Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utan samspel med forskning äventyras grundutbildningen

Generös tilldelning av forskningsresurser har drivit isär forskning och utbildning. Genom att akademisk personal delas upp i två kategorier äventyras grundutbildningens kvalitet.

1 juni, 2012
Universitetsläraren

DET ÄR SLUTSATSER som Riksrevisionen vill framhålla när man sammanfattar de tio granskningar man gjort under åren 2008 –2011 av hur resurserna till universitet och högskolor används och av hur högskolan leds och styrs.
I den nyligen publicerade slutrapporten, "Att styra självständiga lärosäten", konstateras att formerna för hur resurserna används behöver utvecklas. Detta eftersom "det finns en risk att systemen för tilldelning av resurser till universitet och högskolor motverkar kvalitet och effektiv resursanvändning".
Efter avslutad granskning formulerar Riksrevisionen ett antal rekommendationer, dels till regeringen, dels till lärosätena.
När det gäller samspelet mellan utbildning och forskning rekommenderar man regeringen att analysera hur en god forskningsanknytning av utbildningen kan säkras samt att lärosätesledningarna "bör vässa den strategiska styrningen".

FÖRUTOM ATT VARNA för riskerna med bristande samspel mellan utbildning och forskning framhåller Riksrevisionen också att anslag efter antalet studenter innebär "en tendens att satsa på breda utbildningar som lockar många, istället för ett mer profilerat utbildningsutbud".
Bland det Riksrevisionen också vill påtala är att formerna för finansiering av forskning skapar problem, "genom att utrymmet för högskolorna att skapa en egen forskningsprofil ibland är begränsat".
– Det vi kommit fram till i slutrapporten är kanske inte så överraskande. Men det blev en aha-upplevelse när vi tittade samtidigt på grundutbildning och forskning istället för att analysera dem var för sig, säger Inger Rydén-Bergendahl som har varit programansvarig för de tidigare granskningarna och projektledare för Riksrevisionens avslutande och sammanfattande rapport.
– Då får man syn på svagheter i samspelet mellan utbildning och forskning. Till exempel hur de senaste årens generösa tilldelning av forskningsresurser skapar krafter som driver isär forskningoch utbildning genom att den akademiska personalen delas upp i två lag – de som undervisar och de som forskar.
– Forskningsanknytning är en viktig del av den högre utbildningen – var ska de excellenta forskarna annars komma ifrån?

HON PÅPEKAR ATT det inte finns några enkla lösningar när det gäller statens tilldelning av resurser till universitet och högskolor.
– Eftersom det är inbyggt i systemet att lärosätena konkurrerar om studenter kan man inte säga att det är fel att många utbildningar ges på många ställen.
– Systemen för resurstilldelning är kraftfulla och väl uttänkta, men Riksrevisionen vill sätta fokus på att det också finns svagheter.
– Högskolan får 54 miljarder från offentliga finansiärer och staten är företrädare för samhällsintresset. Därför är det viktigt att man nu på allvar tar upp konsekvenser av att utbildningar ges på många ställen och svårigheterna för konkurrerande lärosäten att samtidigt samverka.
Inger Rydén-Bergendahl säger, "lite vid sidan av rapporten", att det finns anledning att fundera mer över kunskapens väg från akademin, ut i samhället.
– Det är de unga och välutbildade som ska vara bärare av den kunskap som samhället behöver, men det framgår inte riktigt om man bara talar om vikten att studenten ska vara "anställningsbar".

