STATISKTISKA CENTRALBYRÅN har konstaterat att mellan 2008 och 2009 var universitets- och högskolelärare det yrke där utrikesfödda ökade mest jämfört med föregående år, med sju procent. Från 2009 till 2010 var ökningen ännu större, 13 procent.
Andelen universitetslärare och forskare födda utomlands var under de förstaåren av 00-talet ganska konstant för att sedan börja öka, från cirka 18 procent 2006 till 23 procent 2010, det senaste året som det finns statistik för.
Det totala antalet universitetslärare och forskare i SCB:s statistik var 2010 drygt 33 000, varav nästan 7 700 var födda utomlands.
Den senaste utredning som belyste invandrade högskolelärare, Mångfald i högskolan (SOU 2000:47), använde statistik från 1998. Redan den utredningen konstaterade att det bland högskolans personal fanns en överrepresentation av personer som är utrikesfödda. Utredningen påpekade också att 1998 fanns de största andelarna personer med utländsk bakgrund i "lösa" tjänster som tidsbegränsade forskartjänster.
Hur situationen �r idag finns det inga uppgifter om. Men i SCB:s statistik över lärare och forskare vid universitet och högskolor ingår bland annat en del doktorander eftersom de ofta undervisar.
UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR är internationella miljöer i betydligt större utsträckning än arbetslivet i genomsnitt. År 2010 var 13 procent av arbetskraften född utomlands, jämfört med 23 procent universitetslärare och forskare vid universitet och högskolor.
Att det är större andel utrikesfödda i högskolan än i arbetslivet i stort förklarar professor Pieter Bevelander med att det åtminstone delvis beror på att trösklarna för invandrare är lägre i akademin än på många andra ställen i arbetslivet.
– Här behöver du i princip en doktorsavhandling, så det är kompetensen som avgör och inte en mängd andra faktorer. Dessutom har man på universiteten en mindre språklig diskriminering, kraven på felfri svenska är lägre och man klarar sig för det mesta med engelska, säger han.
Pieter Bevelander är professor vid Institutionen för internationell migration och etniska relationer (IMER) vid Malmö Högskola.
I sin forskning sysslar han med ämnen som arbetsmarknadsintegration, socialt kapital, politisk integration av invandrare och attityder gentemot invandrare.
Att engelska är alltmer gångbart är tydligt på hans egen institution.
– När vi får nya lärare som vi rekryterar från utlandet är det inget problem med språket, vi har en rad utbildningar på engelska. Men det får man ju räkna med i ett ämne som internationell migration och etniska relationer, säger han och skrattar.
ATT LÄROSÄTENA nu rekryterar mycket mer från utlandet är en faktor som också ökar andelen utlandsfödda, menar Pieter Bevelander.
–Det har att göra med att universitet och högskolor är en internationell bransch, säger han.
Ett tydligt exempel ger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet i ett tal på universitetets 8:e marsfirande.
– Allt mer rekrytering sker internationellt. Vid den senaste professorsinstallationen, till exempel, var hälften av de nya professorerna födda utomlands, sade hon enligt Liu-Nytt.
Pieter Bevelander noterar att de utrikesfödda på högskolan består av flera olika grupper. Dels de som direktrekryteras till tjänster vid svenska lärosäten, dels de som kommer hit som doktorander, disputerar och blir kvar samt de som kommer hit som flyktingar eller invandrar av andra anledningar.
– Många som kommit till Sverige med en utbildning har varit tvungna att göra om den på nytt. Då är det möjligt att de hänger kvar i högskolan eftersom de märker att det finns lägre trösklar för dem inom akademin och att det är en annan typ av konkurrens utanför.
Pieter Bevelander säger att detta borde vara en del av förklaringen till de många utlandsfödda vid lärosätena.
– Men det gäller framförallt de som är födda utomlands. Jag vet inte om det är på samma sätt med andra generationens invandrare. Det har vi för lite kunskap om än så länge eftersom de i de flesta fall ännu är för unga.
UTREDNINGEN MÅNGFALD i högskolan konstaterade att bland de utrikesfödda som arbetade på högskolan var 1998 den europeiska dominansen stor medan personer från Afrika och Asien var underrepresenterade.
Men sedan 1998 har andelen födda i Asien ökat kraftigt till 28 procent av alla utrikesfödda universitetslärare och forskare, till i absoluta tal 2 130 personer.
– Asien inbegriper i dagsläget iranier som är utbildade i sitt hemland men som företrädesvis har kommit hit som flyktingar. Det är en relativt stor grupp som varit här ett antal år och man märker att det blir fler iranier på universiteten, säger Pieter Bevelander.
Han påpekar att samtidigt kommer många från länder som Kina och Indien hit som doktorander och får sedan tjänster vid universiteten.
Den internationella rekryteringen är stor till forskarutbildningen. Enligt ett statistiskt meddelande var år 2010 de utländska doktoranderna 26 procent av samtliga doktorander, 5 200 av totalt 20 000 doktorander.
Antalet utländska doktorander har ökat stadigt under de senaste tio åren. 2001 var 21 procent av doktorandnybörjarna utländska medan 2010 hela 33 procent av nybörjarna var utländska. Vid KTH och Blekinge Tekniska Högskola var 2010 mer än hälften av doktorandnybörjarna utländska.
Av de utländska doktorandnybörjarna är 61 procent män och 39 procent kvinnor vilket innebär att de har en annan könsfördelning än det totala antalet nybörjare, där fördelningen är relativt jämn.
ÄVEN BLAND INVANDRADE högskolelärare och forskare är könsfördelningen generellt mera ojämn än bland svenskfödda. Skiljer ut sig gör de från Norden där en klar majoritet är kvinnor.
Även om andelen lärare och forskare från Asien ökat sedan 1998 dominerar fortfarande européer kraftigt. Pieter Bevelander som kommer från Holland är själv ett exempel.
– Jag träffade min blivande fru i Grekland och flyttade sedan till henne i Sverige. I Holland hade jag utbildat mig till lärare och här i Sverige jobbade jag några år innan jag återvände till universitetet och så gick det av bara farten tills jag disputerade i ekonomisk historia i Lund med en avhandling om integration i svenskt arbetsliv, berättar han.
PER-OLOF ELIASSON
