EN VIKTIG FRÅGA i propositionen som berör högskolesektorn är hur mycket de statliga anslagen ska räknas upp på grund av ökade kostnader, den så kallade pris- och löneomräkningen.
Löneomräkningen är ett resultat av ökningen av kostnadsindex för arbetskraften minus produktivitetsökningen i den privata tjänstesektorn. Nu tar dessa ut varandra och för löner 2013 kommer omräkningstalet att vara 0,0 procent.
– Det är bekymmersamt. Omräkningen har inte varit så hög innan heller men så låg som noll har den aldrig varit, säger Robert Andersson.
Men vissa uppräkningar blir det. För hyror 2013 är omräkningstalet 1,8 procent. För övriga förvaltningskostnader är omräkningstalet 1,26 procent. Sammanvägt blir det totala omräkningstalet 0,53 procent.
Tanken med pris- och löneomräkningsmodellen är att det ska finnas ett tryck på rationalisering och på att minska kostnaderna.
– Den här visar återigen att den här modellen inte är rimlig. Det får vi försöka påverka, säger Robert Andersson.
Han tror också att myndighetsledningar kommer att höra av sig till regeringen och påpeka att modellen är problematisk. Lärosätena måste konkurrera med en arbetsmarknad runtomkring. Ska de hänga med i konkurrensen om kvalificerad personal så måste de ha råd med löneökningar.
– Man får ta fram pengar till löneökningar på andra sätt. Om exempelvis myndigheterna kan minska sina lokalkostnader kan de satsa besparingen på löner istället. Men det är värt att påpeka att de allra flesta läro säten har mycket pengar i kassan.
I övrigt innehöll vårpropositionen bara en nyhet på högskolans område. Regeringen föreslår att det lexikaliska arbetet inom tolkområdet vid Tolkoch översättarinstitutet vid Stockholms universitet flyttas över till Institutet för språk och folkminnen.
PER-OLOF ELIASSON
