– OM NÅGRA ÅR kan en liten högskola sitta på pottkanten, utan varken studenter eller examensrätter, säger utbildningsministern.
Sigbritt Karlsson, rektor vid Högskolan i Skövde, efterlyser mer omfattande debatt kring sammanslagningar och samgåenden.
– Det värsta tänkbara scenariot är om små högskolor genom att slås samman med större universitet skulle reduceras till att enbart utgöra utbildningsfilialer.
Hon har själv varit aktiv i debatten, genom att replikera på utbildningsminister Jan Björklunds artikel på DN Debatt i höstas där han pekade på samgående mellan "regionala hög skolor" och "starka forskningsuniversitet" som lösning på "utmaningar" i form av minskande ungdomskullar och förlorade examensrätter och därmed studieplatser.
I SVT:s Rapport talade Sigbritt Karlsson om processen kring eventuella sammanslagningar som "odemokratisk", hon anser att Utbildnings departementet agerar genom informell styrning.
– Jag är forskare och lärare och det vore konstigt om jag skulle släppa den akademiska vanan att debattera bara för att jag nu är rektor.
– Det som präglar akademien är dialog och förankring, därför är det oroväckande med så lite offentlighet kring sammanslagningsfrågan.
Hon menar också att frågan skulle förtjäna en rejäl utredning, men uppfattar att Utbildningsdepartementet har bråttom och vill påskynda beslut om samgående.
Medveten om vad man kan kalla pressen från departementet har rektor för Högskolan i Skövde givit Dan Brändström i uppdrag att tillsammans med Sigbrit Franke, Christina Rogestam och Sara Sjöberg (se fotnot) utreda möjligheterna av en "strategisk allians" med något annat lärosäte. Brändström och utredningsgruppen presenterar sin rapport och rekommendation i början av april.
– Utredningsgruppen tittar förutsättningslöst på någon form av allians med lärosäten i vår närhet, säger Sigbritt Karlsson.
HON SER DET som självklart att Högskolan i Skövde fortsatt ska ha både utbildning och forskning och vidare att det allmänt kan vara svårt att förutse effekterna av en allians.
– Det kan vara bättre med en större miljö, men frågan är om två små högskolor blir starkare av att gå samman med varandra.
– Å andra sidan kan en sammanslagning mellan en mindre högskola och ett stort universitet innebära att den mindre hög skolan riskerar att "försvinna" om det är för stor skillnad mellan de bägge lärosätena.
Sigbritt Karlsson menar också att idealet är att ett samgående innebär att man bildar ett nytt lärosäte, med nytt namn, som skedde när Växjö universitet och Högskolan i Kalmar blev Linnéuniversitetet.
– Det är psykologiskt viktigt att bägge parter får starta om, med något nytt, under nytt namn.
Hon säger att hon, trots allt, är optimistisk inför framtiden.
– I bästa fall kan det här yttre trycket leda till att vi skapar en ännu tydligare profil som attraherar studenter och forskare och därmed blir en mer synlig högskola.
Och hon hoppas alltså på betydligt mer av diskussion och debatt.
– Det handlar om förändring av högskolelandskapet, en förändring som i värsta fall kan innebära att vi om tio år inte kan tillgodose regionernas behov eller leverera den kompetens som hela Sverige behöver.
HÖGSKOLAN I BORÅS överväger, precis som Skövde, allians eller samgående med andra lärosäten och har låtit utreda förutsättningarna. Universitetsläraren har tidigare refererat Högskolan Gotlands utredning som kan leda till att man går samman med Uppsala universitet.
De mindre högskolorna är alltså aktiva, samtidigt finns en utbredd uppfattning om att man inte har så mycket att välja på, eftersom Utbildningsdepartementet ägnar sig åt offensiv "övertalning".
– Det är ingen tvekan om att diskussionen om sammanslagning pågår på flera nivåer, många av mina rektorskolleger upplever en stark önskan från Utbildningsdepartementets sida, om färre och därmed större lärosäten.
Det säger Johannes Johansson, rektor för Musikhögskolan, som uppfattar detta som en strävan att stärka universitetens och högskolornas kvalitet.
– Det är en grundtanke och vilja som alla delar, samtidigt finns det ingen linjär koppling som innebär att det automatiskt blir bättre bara för att ett lärosäte blir större.
