Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Uppsala är spindeln i nätet i nytt europeiskt projekt

Från Uppsala universitet koordineras ett nytt stort europeiskt jämställdhetsprojekt som syftar till att på lång sikt öka andelen kvinnliga professorer inom naturvetenskap och teknik.

1 april, 2012
Universitetsläraren

PROJEKTET KALLAS FESTA (Female Empowerment in Science and Technology Academia) och förutom Uppsala universitet deltar sex andra europeiska universitet. Projektledare är Minna Salminen-Karlsson. Hon är jämställdhetsspecialist vid Uppsala universitet, och också docent vid Centrum för genusvetenskap.
Projektet löper över fem år. EU finansierar det till 70 procent med 2,5 miljoner euro, och de deltagande universiteten bidrar med 30 procent, 1,1 miljoner.
EU:s skäl till att utlysa projektpengar är att det finns så få kvinnliga professorer, främst inom naturvetenskap och teknik.
– Bryssel har en krass begåvningsresurssyn på det hela: Vi behöver fler framstående forskare, framförallt inom teknisk och naturvetenskaplig forskning. Och då måste vi ha fler kvinnor, och även kvinnor på höga poster. Det är deras anledning att lysa ut pengar, säger Minna Salminen-Karlsson.
Men deltagarna i projektet har en annan syn på frågan.
– Vår agenda är att vi gärna ser fler kvinnliga professorer, men det handlar ju också om att alla kvinnor – och män – i akademin borde ha en bra arbetsmiljö. Vi ser det som att bristen på kvinnliga professorer, bristen på kvinnor på högsta nivå, handlar om att finns brister i arbetsmiljön på de lägre nivåerna.
Det har varit en lång väg innan projektet beviljades pengar.
En kärntrupp vid tre universitet, Uppsala, Syddanske universitet i Odense och University of Limerick på Irland, kände till varandra och ville svara på EU:s utlysning om jämställdhet. Men för att stärka en EU-ansökan behövdes fler deltagare.
– Bryssel ser gärna att det finns deltagare från olika håll i Europa, både från öst, väst, syd och nord. Kontaktnätet utvidgades, mest med personer vid andra universitet som man träffat eller samarbetat med i olika sammanhang.
– Sedan träffades vi virtuellt, skypade, och skrev en ansökan. Det är ett ganska tufft jobb, vi cirkulerade papper mellan oss och hämtade input från de olika universiteten. Det är under den fasen som man försäkrar sig om att det är en bra grupp som klarar av att jobba ihop. Så innan vi lämnade in ansökan hade vi redan jobbat ihop ett tag.
FESTA-projektet löper på fem år. – Vi anser att det här är ett långsiktigt arbete och att man inte kan förvänta sig resultat efter två – tre år. Om vi ska åstadkomma förändring i strukturer tar det tid.

UNIVERSITETEN SOM DELTAR har organiserat sitt arbete i projektet på lite olika sätt. Man utgick från ett smörgåsbord med olika åtgärder som alla var grundade i forskning om vilka faktorer som missgynnar kvinnor inom akademin.
Sedan fick varje universitet plocka en mix av åtgärder som de ville genomföra. Varje åtgärd görs av minst tre olika universitet så att man både kan jämföra de olika metoderna och hur de fungerar i olika länder.
Vid Uppsala universitet deltar sex institutioner inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Här kommer man att pröva sex olika aktiviteter.
1. Kartläggning och förbättring av besluts- och kommunikationsprocesser.
2. Förbättring av möteskulturer.
3. Kartläggning och diskussion kring implicita uppfattningar av excellens.
4. Doktorandhandledning.
5. Konkret jämställdhetsarbete med hjälp av de jämställdhetsindikatorer som nyligen utvecklats vid Uppsala universitet.
6. Dokumentation och gemensam analys (av partneruniversiteten) av motstånd mot jämställdhetsarbete samt strategier för att övervinna detta. Alla aktiviteter kommer inte att testas vid alla institutioner utan institutionerna kan välja vilka som passar dem.
– Det gäller både på projektnivå och på universitetsnivå att vissa saker är möjliga att genomföra på vissa ställen och vissa är det inte. De som jobbar lokalt vet vad som är viktigt och aktuellt för dem men också vad som är genomförbart.

MINNA SALMINEN-KARLSSON påpekar att de områden som man kommer att försöka ändra på med projektet är sådana som enligt väl belagd forskning missgynnar kvinnors karriärer.
– Under 2000-talet har EU finansierat ett antal forskningsprojekt som har undersökt kvinnors karriärer på olika sätt. Men sedan några år har man ansett att vi vet tillräckligt, vi vet att problemen finns, nu ska vi se vad vi kan göra åt dem. Så EU har övergått till att finansiera implementeringsprojekt i stället.
Att ändra strukturer är ett långsiktigt arbete och frågan är hur FESTA-projektet ska visa på resultat.
Ett sätt är att exempelvis kartlägga beslutsprocesser på en institution. Och sedan gå tillbaka till den institutionen i slutet av projektet och se om det skett förändringar och om medarbetarna är nöjda med det.
– Om vi tar just informella beslutsprocesser så missgynnas kvinnors forskning ofta av informella beslut om tilldelning av resurser eller fördelning av uppgifter. Om vi kan påvisa att de här kvinnorna i slutet av projektet känner att nu kan de påverka sina möjligheter till forskning på samma sätt som sina manliga kollegor, då kan vi säga att det verkar troligt att det också hjälper dem att komma vidare i karriären.
För deltagarna i projektet är frågan om arbetsmiljön viktig.
– Vi hoppas att vi kan visa att om vi gör de här förändringarna så blir det bättre arbetsmiljö också för ett antal män. Men vi kan inte lova Bryssel att det här resulterar i fl er kvinnliga professorer.

TANKEN ÄR ATT resultaten ska spridas. Projektet är ett slags pilotprojekt, ett experiment som förhoppningsvis ska visa på användbara metoder. Det ska leda fram till handböcker för universitet som vill arbeta på det här sättet och bland annat ta upp vad man ska tänka på när man genomför ett sådant projekt i Sverige eller i ett annat land. Förutom handböckerna har man åtagit sig att sprida information om resultaten nationellt och internationellt genom konferenser och i olika nätverk.
– Vi förväntar oss inget sensationellt. Men vi förväntar oss rejäla resultat som ger en så märkbar och stadig förbättring att vi kan gå ut och säga: Så här kan ni arbeta!
Officiell projektstart var första februari och kickoff-mötet sker i mitten av mars i Uppsala, då träffas alla som arbetar med projektet och också några från de deltagande institutionerna.

PER-OLOF ELIASSON

Female Empowerment in Science and Technology Academia
I Festa deltar Uppsala universitet, University of Limerick på Irland, Syddanske universitet, Siauliai universitet i Litauen, RWTH Aachen University i Tyskland, Bruno Kessler Foundation i Italien och Istanbul Technical University.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv