Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Konstnärlig forskning utvecklas alltmer i framtiden

Högskolan i Borås vill satsa på konstnärlig forskning och begär därför mer pengar från regeringen. Konstnärlig forskarutbildning är relativt ny i Sverige och utvecklas starkt, alla konstnärliga högskolor har nu några konstnärliga doktorander.

1 maj, 2012
Universitetsläraren

I det budgetunderlag som högskolan i Borås lämnat in till regeringen begär högskolans styrelse, på förslag från rektor, 12 miljoner kronor per år för att utveckla den konstnärliga forskningen.
– Vi har en omfattande forskning inom textil och mode. Konstnärlig forskning är ett nytt fält och det är jätteviktigt att regeringen verkligen gör extra satsningar inom området. Och då talar vi inte bara för Borås utan också för de andra lärosätena som har konstnärlig forskarutbildning, säger Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås.
Han menar att det är en framtidsbransch att jobba med design och applikationer inom textil och mode.
– Vi har goda argument för att satsa utifrån ett nationell perspektiv, det är en viktig satsning.
Idag har högskolan i Borås 13 doktorander inom mode och textil. Men det är inte antalet doktorander som Högskolan i Borås vill utveckla, utan framförallt rekrytera seniora forskare och lärare till högskolan.
– De som leder verksamheten idag är disputerade. Vi har redan en stark forskargrupp som vi vill förstärka ytterligare och räknar med att också behöva rekrytera internationellt. Det ger ju också positiva effekter genom internationalisering.
Konstnärlig forskning är en ny typ av verksamhet som kan samverka med praktiker i näringslivet. Men Björn Brorström poängterar att det är viktigt med grundforskning.
– Det är viktigt att forskarna har frihet att utforska ny design och att de inte ska behöva ta fram tydliga tillämpningar, utan de kan man upptäcka senare. Forskarna ska inte vara pressade att ta fram det som är användbart. Ett exempel är att man vid högskolan utvecklat en matta som lyser när man går på den, det har ju idag ingen särskild praktisk tillämpning. Men den visar sig kanske så småningom, säger Björn Brorström.

REDAN INNAN EN konstnärlig doktorsexamen inrättades hade universiteten i Göteborg och Lund inom ramen för den generella doktorsexamen utfärdat även examina för konstnärliga doktorander, som filosofie doktorer. Dessa examina utfärdas fortfarande.
– 2008 prövade vi Göteborg och Lund för konstnärliga forskarexamina och de blev godkända, säger Jana Hejzlar, utredare vid Högskoleverket.
I januari 2009 startades en nationell konstnärlig forskarskola som administreras av Lunds universitet, men genomförs av både Lund och Göteborg i samarbete med alla andra högskolor som har examenstillstånd för konstnär liga examina på grund och avancerad nivå.
Forskarskolan rekryterar därmed doktorander från alla konstnärliga utbildningar. Från och med 2009 har alla konstnärliga utbildningar några doktorander inskrivna vid den nationella konstnärliga forskarskolan.
Vid nationella forskarskolan tar de examen vid antingen Göteborgs universitet eller Lunds universitet. Handledarna, eller åtminstone biträdande handledare, har de ofta på sitt eget lärosäte.
Men det finns också doktorander på konstnärliga utbildningar som disputerar vid andra lärosäten.
– Här i Stockholm är det inte ovanligt att man disputerar på KTH. Men då blir man teknologie doktor. Avhandlingen består precis som vid forskarskolan huvudsakligen av en gestaltande del, men också en dokumentation och den kan vara skriftlig eller i annan form. Men den dokumenterande delen har mindre tyngd, säger Jana Hejzlar.
Hon menar att det finns vissa beröringspunkter mellan konst och teknik, exempelvis kan musiker som håller på med ljud finna intressanta gränsytor med tekniker som också håller på med ljud. Och det förekommer också att konstnärer disputerar vid Karolinska institutet och hittar samarbeten där.
– Däremot är det inte så vanligt att konstnärliga forskare attraheras av samarbete med humanister. Det finns någon slags misstro från de konstnärliga forskarna mot humanisterna. Det är inte en lika vanlig anomali i de andra nordiska länderna som här.
Jana Hejzlar anser att det inte är något problem att de konstnärliga forskarna söker samarbete med andra discipliner så länge som de också får möjligheter och utrymme att själva utveckla sin egen.

DET FINNS OCKSÅ konstnärliga forskare som disputerar utomlands, som Kungliga Musikhögskolans doktorander vid Sibeliusakademin i Finland.
2010 prövade Högskoleverket några av de mindre anordnarna med mera specialiserat utbud av konstnärliga utbildningar för tillstånd att utfärda forskarexamina. Det gällde Luleå tekniska universitet (musik), Umeå universitet (fri konst), Konstfack, Danshögskolan och Högskolan i Borås.
– Av dem är det bara Högskolan i Borås som fått tillstånd, de övriga har fått avslag. Och det handlar om att miljön på det egna lärosätet är för liten samtidigt som den nationella forskarskolan inte har haft tillräckligt tid på sig att utvecklas, säger Jana Hejzlar.
Av de tre lärosäten som nu har tillstånd att utfärda konstnärlig doktorsexamen hade Lund och Göteborg en tradition av konstnärlig forskarutbildning.
– Borås ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig examen på forskarnivå var intressant eftersom de har konstnärliga examina i textil och mode, vilket är smalt jämfört med Göteborg och Lund, men högskolan har haft en omfattande doktorandutbildning främst tillsammans med Chalmers. Dessutom kom de in med en ansökan som samlade hela textilområdet. Inom företagsekonomi finns det möjlighet att specialisera sig mot designmanagement och tekniker håller på med utveckling av textila material. Det tyckte de sakkunniga var ett spännande nytänkande.

DE KONSTNÄRLIGA forskarutbildningarna har expanderat kraftigt sedan möjligheten till konstnärlig forskarexamen infördes.
– Men fortfarande är det ett område som måste fortsätta att arbeta med att skapa sin identitet. Därför är det en förutsättning att det finns ett forum i den nationella forskarskolan där de här forskarna och doktoranderna kan mötas. Där kan också de som ska handleda få handledarutbildning ur ett konstnärligt perspektiv, säger Jana Hejzlar.
På många lärosäten är de konstnärliga forskarna och doktoranderna fortfarande ganska få.
– De konstnärliga högskolorna i Stockholm är relativt små och har inte de möjligheter och det stöd som motsvarande utbildningar som är en del av ett universitet kan få. Det är ingen hemlighet att Högskoleverket anser att det krävs någon paraplyorganisation i Stockholm om de konstnärliga högskolorna ska kunna få examensrättigheter på forskarnivå.
De konstnärliga utbildningarna har krav att stå på konstnärlig grund, men det har tidigare varit si och så med möjligheterna till konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig forskning.
– De har ju samma behov som alla andra discipliner att i viss avskildhet utveckla sin egen grund. Då måste man också nämna att det är viktigt att det kommer forskningsresurser till de konstnärliga utbildningarna. Det har vi redan 2006 pekat på från Högskoleverket i samband med utvärderingen av det konstnärliga området, säger Jana Hejzlar.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023