Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kraven på lärarna ökar när alltfler läser på nätet

Undervisning på distans kräver ofta mer av lärarnas tid. Det blir inte sällan mer av individuell undervisning och långa dagar vid datorn. Det säger Anna Götlind, SULF:s ordförande och professor i historia, nu vid Stockholms universitet. Hon var tidigare verksam vid Högskolan Dalarna och har därmed själv erfarenhet av nätundervisning.

1 augusti, 2012
Universitetsläraren

NYLIGEN MEDDELADE rektorerna vid Högskolan Dalarna, Högskolan på Gotland och Mittuniversitetet att man vill skapa en ny certifi ering, "Uppkopplat lärosäte", för lärosäten som uppfyller fastställda kriterier för tillgänglighet på nätet.
Förslaget om certifi ering presenterades i samband med att ny statistik från SCB visar att andelen studenter i nätutbildningar har ökat från 17 procent läsåret 2005 till 24 procent 2010. Ökningen innebär att det 2010 var en av fyra studenter som helt eller delvis valde utbildning på nätet. I Västernorrlands län läser 48 procent av studenterna högskolekurser på nätet, lägst andel nätstudenter har Östergötland, med 17 procent.
– Det är begripligt att framförallt de mindre högskolorna vill nischa sig med nätcertifiering, säger Anna Götlind.
– Och den nya tekniken inrymmer absolut många intressanta möjligheter.
– Man når studenter som inte kan eller vill ta sig till ett lärosäte. Många lärare tycker också att nätundervisning passar dem bättre, men man måste komma ihåg att det inte bara är att överföra campusundervisningen till nätet. Det är viktigt att pedagogiken utvecklas.
Hon varnar både för teknik-eufori och för övertro på att nätundervisning ska innebära stora besparingar.
– Det kräver en rad olika stödresurser för lärarna, men också att studenterna har bra teknisk utrustning och enligt mina erfarenheter är det inte alltid så. Dessutom är det självklart att man alltid måste beräkna faktisk tid för nätundervisningen.
Läraren måste också lära sig hantera studenter med krav på kontakt "dygnetrunt" och utanför lärarens ordinarie arbetstid.
– Personligen tycker jag inte att nätundervisning kan ersätta det personliga mötet med studenterna på campus.
– Risken finns dessutom att den vardagliga kontakten med kollegerna försämras, om de också finns på nätet istället för på campus.

UR SULF:S PERSPEKTIV finns också oro kring frågan om upphovsrätten till inspelade föreläsningar och annat undervisningsmaterial. Enligt SULF är det läraren som har upphovsrätten, medan vissa på arbetsgivarsidan menar att materialet tillhör lärosätet.
Det finns också andra problem kring inspelade föreläsningar, Anna Götlind berättar om en lärare som fick mejl från studenter vid ett lärosäte där hon tidigare arbetat. Studenterna hade tagit del av en inspelning av en föreläsning och ville ställa frågor.
– Man kan aldrig ersätta en lärare med inspelade föreläsningar och en inspelad föreläsning kan inte betraktas som läromedel. Att ta fram ett nätbaserat läromedel kräver betydligt mer arbete än att ställa sig framför en kamera.
– Den springande punkten är kvalitet och att undervisningen förmedlar aktuell, vetenskaplig kunskap. Detta förutsätter att läraren är närvarande och kan ta fullt ansvar för undervisningen, antingen den sker på nätet eller campus.

CAMILLA GEORGSSON, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, tycker att nätcertifiering är en bra idé.
– Lärosätena måste vara aktiva och ha en genomtänkt strategi, nät utbildning ställer andra krav på alla inblandade.
Hon är också övertygad om att den traditionella utbildningen kan lära av nätutbildningsformen, bland annat när det gäller återkoppling från lärare till student.
Att antalet nätstudenter ökar ser hon som logiskt, för yngre studentgrupper är det självklart att i alla sammanhang vara ute på nätet.
– Nätkurser kan också passa den som har familj, ett jobb vid sidan om studierna eller som av andra skäl inte vill eller kan leva campusliv.
Vad gäller studentkårerna måste också den verksamheten anpassas, för att nå ut till studenter som läser via nätet.

– CERTIFIERING ÄR ETT sätt att markera att det verkligen är bra utbildning, också i den distributionsformen.
Det säger Marita Hilliges, rektor för Högskolan Dalarna som alltså är en av de tre rektorer som gått samman i förslaget om nätcertifering. Högskolan har också tio års erfarenhet av att bedriva utbildning på nätet.
– Vi talar helst om "nätbaserad" utbildning och vill bort från begreppet "distans".
– Det finns fördomar om att nätundervisning skulle bestå av att lärare och studenter skickar e-post fram och tillbaka.
Marita Hilliges menar att nätet tvärtom innebär mer av sociala kontakter, jämfört med den traditionella campusundervisningen.
– Istället för att en lärare föreläser för tvåhundra studenter i en sal kan man sitta i små grupper och samtala på nätet och studenten blir mer synlig.
Hon säger vidare att Högskolan Dalarna har lyckats med sin nätundervisning, genom målmedvetet arbete.
– Den stora utmaningen när man ska börja jobba med nätundervisning är att få lärarna att jobba på ett nytt sätt.
– En av framgångsfaktorerna för oss är att vi har fått med oss lärarna, vi har sett till att de har stöd i stunden, av IT-pedagoger och IT-tekniker som sitter on-line, från klockan åtta till tjugotvå.
De tekniska förutsättningarna är givetvis väsentliga, Marita Hilliges beskriver det som att Högskolan Dalarna har valt "en enkel och stabil teknik". Den ska inte bara fungera för svenska studenter, utan också "globalt", exempelvis med tanke på att Högskolan Dalarna har projekt i fl era afrikanska länder.
– Som svensk student kan man gå en kurs tillsammans med studenter från andra länder.
– Högskolan Dalarna har också lärare som befinner sig i andra länder, en som bor i Japan och en av de bästa professorerna i arabiska som är verksam i Oxford undervisar hos oss.

MARITA HILLIGES TALAR om entusiasm och enighet också i högskolans styrelse.
– Man ser att det här är framtiden för högre utbildning.
– Min dröm är att allt på sikt ska vara tillgängligt på nätet, att alla kan ta del av högre utbildning.
Men entusiasmen från Utbildningsdepartementet verkar inte så stor?
– Nej, det har varit negativa signaler från politiskt håll, även om jag tycker att det förändrats till en aning mer positiv hållning.
Ett problem är genomströmningssiffrorna, eftersom det är relativt lätt att anmäla sig till nätundervisning före kommer, enligt Marita Hilliges, fler tidiga avhopp jämfört med bland campus studenterna.
– Det är ett problem som kommer att kunna lösas när det blir möjligt för lärosätena att avregistrera icke-aktiva studenter.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023