Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ska Sverige bry sig om vad ENQA tycker och tänker?

Måste Sverige följa ENQA:s linje eller är det snarare de europeiska länderna som behöver Sverige som förebild? En uppmärksammad rapport har återigen aktualiserat kvalitetsutvärderingssystem som stridsfråga, inom sektorn och i politiken.

1 augusti, 2012
Universitetsläraren

– ALLA LÄNDER BEHÖVER inte ha samma system för kvalitetsutvärdering. Vår bedömning är att Sverige skulle klara sig utan att ingå i ENQA.
Det säger Peter Honeth, statssekreterare i Utbildningsdepartementet, apropå rapporten från ENQAs expertgrupp och inför beslutet den 12 juni då styrelsen för ENQA, The European Association for Quality Assurance in Higher Education, eventuellt ska avgöra om Högskoleverket uppfyller kraven för medlemskap.
Som Universitetsläraren redogjorde för i förra numret har SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, reagerat på rapporten. Man instämmer i kritiken gällande allvarliga brister i det nya svenska utvärderingssystemet och är "djupt bekymrade över situationen", att det svenska systemet inte längre överensstämmer med den gemensamma standarden ESG.
SFS, Sveriges förenade studentkårer, finner också rapportens kritik befogad, liksom flera av sektorns flitiga bloggare. Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson, Ibrahim Baylan, tar upp rapporten i en interpellation där han menar att "det är extremt allvarligt att värdet av och förtroendet för svensk högre utbildning nu riskerar att devalveras internationellt".

PETER HONETH ÄR förvånad över att det har blivit "ett så våldsamt fokus på ENQA".
Som han ser det behöver varken rektorer eller studenter eller andra bekymra sig för att svenska utbildningar skulle bli oanvändbara.
– ENQA är ett samarbetsorgan för utvärderingsorganisationer som hälften av Bolognaländerna inte är representerade i.
Han menar också att det, med eller utan medlemskap i ENQA, är fullt möjligt för Sverige att gå i bräschen med sitt nya kvalitetsutvärderingssystem:
– Vi är först med att ha mycket tydligare fokus på resultat, för att se vad vi får ut av ganska många miljarder.
– Det är ett sätt att se på utvärderingar som väcker intresse, efter ett antal år med fokus på förutsättningar. När det gäller rapportens kritik mot Högskoleverkets bristande självständighet i förhållande till politiken påpekar Peter Honeth att HSV "som myndighet lyder under regeringen, vilket för övrigt också lärosäten gör. Det följer av att verket har myndighetsutövning, som beslut om examensrätt." Samtidigt ser han det nya kvalitetsutvärderingssystemet som exempel på att lärosätena har blivit mer autonoma.
– En anledning till att vi inte ville ha det system som förre universitetskanslern Anders Flodström föreslog är att det skulle inneburit mer av detaljstyrning över hur verksamheten vid lärosätena bedrivs.
– Om man ska uttrycka sig lite högtidligt är det nya systemet ett sätt att värna den akademiska friheten.
Men för att få det system som ni ville ha drev departementet igenom en konstruktion som många i sektorn inte ville ha?
– Vi hade inte önskat att gå så långt i detaljstyrning av utformningen, men det blev nödvändigt.
Utvärderingssystemets koppling till resurser är en av de saker som kritiseras?
– Det är inte mycket pengar, men det är en positiv signal om att det ska löna sig att nå bra resultat.
På frågan om det inte finns något som oroar honom, relaterat till kvalitetsutvärderingssystemet, säger Peter Honeth att det "är lite bekymmersamt" med tolkningen att ENQA-rapporten skulle få så drastiska konsekvenser.
– Jag är också förvånad över att det, bland annat av SUHF, har beskrivits som att det skulle finnas en så stor konflikt kring detta.
– Visst finns det olika uppfattningar och kritiska röster, men jag har förstått det som att det här systemet är något som sektorn anser att man kan leva med.
Han påpekar också att systemet kommer att utvecklas, bland annat på grund av att man från departementets sida inte insåg svårigheten i att utvärdera de utbildningar som har få eller inget examensarbete.
– En annan sak att fundera på är den stora volymen fristående kurser som nu inte omfattas av utvärdering.

SUHF, SVERIGES UNIVERSITETS- och Högskoleförbund har, som framgått, reagerat på innehållet i rapporten från ENQA:s expertgrupp.
– Det är olyckligt för sektorns del, eftersom det är angeläget att utvärderingssystemet är respekterat.
Det säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och ordförande i Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF, om den kritik det svenska utvärderingssystemet får i rapporten.
– När utvärderingsgruppen påpekar att det nya svenska utvärderingssystemet inte stämmer överens med den gemensamma europeiska standarden finns risken att detta påverkar mobiliteten mellan länder och att svenska studenter inte får full cred för sina utbildningar.
– ENQA-rapporten bedömer att regeringen har för mycket att säga till om, vilket blir en kontrast till regeringens förespråkande av autonomi.
Pam Fredman är också kritisk till att man från Utbildningsdepartementet har bemött ENQA:s kritik genom att beskriva det svenska systemet som en förebild och något som kommer att mana andra länder till efterföljd:
– Vi kan vara pådrivande, men det är övermaga att tro Sverige skulle kunna gå före med ett system som samtidigt inte blir godkänt. Det måste finnas kvalitetskriterier som följer en gemensam linje.
– Kvalitetsutvärderingssystemet handlar ju inte bara om bedömningar, utan också om resurser, vilket också understryker behovet av ett respekterat system.
SUHF:s ordförande säger vidare att hon tror att det nya utvärderingssystemet, som alla system, kommer att kunna utvecklas till det bättre, med hjälp av sektorn.
– Redan nu har många från lärosätena varit involverade och gjort ett jättebra arbete utifrån de förutsättningar som finns idag.

