Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Många uppsägningar på gång. Stort varsel vid Blekinge tekniska Högskola

Vid Blekinge Tekniska Högskola och flera andra lärosäten är varsel om uppsägningar på gång. När arbetsgivaren varslar om uppsägningar träder facket in. – Det är de lokala företrädarna för Saco-S som står för förhandlingarna. De kan den lokala verksamheten och är bäst lämpade för uppgiften, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor.

1 maj, 2012
Universitetsläraren

UPPSKATTNINGSVIS 25–30 personer kommer att varslas vid Blekinge Tekniska Högskola, hur många av dem som kommer att vara universitetslärare är inte klart. Men Mikael Åsman, ordförande i Saco-S-föreningen, bedömer att majoriteten troligen kommer att vara lärare. Till detta kommer ungefär lika många visstidsanställda som tvingas sluta eller redan har slutat sina anställningar.
Orsaken till de befarade uppsägningarna är förlorade utbildningsplatser.
I ett paket för att möta krisen i bilindustrin fick Blekinge Tekniska Högskola från Utbildningsdepartementet för några år sedan först 250 temporära studieplatser och sedan 250 platser till.
– Vi visste att de var temporära, men det fanns en förhoppning att vi skulle få ha kvar platserna, säger Mikael Åsman.
Men 1 januari i år försvann 250 platser och ytterligare 250 platser dras in 1 januari 2013. Detta utöver att cirka 100 platser för utomeuropeiska studenter försvann när avgifter infördes.
Mikael Åsman hävdar att i rekryteringen av utländska betalande studenter har BTH procentuellt lyckats bäst av alla lärosäten med över 70 betalande studenter. Dessutom har lärosätet tecknat större avtal om studentutbyte och uppdragsutbildningar för internationella studenter som inleds 2014.
Men den sammantagna effekten blir en temporär nedgång 2013 och 2014 som BTH inte klarar utan neddragningar.
–Det är den snabba neddragningen som Utbildningsdepartementet gör som är problemet. En längre övergångsperiod hade vi klarat. Även en del andra högskolor har fått liknande neddragningar, men dessa har då blivit kompenserade med ökade forskningsmedel, dock inte BTH.
I första hand drabbas visstidsanställda som inte får förlängt och det råder även anställningsstopp. Men det kommer inte att räcka när ytterligare 250 platser försvinner vid nyåret 2013. Varslen läggs nu under våren och uppsägningarna börjar till sommaren.
Men förhoppningen är att antalet som behöver sägas upp kan bli betydligt mindre än vad högskolan bedömer idag.
– Några kommer att gå pension, ett antal kommer att söka sig till andra arbetsplatser, några tyvärr från områden där vi behöver folk, och det kommer att bli omplaceringar, säger Mikael Åsman.

OCKSÅ SVERIGES lantbruksuniversitet står inför nedskärningar. Regeringen har beslutat om besparingar på cirka 30 miljoner kronor. Dessutom minskar statsanslagen för SLU:s verksamhetsområde Fortlöpande Miljöanalys med 47 miljoner kronor.
Tina Zethraeus, kommunikationschef vid SLU, meddelar per mail:
– Det är för tidigt att uttala sig om eventuella varsel, men inget vi kan utesluta. I första hand har vi gjort en neddragning av kursutbudet, vilket berör relativt få lärare. Nu gör vi en översyn av hela utbildningsutbudet och först närden är klar vet vi hur lärarkollektivet påverkas.
Olle Thegeby, ordförande i Sacoföreningen på Högskoleservice vid Högskolan i Jönköping meddelar, likaledes per mail:
– Med stor sannolikhet blir det fråga om uppsägningar på Högskolan i Jönköping. Det handlar dels om personer som tillhör stödfunktionerna, dels om lärare. Däremot vet jag inget om omfattningen ännu.
Vid Högskolan på Gotland väntar också uppsägningar. Efter nedskärningar från regeringen på i storleksordningen 11 miljoner kronor vill arbetsgivaren säga upp 16 personer av TApersonalen. En andra omgång uppsägningar kan gälla även lärare och forskare, meddelar Bengt Jönsson, ordförande i SacoSföreningen vid Högskolan på Gotland.

