Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Senaste ministermötet visade enighet om finansieringsform

Oväntad enighet om offentlig finansiering av högre utbildning. Det blev ett av resultaten av det senaste ministermötet som hölls inom ramen för Bolognaprocessen.

1 september, 2012
Universitetsläraren

ANDRA FRÅGOR FÖR ministrar och andra representanter för de 47 länder som numera ingår i Bolognasamarbetet, var mobilitet mellan länderna och automatiskt erkännande av kvalifikationer, där Sverige ville förtydliga vilka kriterier som erkännandet ska grundas på.
Mötet som hölls i Bukarest i slutet av april, präglades av den ekonomiska krisen i Europa, vilket gjorde finansieringsfrågan särskilt aktuell.
– Vi är otroligt nöjda med att ministermötet enades om att högre utbildning ska vara offentligt finansierad, ur studentperspektiv är det en stor framgång, säger Sabine Pettersson, vice ordförande i SFS, Sveriges Förenade Studentkårer.
Inom SFS har hon särskilt ansvar för internationella frågor, hon ingår också i Svenska Bolognaexpertgruppen.
– SFS linje är ju att finansieringen ska vara ett offentligt ansvar, eftersom högre utbildning gynnar både samhället och individen.
Mötet i Bukarest var det första ministermötet Sabine Pettersson deltog i, hon kan konstatera att det är en speciell mötesform, där mycket görs upp under förhandsförhandlingar.
– Ändå blev det mycket förändringar under själva mötet, som gällande frågan om det finansiella ansvaret.
– Det fanns starka röster emot public funding, främst Storbritannien och Spanien, men de starka rösterna för offentlig finansiering var fler. Däribland Sverige, Skottland, Norge, Finland och Danmark, säger Sabine Petterson som utgår ifrån att avsikterna som skrevs under i Bukarest kommer att ha reell betydelse.
– För Sveriges del visar det på goda intentioner från regeringens sida.

OCKSÅ KERSTIN NORÉN, rektor vid Högskolan Väst, som deltog i mötet som rektorsrepresentant, för SUHF:s räkning, tror att samstämmigheten om finansiering blir betydelsefull:
– Huvudpunkten på ministermötet blev frågan om ansvaret för finansiering av högre utbildning och att man nådde enighet om public funding, offentlig finansiering.
– Tidigare har bland annat EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso talat om att högre utbildning är ländernas ansvar, men aldrig om ländernas finansiella ansvar.
– Men nu har alltså ministrar (eller deras företrädare) från 47 länder skrivit under den avsikten.
Trots att det inte är någon bindande överenskommelse kommer det, enligt Kerstin Norén, att få politisk betydelse.
– Diskussioner kommer att föras utifrån vad som formulerades i Bukarest och minska risken för att man strävar efter sådant som finansiering med hjälp av avgifter från andra länders studenter.
Ett av hennes intryck från mötet och Bologna-samarbetet generellt är vidare att Sverige "har glidit ut i periferin".
– När jag började åka på dessa möten hade Sverige en mer drivande roll, nu möts jag av frågor om varför vi intagit en mer defensiv hållning.

VID MÖTET I Bukarest representerades regeringen inte som först planerat av statssekreterare Peter Honeth, utan han ersattes av en statssekreterare som därefter lämnat sin tjänst. Med anledning av det besvaras frågorna till Utbildningsdepartementet via mejl, av Anna Neuman, politiskt sakkunnig vid Utbildningsdepartementet.
Vad är, ur regeringens och departementets perspektiv, det mest väsentliga vad gäller resultat och diskussioner på ministermötet i Bukarest?
Högre utbildning har en viktig roll att spela, bland annat som en lösning på den pågående ekonomiska krisen i Europa. Detta var huvudtemat för konferensen och i den kommuniké som diskuterades. Ministrarna talade även om mobilitet och vikten av kvalitetssäkring.
Resultat som ni är särskild nöjda med? Omvänt, vad hade ni önskat uppnå ytterligare?
Vi är nöjda med kommunikén som ministrarna antog. Den lyfter fram att reformerna inom ramen för Bolognaprocessen behöver fortsätta. Något oroväckande är att en del under diskussionerna om mobilitet talade om att det börjat bli en obalanserad mobilitet i Europa och från svensk sida betonade vi då att principen om fri rörlighet i Europa alltid måste värnas.
Sverige har tillhört de drivande när det gäller "offentligt ansvar" (public funding) för finansiering av högre utbildning. Några reflektioner kring att det, möjligen oväntat, blev enighet kring detta?
Det är viktigt att länder fortsätter investera i högre utbildning, trots ekonomisk kris. Om ordet "public" skulle föras in före ordet "funding" i kommunikén var en punkt som många länder framförde synpunkter på, men vi är glada att vi kunde nå enighet om att göra detta.
Sverige motsätter sig automatiskt erkännande av kvalifikationer, vilket kommissionen vill ha. Vad är grunden för den svenska hållningen?
Sverige motsätter sig inte automatiskt erkännande av kvalifikationer i sak, men den skrivning som kommissionen hade föreslagit var sådan att det inte framkom vilka kriterier det automatiska erkännandet skulle grunda sig på. Sverige lyckades dock, med stöd av andra länder, tydliggöra att ett långsiktigt mål är automatiskt erkännande av jämförbara examina, med hjälp av bland annat användandet av lärandemål och indelningen i cykler.
I hur stor utsträckning påverkas frågor, diskussioner, beslut av den ekonomiska krisen i Europa?
I forum som dessa är det tydligt att vissa länder har påverkats mer av den ekonomiska krisen än andra.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023