inget är omöjligt – blev snabbt en succé på Youtube, där hans föreläsningar slår nedladdningsrekord.
– Sluka svärd är något som ingen annan gör i de här sammanhangen, konstaterar han glatt, stolt över sitt medlemskap i Actively Performing Professional Sword Swallowers.

Avspändheten på scenen och engagemanget förklarar han också med en mer eller mindre allvarlig självdiagnos; ”välkontrollerad ADHD och ett stabilt hypomant tillstånd”.
– Man kan bli populär på att vara vulgär, men går man ett steg för långt blir man hatad.
– Jag har klarat mig på att jag haft förmåga att läsa publiken. Det får inte heller vara skämt som lämnar ämnet, man kan nog säga att mina skämt har genomgått klinisk prövning…
– Att befinna mig på scenen är också en gammal talang, på roliga timmen i skolan fick jag till och med gå runt i andra klasser och berätta sagan om Kalle Myra.

HAN ANVÄNDER GÄRNA personliga erfarenheter och egen familjehistoria i föredrag och berättelser, det privata har influerat de professionella vägvalen.
– Jag blev läkare för att min mamma hade haft tuberkulos.

Sin bakgrund beskriver han som ”arbetarklassens låglönenivå”, där man fick sin bildning från Radioteatern och Arbetarinstitutitets föreläsningar.
Hans Rosling som är född 1948 växte upp i ett Uppsala med skarpa gränser mellan det akademiska Uppsala och ”Industri-Uppsala”.
– Min mormor visste, trots att hon levde i Uppsala, inte riktigt vad Uppsala universitet var för slags hus…
– Det var enormt stort för släkten att jag tog studenten.

Han läste därefter statistik och medicin, trivdes i universitetsmiljön, men inte lika bra som forskare, inom medicinsk kemi.
– Forskningen var så detaljerad, dessutom tyckte jag att det var ett problem att det vi redan visste inte nådde ut.

Det internationella engagemanget blev tidigt kopplat till yrkesverksamheten. Som aktiv i socialdemokratiska studentförbundet träffade Hans Rosling 1967 Eduardo Mondlane, ledaren för Frelimo, Mocambiques befrielsefront, och lovade att som färdig läkare komma och arbeta i det land Mondlane hoppades skulle vara fritt.
Mondlane mördades i ett brevbombsattentat året efter, men Hans Rosling höll sitt löfte och arbetade mellan 1979 och 1981 som läkare i Mocambique. Det blev också där han skrev sin avhandling, om sjukdomen konzo, en förgiftning som leder till spastisk förlamning.
Tillbaka i Sverige undervisade han i u-landshälsovård och var 1993 en av initiativtagarna till den svenska sektionen av Läkare utan gränser.

ATT SOM PÅ senare år ägna sig åt att förändra världen till det bättre med hjälp av statistik, har som förutnämnt gjort honom internationellt känd. Förutom årets placering på Time Magazines 100-lista kom Hans Rosling 2009 på 96:e plats när Foreign Policy listade de hundra personer vars idéer det året ”hade format världen”. Motiveringen löd, ”för att han får våra tankar att svindla med banbrytande statistik”.

Det finns knappast något som tyder på att han skulle slå av på takten. Inom Gapminder jobbar man nu med att ta fram ännu en experimentell undervisningsvideo.
–Vi har resurser och vi har erfarenhet, vi arbetar också med ekonomihistoriker och professionella filmare.
– Det är något som jag lärt mig av rektorerna på KI, att det man gör ska vara bäst inom området.

Gapminders officiella målsättning är att bidra till en god global utveckling.
– Vi har också beslutat att inte driva några politiska frågor, vi ska inte driva något överhuvudtaget, inte vara emot rökning eller vara för isbjörnar, utan bara ägna oss åt att bekämpa okunnighet och att leverera kunskap.

Och han säger att han slutat vara professor, i den traditionella bemärkelsen.
– Min identitet är tredje uppgiften, jag tar på mig det, så slipper andra. Det behövs faktiskt inte så många som sysslar med den uppgiften.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023