Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utbildning för två lärosäten i konsten att tyda resurser

I april gavs en efterfrågad facklig utbildning om högskoleekonomi för första gången samtidigt för fackligt aktiva vid två lärosäten. Det skedde i Lund och utbildningen behandlade allt från varifrån lärosätenas pengar kommer till konsten att läsa en årsredovisning.

1 juli, 2012
Universitetsläraren

I LILLA SEMINARIESALEN på det anrika Palaestra mitt i Lund diskuterade större delen av Saco-rådets styrelse vid Lunds universitet och fyra personer från SULF samt Saco-föreningen vid Högskolan Kristianstad högskoleekonomi. SULF:s chefsutredare Ann Fritzell ledde detta heldagsseminarium där totalt ett 20-tal personer deltog.
Lina Carls Lindberg, lokal ombudsman vid SULF Lund, hade tagit initiativet till utbildningsdagen.
– De lokala styrelserna har efterlyst utbildningar i högskoleekonomi. Allt från varifrån lärosätenas pengar kommer till hur man läser en budget med fackliga glasögon, sa hon i en paus på seminariet.
Det finns en stor efterfrågan på lokala fackliga kurser, framförallt från de yngre.
– Det är så omständligt att åka iväg på kurs, vid en sådan här lokal kurs kan man gå ifrån och till exempel hämta barn på dagis, sa Lina Carls Lindberg.
Nackdelen med en lokal kurs är att man får perspektiv bara från ett lärosäte, men vid den här kursen kunde man jämföra en liten högskola med ett stort universitet.
På förmiddagen diskuterade man resurstilldelningssystemet för grundutbildningen och särskilt den fortgående urholkningen av anslagen. Ann Fritzell aviserade att hon inför ett SULF-seminarium under Almedalsveckan i sommar planerar att uppdatera beräkningarna av urholkningen med uppgifter till och med år 2011 och publicera dem i en ny skrift.
Under eftermiddagen diskuterade man resurstilldelningen till forskning och forskarutbildning. Därefter gick man över till en genomgång av aktuella förändringar av politiken.

EN AKTUELL FRÅGA som kom upp var att Lunds universitet fått en förfrågan från Utbildningsdepartementet om att bilda högskolestiftelse. Anneli Carlsson, Saco-S-rådets förra ordförande i Lund, undrade vad myndigheterna ville uppnå med förslaget på längre sikt och anade en dold agenda.
– I bästa fall är förslaget ogenomtänkt, menade Ann Fritzell.
Många medlemmar har ringt till Lina Carls Lindberg om de eventuella planerna på stiftelse.
– Inte en enda är positiv. De undrar exempelvis hur går det med de fria läkemedlen, sa hon.
En annan aktuell fråga var Anders Flodströms rapport om prestationsbaserad ersättning till forskning och forskarutbildning.
– Utredningen har stärkt oss på SULF i uppfattningen att kvalitetskriterier för basresurser är alldeles tokigt. Ska man ha lärosäten måste man ge dem grundresurser för en vettig verksamhet. Då ska det inte bli mängder av förändringar från år till år. Det känns inte seriöst, sa Ann Fritzell.

UTBILDNINGSDAGEN AVSLUTADES med en genomgång av årsredovisningarna för respektive lärosäte.
– I årsredovisningar för högskolor och universitet finns mycket intressant som kan ge inspiration till fackliga aktiviteter, påpekade Helén Persson, ordförande i SULF–föreningen och Saco-S-föreningen vid Högskolan Kristianstad.
Ann Fritzell slog ett slag för Högskoleverkets årsrapport som sammanställer väsentliga uppgifter från samtliga lärosätens årsredovisningar.
– Det är rolig och intressant läsning och den kan användas som uppslagsbok.
Hon frågade därefter kursdeltagarna om de var något de slogs av när de studerade årsredovisningarna.
– Det har inte gett något genomslag på lönerna att det går så bra för högskolan som det framhålls i årsrapporten, sa Helén Persson.
Anneli Carlsson menade att mycket i en årsredovisning skrivs i förskönande syfte.
– Till exempel har inte alla chefer gått igenom en utbildning, vilket är det intryck man får när man läser årsredovisningen. I årsredovisningen framhåller man också många fantastiska planer och policydokument, men som man inte jobbar med i praktiken.
Ann Fritzell poängterade att årsredovisningen ger en bra bild av verksamheten och gjorde ett antal nedslag i de båda lärosätenas årsredovisningar.
Exempelvis framgår att i Lund är 56 procent av personalen tillsvidareanställd och 44 procent tidsbegränsat anställd. Räknar man bort grupper som per definition är tidsbegränsat anställda, som doktorander och postdoktorer, kommer man ner i 23 procent.
– Man kan jämföra med att 16 procent är tidsbegränsat anställda i arbetslivet som helhet och i den statistiken är alla specialfall av tidsbegränsning med, påpekade Ann Fritzell.
Lunds universitet lockade 205 betalstudenter varav 30 hade stipendier.
– Hittills är det en stor förlustaffär på sju miljoner. Man kan tänka sig att förlusten beror på igångsättningskostnader, men jag tror att avgiftsreformen kommer att bli en förlust för lärosätena i framtiden också. Högskolan Kristianstad har 14 betalande studenter, fem av dem betalar själva, de övriga har fått stipendier.

ANN FRITZELL KOMMENTERADE även årsredovisningarnas balansräkning och resultaträkning.
Ett problem för Lunds universitet är ett alltför stort myndighetskapital som man försöker minska.
– Förut hade vi sparbeting, men nu har vi slösbeting, som Lars-Åke Lööv, ordförande i Saco-S-rådet vid Lunds universitet, uttryckte det.
Men myndighetskapitalet minskar för långsamt.
– Ute i verksamheterna håller alla i "sina" pengar och vågar inte anställa. Lunds universitet har så mycket samlat i ladorna att det skulle kunna driva verksamheten i åtta månader utan en enda krona i tillskott, sa Ann Fritzell. Universitetet har ett ackumulerat myndighetskapital på 1,6 miljarder kronor, plus oförbrukade bidrag på 2,7 miljarder.
Hon kommenterade också räkenskaperna för Högskolan Kristianstad och konstaterade att högskolan har goda finanser. Men ett problem är att det fi nns mycket sparad forskningstid, det vill säga att lärarna har undervisat så mycket att de inte haft tid att forska. Enligt planerna ska den forskningstiden utnyttjas under 2012.
– Det går bra för högskolan, men för att lärarna ska få ut sin tid för forskning måste man anställa fl er lärare och då inte bara tillfälligt anställda.
Ann Fritzell ansåg att även Högskolan Kristianstad har för stort myndighetskapital.
– Ni har väl lärt er idag vad myndighetskapital är och varför det ska vara så litet som möjligt. Annars är risken uppenbar att när lärosätena vill ha mera pengar så pekar Finansdepartementet på att lärosätena tillsammans har 20 miljarder oförbrukade och det blir inte några pengar, sa hon som slutpunkt.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023