Med anledning av AstraZeneca-nedläggningen kallade Vinnova till en hearing, som inleddes med att Jan Edling, analytiker vid Vinnovas avdelning för produktion och arbetsliv, reflekterade över den globala strukturomvandling som bland annat innebär att man inte längre vill ha forskare uppbundna i stora, trögrörliga organisationer.
Edling beskrev en situation där det nu är mer av småskalighet och små bolag som gäller, samt att kliniska prövningar läggs någon annanstans än i Sverige, exempelvis Indien och Ryssland.
Jan Edling agerade moderator tillsammans med journalisten Anna Karin Källén och de två ledde diskussionen tillsammans med förre forskningsministern Lars Leijonborg som fått regeringens uppdrag att under tre månader samordna insatser som behövs för att behålla forskningskompetens i Sverige.
LARS LEJONBORG underströk Astra-Zenecas viktiga roll i den svenska forskningsstrukturen, genom att peka på att han själv utsågs till samordnare redan samma dag som nedläggningsbeskedet kom. I vanliga fall brukar, enligt Leijonborg, regeringen inte agera när det gäller företagsnedläggningar.
– Men det här är inget Trollhättepaket och det ska inte heller associeras till varvsindustrin, sade Lars Leijonborg som vidare talade om att "gilla läget" och sade sig ha blivit mer optimistisk redan under sina första veckor som samordnare.
– Jag och andra goda krafter ska nu lägga pussel för att komma vidare. Vi måste kompensera bakslaget, samtidigt har AstraZenecas forskningsavdelning inte levererat de upptäckter som behövs och världen behöver bättre mediciner.
Leijonborg fick också frågor kring vilka resurser han "fått med sig" i sitt samordningsuppdrag och om att flera departement har politiskt ansvar för läkemedelsforskning och klinisk forskning.
– När jag var forskningsminister försökte jag etablera samarbete med Maud Olofsson (då näringsminister) och Göran Hägglund (sjukvårdsminister). Jag är stolt över det jag åstadkom, men jag nådde inte riktigt ända fram när det gäller klinisk forskning.
Några ytterligare pengar följer inte med uppdraget, här pekade Leijonborg på de fem miljarderna som fanns i förra forskningsproppen, men trodde att det möjligen kan behövas ytterligare medel för att "få bättre ordning på klinisk prövning".
ANDERS EKBLOM, AstraZenecas Sverigechef, gjorde en exposé över läkemedelsindustrins villkor, försäkrade att man inte avser att sluta forska på nervsystemets sjukdomar. Samtidigt har inga läkemedel tagits fram i Södertälje de senaste femton åren.
– Outputen är konstant, trots ökade insatser och mer personal. Nu måste vi accelerera och göra vår forskning "fit for the future".
– Vi behöver också ett samhälle där innovation är något positivt.
Akbar Seddigh, styrelseordförande i bland annat Blekinge tekniska högskola, medicinteknikföretaget Elekta och Innovationsbron, som arbetar för kommersi ali sering av FoU-investeringar, gav sitt perspektiv på klinisk forskning.
– De som ansvarar för sjukvård måste jobba närmare grundforskning och industri. De senaste åren har det blivit mycket svårare att bedriva klinisk forskning i Sverige.
Seddigh sade vidare att "Sverige är en av de bästa platserna i världen för att bedriva forskning och företag" och fick då en varm applåd av Lars Leijonborg.
Jan Andersson, prorektor vid KI och professor i infektionssjukdomar, tog också han upp klinisk forskning och klinisk prövning. Han önskade bland annat bättre förutsättningar för lågskalig produktion; att skapa små mängder läkemedel för att testa på få patienter.
– Det har blivit svårare med klinisk prövning genom att universitetssjukhusen har utsatts för ökade krav på vårdproduktion.
RÅN VÅRDSIDAN MEDVERKADE Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset, som inte ville tala om "kris och katastrof ".
– Vi ser att klinisk forskning har svårigheter i Sverige, men det gäller knappast Stockholm och Mälardalen, menade Birgir Jakobsson.
Lars Leijonborg invände och hänvisade till vad han själv hört från sjukhuspersonal, som inte får tid till forskning, "utan upplever en enorm press från ledningen att leverera sjukvård".
Vilket Birger Jakobsson bemötte med att det är vårdens huvudmän och ersättningssystem som styr över vård, utbildning och forskning.
Nytillträdda landshövdingen i Stockholms län, Chris Heister, talade om regionens möjligheter, men manade också auditoriet att inte glömma att nedläggningen av AstraZenecas forskning också innebär att 1 200 har förlorat jobbet.
– Även om Stockholm är en kunskapsintensiv region är det många människor som plötsligt inte vet vad de ska göra nästa dag.
Eugen Steiner, partner i HealthCap som investerar i life-scienceföretag, efterlyste satsningar på "elitforskare, på samma sättsom man satsar på elit-idrottare".
Han tog också upp det flera underströk, att investerare och "riskkapital" tenderar att överge life-science-sektorn, då forskningen inte snabbt uppnår förväntade framsteg.
– Samtidigt ska man komma ihåg att Sverige har unika konkurrensfördelar i form av biobanker och kvalitetsregister.
– Man ska också tänka på att kapitalet helst vill ha kontakt med forskare direkt och inte med forskningsbyråkrater.
VINNOVAS GENERALDIREKTÖR Charlotte Brogren talade om "många små företag som bultar på sjukhusdörrarna och vill komma in och testa sina produkter". Hon och andra uttryckte förhoppningar på den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
– Vi har resurser som biobanker och kvalitetsregister, men det behövs nya arbetsformer. Sverige har ett bra innovationssystem idag, men vi kan inte leva på gamla meriter, utan måste vässa oss.
– Vi har möjligheter, men vi måste också ta dessa möjligheter och förstå att framtidens spelplan ser annorlunda ut.
Också Lars Leijonborg talade om "dörrarna" till vården, relaterat till kliniska prövningar och antalet landsting.
– Vi har ett tjugotal olika landsting, medan företagen skulle behöva nå patienter genom en enda ingång.
Jan Andersson påpekade flera gånger att "allmänheten måste få bollen", om inte allmänheten/patienterna har förståelse för vikten av klinisk forskning och kliniska prövningar försvåras kunskapssökandet.
MODERATORERNA KUNDE TILL sist konstatera att enigheten varit stor under den två timmar långa hearingen och att det rent av stundtals hade märkts eufori kring potentiella möjligheter, trots AstraZenecas nedläggning i Södertälje.
– Vi vill utveckla forskningen genom samarbete mellan akademi, industri och vård. Alla verkar också övertygade om att det ska gå bra, summerade Jan Edling och föreslog att man skulle ses igen, om ett antal år, för att se om det så att säga fanns fog för entusiasmen.
MARIELOUISE SAMUELSSON
