– GENOMGÅENDE HAR kvinnor högre examensfrekvens och det gäller både traditionella manliga och kvinnliga utbildningar, säger Ingeborg Amnéus, utredare vid Högskoleverket.
Detta gäller till exempel också om man ser på civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogrammen. På civilingenjörsprogrammen var examensfrekvensen 59 procent för kvinnor och 49 för männen.
– Men det är i utbildningar till legitimationsyrken i vårdsektorn som examensfrekvensen är högst. Och där är det framförallt kvinnor som utbildas.
Så det är en dubbelverkande effekt, säger Ingeborg Amnéus.
Att det dessutom totalt är betydligt fler kvinnor än män som studerar vid högskolan betyder att det sammanlagt är många fler kvinnor än män som tar högskoleexamen.
Kvinnor presterar också bättre än män i alla åldersgrupper. Störst skillnad är det bland studenter som är 35 år eller äldre, där kvinnor har en prestationsgrad på 77 procent mot 67 procent för män.
På alla större lärosäten (med minst 5 000 studenter) presterar kvinnorna bättre än männen. Minst var skillnaden mellan könen på Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan med 2 procentenheter och störst på Högskolan Väst med 13 procentenheter. Den genomsnittliga skillnaden mellan män och kvinnor var 5 procentenheter.
Yrkesutbildningar har generellt den högsta examensfrekvensen men det är mycket stora skillnader mellan olika utbildningar.
– Vad som utmärker sig är de program som leder till legitimationsyrken, där man måste ha en examen för att få en legitimation. Man kan inte jobba som läkare om man inte har en läkarexamen. Samma sak för sjuksköterskor.
90 procent av studenterna på läkarprogrammet och 80 procent på sjuksköterskeprogrammet tog examen läsåret 2009/2010. Men det är stora skillnader mot andra typer av utbildningar som inte kräver legitimation. Exempelvis för civilingenjörsprogram är examensfrekvensen cirka 50 procent.
Högskoleingenjörsprogram sticker ut, bara 33 procent tar examen.
– De ligger väldigt lågt och vi har tittat lite speciellt på dem, säger Ingeborg Amnéus.
En orsak till att få tar examen kan vara att det går att jobba som högskoleingenjör utan att ha en examen, det kanske fattas något i utbildningen men man går ändå inte klart.
– Och så är det många som tar ut en kandidatexamen istället för högskoleingenjörsexamen, så till viss del är inte examensfrekvensen så låg som det ser ut i statistiken. Orsaken är oklar till att man väljer kandidatexamen, men en hel del utbildningar till högskoleingenjör marknadsförs som kandidatexamina.
GENOMSTRÖMNING ÄR i fokus hos Högskoleverket och lite oroande är att genomströmningen har minskat de senaste åren. Prestationsgraden på grundnivå och avancerad nivå minskade från 84 till 79 procent under läsåren 2004/05– 2009/10.
Det är klart bättre genomströmning på program än på fristående kurser. Minskningen var 2 till 4 procentenheter för program medan prestationsgraden på friståendekurser minskade med 7 procentenheter, från 70 till 63 procent.
Orsaken till minskningen är inte klarlagd.
– Men till viss del kan det hänga ihop med att distansutbildningen har ökat. Det kan vara en del av förklaringen.
Prestationsgraden på distansutbildningar ligger generellt lågt. Speciellt gäller det de fristående kurserna.
– Men man kan misstänka att en hel del av distansstudenterna aldrig börjar på kursen utan är inaktiva och borde räknas bort, säger Ingeborg Amnéus.
Många nybörjare försvinner från högskolan helt och hållet efter första terminen och är inte registrerade nästa termin. Hälften av högskolenybörjarna på kurser var registrerade högst en termin.
Också på program är det en hel del studenter som avbryter studierna. Här är det en klar skillnad mellan män och kvinnor. Kvinnorna börjar ofta på en annan utbildning istället medan männen oftare lämnar högskolan helt.
– Det är samma mönster som vi tidigare tittat på, männen avbryter studierna medan kvinnorna fullföljer studierna. Det verkar finnas en önskan bland kvinnorna att gå en högskoleutbildning och om den första inte fungerar väljer de en annan. Männen verkar däremot inriktade på en enstaka utbildning och funkar inte den väljer de ett annat alternativ utanför högskolan.
Kvinnorna presterar alltså bättre över hela linjen och är dessutom totalt fler på högskolan. Kan man säga att högskolemiljön blir alltmer kvinnlig?
– Ja, den går mot att bli alltmer kvinnodominerad, fram förallt om man ser på de examinerade, säger Ingeborg Amnéus.
PER-OLOF ELIASSON
Fotnot: Examensfrekvens = andelen i en nybörjargrupp som examinerats inom programmets nominella studietid plus tre år.
Prestationsgraden = antalet helårsprestationer dividerade med antalet helårsstudenter.