NÄR ARBETSGIVAREN VARSLAR om uppsägningar träder det lokala facket in.
– Det är de lokala företrädarna för Saco-S som står för förhandlingarna. De kan den lokala verksamheten och är därför bäst lämpade för uppgiften. Vår uppgift centralt är att ge stöd och råd till de lokala företrädarna, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor. Saco-S-föreningen företräder samtliga Saco-S-medlemmar på lärosätet. Eftersom SULF är det största Sacoförbundet på de flesta lärosätena och därmed kontaktförbund är det i praktiken oftast SULFmedlemmar som står för förhandlingarna och som träffar medlemmarna och informerar.
Robert Andersson berättar att det kan finnas olika grund för neddragningar som leder till varsel.
Det kan vara besked från regeringen att lärosätet får mindre pengar eller färre utbildningsplatser. Det kan också vara enskilda forskare som mister sina externa anslag. Eller så kan det vara lokala beslut om förändring av verksamheten som gör att man inte behöver lika många anställda.
– I vissa sådana fall kan förändringen vara bra för verksamheten och för våra medlemmar, till exempel att lärosätet väljer att ha färre anställda för att kunna betala konkurrenskraftiga löner och då måste vi bejaka utvecklingen, säger han.
Men han påpekar att det är arbetsgivaren som beslutar.
– Vi har från fackets sida inte möjlighet att förhindra uppsägningar. Den lokala Saco-S-föreningens roll är att se till att det går rätt till, se till att få ett bra underlag från arbetsgivaren och komma med förslag till lösningar. Ambitionen från Saco-S-föreningen är att så få som möjligt ska behöva sluta ofrivilligt. Ofta går det att hitta lösningar. Det finns ofta många äldre medarbetare som kan få avtalspension eller som väljer att gå i deltidspension.

ANTALET SOM SÄGS upp kan därför bli färre än den bedömning som arbetsgivaren gör inledningsvis.
– Det kan vara frivilliga lösningar eller att när det börjar bli oroligt är det några som väljer att byta jobb på eget initiativ. Det kan minska behovet av uppsägningar.
Robert Andersson understryker att sådana diskussioner måste man föra lokalt vid varje lärosäte.
– Vad vi centralt kan bidra med är att hjälpa de lokala representanterna med bra argument och kanske med tolkning av regelverket. En del av jobbet är så att säga gjort i förväg genom det trygghetsavtal som ger anställda ett extra skyddsnät.
Trygghetsavtalet innebär att den som blir uppsagd får genom Trygghetsstiftelsen förlängd uppsägningstid, hjälp till nytt jobb och ekonomisk kompensation utöver akassan vid arbetslöshet. Äldre arbetstagare kan också få avtalspension genom avtalet.
Saco-S-föreningen ska också se till att arbetsgivaren följer det regelverk som finns, bevaka turordningsregler och omplaceringsskyldighet till andra lediga jobb inom organisationen.
– Vi ska lokalt bevaka så att arbetsgivaren följer reglerna och inte efter eget godtycke väljer vilka som ska sägas upp. Vi kan också behöva hjälpa enskilda medlemmar om vi anser att arbetsgivaren gjort fel.
En särskild fråga är de många visstidsanställda som arbetar vid lärosätena. Ofta börjar nedskärningarna med att de inte får förlängda förordnanden.
Även för dem spelar Trygghetsavtalet stor roll, avtalet ger de flesta av dem rätt till skydd.
– Men många visstidsanställda borde ju vara tillsvidareanställda, kommenterar Robert Andersson.
Han påpekar att det är skillnad på uppsägningsprocessen när exempelvis enskilda forskare inte får forskningsanslag och måste sägas upp och när det är stora neddragningar som berör många, som nu vid exempelvis BTH.
Är det många som berörs är det extra viktigt att se till att de som arbetsgivaren säger upp inte väljs ut på fel grunder. Till exempel måste Saco-S-föreningen bevaka hur turordningskretsarna är utformade och att man på ett seriöst sätt prövar möjligheten till omplacering eller förändrade arbetsuppgifter istället för att säga upp någon.
– Allmänt är det i vårt intresse att turordningskretsarna blir så stora som möjligt, det minskar arbetsgivarens möjlighet att kringgå turordningsreglerna och handplocka vilka som sägs upp.

EN VIKTIG FRÅGA är information och öppen het i processen.
– För att förebygga att enskilda medlemmar uppfattar att uppsägningarna inte gått rätt till är det viktigt att processen är så öppen som möjligt, både från arbetsgivaren och från Saco-S-föreningen. Även om det kan vara smärtsamt för den som sägs upp är det ofta lättare att gå vidare om man känner att det hela hanterats på ett bra sätt.
– Det är i det här sammanhanget viktigt att komma ihåg att vi, bland annat genom de undersökningar som Trygghetsstiftelsen gör, vet att de flesta som blir uppsagda hittar ett nytt jobb relativt snabbt. Många upplever i efterhand att uppsägningen var början på något nytt och spännande, säger Robert Andersson.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023