UNIVERSITETSKANSLER Lars Haikola vill betona att det var Högskoleverket som beställde ENQA-rapporten, att den sammanställts av en bedömargrupp och att varken gruppen eller ENQA tagit ställning till HSV:s medlemskap.
Han beskriver ENQA som "en intresseorganisation, en utvecklingscentral", medan han uppfattar den till ENQA knutna bedömargruppens hållning som "mer svart-vit".
Lars Haikola påpekar bland annat att rapporten "tonar ned" den kvalitetskontroll det innebär att det krävs examenstillstånd från HSV innan lärosäten får anordna utbildningar, helt enligt ENQA:s traditioner.
– Men vi ska inte förneka att vi arbetar efter olika ideologier. ENQA:s ideologi är mer traditionell, kollegial och stödjande och utgår från lärosätets eget kvalitetssystem, medan utbildning i Sverige värderas efter en nationell norm, examensordningen.
Till det mest träffsäkra i rapporten hör, enligt Haikola, påpekandet av för stort politiskt inflytande över myndigheten.
– Kritiken att närheten mellan regeringen och HSV var för stor vid införandet av systemet är riktig, de detaljerade instruktionerna bör därför lösas upp.
Inför ENQAs styrelsemöte, då det svenska medlemskapet kan avgöras, vill han inte spekulera i beslutet.
– Men bedömargruppen menar att man före beslut borde se en hel utvärderingscykel och pekar på att HSV upphör som myndighet 1 januari 2013 och ersätts av två myndigheter, vilket också gör beslut tveksamt.
Han ser inte heller medlemskapet i ENQA som oumbärligt.
– Svensk högskola är integrerad i Europas högre utbildning genom flera överenskommelser, som European Qualification Framework (EQF), European Area of Recognition (EAR) samt hela Bolognareformen.
– Medlemskap i ENQA utgör en mindre del av hela systemet, därför är farhågorna om att Sverige inte skulle accepteras i Europa obefogade. Italien, Portugal och Tjeckien är för övrigt länder som klarar sig utan medlemskap i ENQA.
– Men Sverige har lång erfarenhet av kvalitetsarbete och därmed en stark ställning, det finns ett stort intresse i andra länder för hur vi utvecklar kvalitetssystem.
– Att bli utesluten ur ENQA vore en tydlig knäpp på näsan, men inte heller mer än just en näsknäpp. Lars Haikola uttrycker, oavsett ENQA-medlemskap, förhoppningar om en konstruktiv diskussion om "nästa generations kvalitetsutvärdering":
– Det vore bekymmersamt om den istället rör sig bakåt och väcker liv i gammalt groll.

SULF HAR, vilket redovisats i ett flertal artiklar i Universitetsläraren, från början riktat kritik mot det nya utvärderingssystemet, med den grundläggande invändningen att resurser kopplas till utvärderingen.
När nu systemet har tilllämpats för första gången och med anledning av ENQA-rapporten säger SULF:s chefsutredare Ann Fritzell att "det är djupt oroande", med tanke på hur svensk högre utbildning kan komma att uppfattas i övriga länder som ingår i Bolognasamarbetet.
– Man ska inte underskatta ENQA:s betydelse som garant för utbildningens kvalitet i Bolognasamarbetet.
– Även om ENQA:s styrelse skulle fatta beslut om att Högskoleverket kan vara kvar som medlem så har den närhet till statsmakten som rapporten kritiserar sått ett frö av misstänksamhet.
– Man kan i sammanhanget notera att man i Finland gör om sin organisation, så att en redan jämförelsevis oberoende utvärderingsinstans blir ännu mer självständig i förhållande till statsmakterna.
Ann Fritzell tror visserligen att det skulle kunna vara möjligt att intressera andra länder för det nya svenska systemet att utvärdera resultat (learning outcomes) istället för processer och förutsättningar.
– Men det är än så länge endast en teoretisk möjlighet, eftersom det skulle kräva ett betydligt mer genomtänkt system.
– Det är bara att beklaga att SULF och andra kritiker fi ck rätt. Självklart ska utbildningar utvärderas, men det sätt Sverige valt speglar inte verksamheten och ingen kan med hedern i behåll säga att utvärderingssystemet fungerar väl, särskilt med tanke på att de valda metoderna innebär att många ämnen inte ens kan bedömas.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023