– Insikten att högskolorna är konkurrensutsatta är klok och respektabel, men det finns risk för en alltför endimensionell syn på kvalitet genom för mycket betoning av enskilda indiktatorer som till exempel bibliometri.
NÄR DET GÄLLER de fristående konstnärliga högskolorna i Stockholm, som Musikhögskolan, har Utbildningsdepartementet klargjort att man vill se samgående.
Inför den kommande forskningsoch innovationspropositionen lämnade de konstnärliga högskolorna i Stockholm in ett förslag om gemensam plattform för forskarutbildning, men fick då klara besked från departementet: "Det räcker inte, ni måste gå ihop".
Vilket inte kan förklaras av missnöje med högskolornas nuvarande kvalitet. – I princip alla är överens om att de konstnärliga högskolorna håller god kvalitet, dock kan det finnas de som är så små att de, trots hög kvalitet, kan ha svårt att upprätthålla sin roll som myndighet, säger Johannes Johansson.
Han menar, gällande Musikhögskolan, att "ett land mår bra av ett fristående musikuniversitet", det är också så Musikhögskolans konkurrenter, som finns i Europa, är organiserade. Samtidigt talar han om att det går "en våg av fusioner över Europa" gällande de konstnärliga högskolorna.
– Det finns krafter som vill se färre och kanske helst bara några få gigantiska, mångdisciplinära universitet.
– Å andra sidan finns en motrörelse som framhåller profilering, det exklusiva i små, goda miljöer som tar hand om anställda och studenter. Johannes Johansson understryker att han inte generellt har något emot samgåenden mellan högskolor.
– Man kan också instämma i att det inte går att se högskolepolitik som regionalpolitik, men också där finns risk för alltför endimensionell syn.
– Man måste också vara realistisk och inse att den som vill bli till exempel sjuksköterska eller lärare inte självklart är beredd att flytta till en helt annan ände av Sverige för att gå en sådan utbildning.
I vilken mån politiker vill och kan styra i riktning mot sammanslagning påpekar Johannes Johansson att den högskola som blir av med utbildningsplatser också blir av med pengar.
Däremot tror han att det finns tvekan att alltför öppet och offensivt verka för färre högskolor:
– Det är lätt att vara departement i expansionstider, i tider av motsatsen, det vill säga neddragningar, är det sanno likt frestande att delegera besluten till sektorn.
UTBILDNINGSMINISTER Jan Björklund säger att han inte tänker styra utvecklingen och försäkrar alltså att det inte finns någon "dold agenda".
– Däremot har jag länge varit tydlig med att peka på förutsättningarna, dels minskande ungdomskullar, dels tuffare kvalitetsgranskning.
Men det finns väl inget som säger att det enbart är de mindre högskolorna som riskerar att förlora examensrätter på grund av bristande kvalitet?
– Nej, det kan lika gärna gälla stora lärosäten, men de små högskolorna är mer sårbara i det sammanhanget.
Jag frågar om inte Utbildningsdepartementet, med tanke på lärosätenas autonomi, helt enkelt kan luta sig tillbaka och strunta i hur det går för den enskilda högskolan?
Eller finns det, från departementets sida, också en ekonomisk aspekt av detta, att det i framtiden skulle vara gynnsamt för statsbudgeten, med färre högskolor?
– Nej, den kamerala aspekten är helt likgiltig, däremot inte kvalitetsaspekten. Därför underlättar vi för dem som vill gå samman med ett större lärosäte.
– De som nu är verksamma i sektorn är inte vana vid annat än expansion, vid att högskolesektorn har byggts ut och studenterna blivit flera, men nu står vi inför en brytpunkt.
– Om man inte är medveten om förutsättningarna kan en högskola sitta på pottkanten om några år, utan både studenter och examensrätter.
MARIELOUISE SAMUELSSON
Fotnot: Högskolan i Skövdes utredningsgrupp utgörs, förutom av Sara Sjöberg, ordförande i Högskolan på Gotlands studentkår, av tre styrelseproffs och veteraner inom högre utbildning och forskning: Dan Brändström, bland annat tidigare vd för Riksbankens jubileumsfond, Sigbrit Franke, bland annat före detta universitetskansler och Christina Rogestam, bland annat före detta vd för Akademiska hus.
