Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Socialdemokraterna vill ha en högskola i varje län

Sverige ska ha en högskola i varje län. Det menar Ibrahim Baylan som nu återvänt till utbildningspolitiken.

1 juni, 2012
Universitetsläraren

EFTER PARTILEDARBYTE OCH socialdemokraternas ommöblering har han efterträtt Mikael Damberg som partiets gruppledare och vice ordförande i utbildningsutskottet.
Baylan presenteras som "skolpolitisk talesperson",men är själv mån om att understryka att hans ansvar omfattar "hela området", det vill säga även högre utbildning och forskning.
Frågorna är inte nya för hans del, han var skolminister mellan 2004 och 2007 och ledamot i utbildningsutskottet 2006 till 2007. Han har också ett förflutet i studentpolitiken, mellan 1997 och 1998 var han ordförande i Umeå studentkår, vilket innebar plats i Umeå universitets styrelse. Heta ämnen då var studiemedel, professorsreformen och jämställdhetspolitik där diskussionen gällde om Umeå universitet skulle "gå längre än regeringen".

IBRAHIM BAYLAN VÄXTE upp i Stockholms södra förorter, efter att hans familj kommit från Turkiet till Sverige 1982.
Det verkar inte självklart att du skulle läsa vidare i Umeå?
– Nej, men det var mycket medvetet, jag ville så långt bort som möjligt. Det var ju 90-tal, kris, hög arbetslöshet, inte minst där jag växte upp, och så hade vi Lasermannen som gick runt och sköt på folk som såg ut som jag.
För att inte "krypa in i hopplösheten" kände han sig tvungen att bryta upp från omgivning och bostadsområde.
– Jag minns tydligt hur jag till och med mätte på kartan och kom fram till att Umeå låg lite längre bort än Lund.
Vänner och familj menade att han var tokig som ville flytta så långt norrut och de förutspådde en kort sejour. Föräldrarna hade respekt för och uppmuntrade att han ville läsa vidare, även om mamman undrade varför han inte kunde göra det i Stockholm.
– Men jag har aldrig ångrat att det blev Umeå. Näst efter familjens resa från Turkiet är valet att läsa vid Umeå universitet som betytt mest i mitt liv.
Det blev dock ingen examen av studier i bland annat nationalekonomi inom ett pol.mag-program, "politiken kom i vägen". Vid sidan av studentpolitiken var han ordförande i SSU i Umeå mellan 1997–1999 och ledamot i SSU:s förbundsstyrelse mellan 1997–2001. En politisk karriär som alltså ledde till riksdagsplats och ministerpost och uppdraget som socialdemokraternas partisekreterare 2009–2011.

SÅ VAD FINNS NU på agendan när han återvänder till utbildningsfrågorna?
– Bland annat är forskningspolitiken i fokus. Inför regeringens kommande proposition kommer vi att lägga vårt eget alternativ.
Ibrahim Baylan påpekar att han just börjat i utskottet och undviker detaljerade synpunkter, men fram håller att den nye partiledaren Stefan Löfven från början lyft fram kunskap och utbildning. Vilket bland annat innebär att socialdemokraterna vill se bättre samverkan mellan akademi och näringsliv och stärkt samband mellan högre utbildning och forskning.
När det gäller den pågående diskussionen om färre högskolor och sammanslagningar viker Baylan inte en tum från den gamla S-linjen, "en högskola i varje län".
– Det finns en fara i att regeringen inte vågar säga vad som egentligen är riktningen för deras politik för högre utbildning, istället finns trycket att hopslagningar av lärosäten ska komma underifrån.
– Jag tror att det vore farligt för hela landet, om de högskolor vi har idag inte skulle fi nnas.
Ibrahim Baylan ser vidare inte alliansregeringens autonomireform som särskilt lyckad.
– Vad jag kan bedöma finns det ingen jätteefterfrågan på autonomi. Det blir framförallt mycket av en chimär eftersom lärosätena i huvudsak finansieras av offentliga medel.
– Det var en helt annan sak när man bildade stiftelsehögskolorna Chalmers och Jönköping, då fanns löntagarfondspengarna som nödvändigt kapital.
På frågan om avgifter för icke-europeiska studenter vill han inte att dessa ska avskaffas, däremot bör reformen reformeras.
– Sverige behöver utländska studenter, men vi ska inte återgå till det gamla, där lärosätena kunde fylla tomma platser med utländska studenter.
– Istället måste staten stå för mer av stipendier, det måste till rejäla slantar och då riktade till vissa utbildningar.
Är det svårt att lansera sig som ett akademikernas parti och samtidigt vara ett arbetarparti?
– När jag var parti sekreterare gick vi igenom medlemsregister och kunde konstatera att många av våra medlemmar har högre utbildning.
– Jag kan ju vara självkritisk och se att vi kanske inte tillräckligt har framhållit oss som ett parti också för akademiker.
– Vi borde mer påminna om att det är socialdemokraterna som har gjort mest för att så många som möjligt ska få tillgång till högre utbildning.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023