SULF:S ORDFÖRANDE Anna Götlind välkomnar rapportens betoning av forskningsanknytning:
– Det är helt i linje med vad SULF länge efterlyst och med innehållet i vår kommande rapport om en samlad högskolepolitik.
– Det Riksrevisionen skriver om risk att personalen delas upp i två kategorier är inget hotande framtidsscenario, utan en utveckling som redan är här. På flera håll saknas redan i dag nödvändiga förutsättningar och resurser för att kunna ge studenterna en forskningsanknuten undervisning.
Ann Fritzell, SULF:s chefsutredare beskriver Riksrevisionens slutrapport som "ovanligt insiktsfull, med genomtänkta analyser och välformulerade rekommendationer".
Hon menar dock att man inte enbart kan se problemen vad gäller utbildningskvaliteten som en fråga om obalans mellan forskning och undervisning.
– Riksrevisionen har bortsett från att dessa kvalitetsbrister också är resultatet av en urholkning av anslag och ersättningarna per student.
– Urholkningen har pågått sedan 1990-talet och särskilt de besparingar som då gjordes av regeringen Persson.
– Detta har då och då kompenserats med så kallade kvalitetssatsningar inom de områden som har lägst ersättningar, men även inom dessa skulle man behöva en tjugoprocentig ökning för att komma upp i 1993 års nivå.
Statsmakternas principer för lönekompensation innebär, enligt Ann Fritzell, att man räknar med att lärarna kan öka sin produktivitet.
– Men det går inte att undervisa fortare, snarare blir det så att lärarna får undervisa flera, att tiden för förberedelser minskar eller att man väljer mindre tidskrävande tentamensformer. Allt på bekostnad av undervisningens kvalitet och studenters valfrihet.
När det gäller formerna för forskningsfinansiering som Riksrevisionen problematiserar konstaterar Ann Fritzell att de direkta anslagen har minskat på bekostnad av de externa.
– I ett internationellt perspektiv har Sverige förhållandevis lite basanslag, trots att basfinansieringen är betydelsefull för att kunna skapa en stabil forskningsmiljö och utifrån den dels erbjuda ett brett utbildningsutbud, dels konkurrera om mer forskningsresurser.

EN AV RIKSREVISIONENS slutsatser är som tidigare nämnts att "eftersom högskolorna får anslag efter antalet studenter finns det en tendens att de satsar på breda utbildningar som lockar många istället för ett mer profilerat utbud".
Här skulle Ann Fritzell gärna ha sett att Riksrevisionen hade ifrågasatt vad som egentligen menas med profilering.
– Det verkar som att man tycker att det är fel med bredd, men vilket lärosäte borde låta bli? Finns det någon student eller arbetsgivare som inte vill ha lärar-, vård- och ekonomutbildningar spridda över landet?
– Sådana breda utbildningar ska självfallet hålla hög kvalitet på varje lärosäte och kompletteras med en eller flera profilerade utbildningar.
Hon hoppas att Riksrevisionens rapport kan bidra till en nyanserad och saklig diskussion om regeringens styrning av lärosätena.
– Istället för dagens blandning av morötter och piskor har regeringen ett ansvar för att konkretisera vad man vill med högskolelandskapet.

PAM FREDMAN, rektor vid Göteborgs universitet och ordförande i SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund är nöjd med att forskningsanknytningen framhålls:
– Det är väldigt bra att Riksrevisionen pekar på vikten av att knyta ihop forskning och högre utbildning, vi kan inte ha två åtskilda stuprör.
– Det rapporten lyfter fram är mycket av det som SUHF tar upp i sitt yttrande inför den kommande forskningspropositionen. Inte minst behovet av ökad basfinansiering av forskningen är en annan viktig del som lyfts i rapporten.
Hon tycker att det i stort är en bra rapport, men reagerar på Riksrevisionens kritiska påpekande av att lärosätena tenderar att satsa på utbildningar enbart utifrån att attrahera studenter.
– Vi har att leva upp till regeringens prestationskrav, som inte precis gör universiteten och högskolorna särskilt autonoma.
Pam Fredman hoppas att regeringen tar intryck av Riksrevisionens rapport:
– Det skulle behövas en långsiktig och bred parlamentarisk överenskommelse om högre utbildning, mellan alla berörda departement.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023