Bisysslor i högskolan granskas regelbundet

Högskolelärarnas bisysslor har det senaste decenniet upprepade gånger granskats av myndigheter och media. Nu har Högskoleverket gjort en ny uppföljning. De lärosäten som 2009 fick anmärkningar har kontrollerats på nytt. Endast ett lärosäte behöver följas upp ytterligare en gång.

DET FINNS ETT förbud för offentligt anställda att ha "förtroendeskadliga" verksamheter vid sidan om sin anställning. De flesta offentliganställda får därför inte åta sig uppdrag som ligger nära deras vanliga arbete. Men riksdagen beslutade 1985 om ett undantag för högskolelärare för bisysslor inom forskning och utvecklingsarbete, så kallade FoU-bisysslor. Motivet till riksdagens beslut var att öka samarbetet mellan högskolan och näringslivet.
Och omfattningen av bisysslorna är inte liten. I en rapport från 2007 konstaterar Nutek att relativt många inom akademin sysslar "mycket handfast med praktisk tillämpning av sitt kunnande". 16 procent av alla forskare och lärare (28 procent av professorerna) drev verksamhet i eget företag. 35 procent (64 procent av professorerna) fick lön från en annan uppdragsgivare än sitt lärosäte. Nutek ansåg att bisysslorna bör tydliggöras som en viktig del av samverkan mellan akademi och omgivande samhälle.
Men hur lärosätena hanterar universitetslärares och forskares extraknäck är uppenbart en problematisk fråga som genom åren har varit en tacksam måltavla för media. Här är några nedslag: Ny Teknik granskade 2003 tillsammans med Affärsvärlden ett antal professorer vid Kungliga tekniska högskolan, en uppföljning av en granskning fyra år tidigare. Man skärskådade de 15 professorer som tjänade mest vid sidan om sitt ordinarie jobb och fann att sidoinkomsterna blivit större under de fyra år som gått, i vissa fall var de nu högre än själva lönen. Man fann också att KTH hade dålig kontroll, för fyra av de femton professorer med störst extrainkomster saknade högskolan uppgifter om var pengarna kom från.
2005 publicerade Ordfront Magasin en mycket kritisk artikel med rubriken "Forskare till salu" om hur forskare slår mynt av sin kunskap genom att jobba extra bland annat som konsulter, enligt Ordfront Magasin en "privatisering av kunskapen".
Också under 2005 rapporterade Dagens Nyheter om att kända forskare vid Stockholms universitet extraknäcker för flera miljoner kronor varje år. Elva av de sexton forskare som DN granskade hade inte anmält sina bisysslor till universitetet.
2009 gav en kritisk rapport från Riksrevisionen upphov till många artiklar och inslag i media.
Och 2011 kartlade Göteborgs-Posten samtliga 172 professorer vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Göteborgs- Posten fann att 105 av professorerna äger eller sitter i styrelsen för minst ett privat företag men bara 54 av dem redovisar att de har en bisyssla. Extraknäcken kan handla om att ta extra jourpass som läkare, jobba på privatmottagningar, hålla föreläsningar eller hyra ut medicinsk utrustning.

OCKSÅ MYNDIGHETER HAR undersökt hur lärosätena hanterar universitetslärares och forskares bisysslor.
2001 granskade Högskoleverket hur 14 lärosäten följde regelverket och upptäckte att det fanns brister i informationen om reglerna till lärarna, också kontrollen av efterlevnaden av reglerna och uppföljningen hade en del övrigt att önska. Högskoleverket lämnade då ett antal rekommendationer till lärosätena om vad de skulle förbättra.
2006 granskade Riksrevisionen hanteringen av bisysslor vid 26 lärosäten och fann en rad svagheter i kontrollen av lärarnas extraknäck vilket man rapporterade direkt till respektive lärosäte.
Men Riksrevisionen ansåg att bristerna var så allvarliga att man 2008 ville ge en samlad bild i en rapport, Högskolelärares bisysslor (RiR 2008:5).
I rapporten konstaterade Riksrevisionen bland annat att högskolorna har dålig koll på lärarnas extraknäck.
Endast 10 av 26 granskade lärosäten hade rutiner som gjorde det möjligt att ha kontroll över lärarnas bisysslor. Knappt hälften av de granskade lärosätena uppfyllde kraven i Högskoleförordningen att löpande dokumentera lärarnas bisysslor.
Riksrevisionen konstaterade också att Högskoleverket inte hade en aktuell överblick. Detta trots att Högskoleverket i rapporten från 2001 var kritiskt till lärosätenas kontrollsystem och utlovade en uppföljning av granskningen.
En slutsats var att Riksrevisionen rekommenderade Högskoleverket att göra en förnyad granskning.

DÄRFÖR KOM 2009 en ny rapport från Högskoleverket där man synade 36 lärosäten. Syftet var att se hur universitet och högskolor levde upp till regelverket i lagar och förordningar och också hur de följt Högskoleverkets rekommendationer från 2001.
Högskoleverket konstaterade att informationen, kontrollen och uppföljningen av bisysslorna var mycket bättre 2009 än 2001.
Men samtidigt konstaterade verket att långt ifrån alla universitet och högskolor hade rutiner som gav dem kontroll över lärarnas bisysslor. Variationen mellan lärosätena var stor, men Högskoleverkethittade bara fyra lärosäten som direkt bröt mot direktiv och förordningar.
De fyra lärosätena har man nu följt upp i en rapport från december 2011. Två mindre och två större lärosäten ingår i granskningen.
Operahögskolan arkiverade 2009 rapporterna om lärarnas extraknäck i pärmar på ett sådant sätt att de inte gick att följa över tid. Sedan dess har högskolan installerat ett digitalt system där man bland annat ska rapportera in bisysslor och också har möjlighet att följa utvecklingen av bisysslor från år till år.
Dåvarande Teaterhögskolan i Stockholm hade 2009 rutiner som Högskoleverket bedömde inte levde upp till kraven i Högskoleförordningen. Som en följd av de otillräckliga rutinerna hade enligt Teaterhögskolan inte en enda lärare anmält att de hade bisysslor.
Nu har Teaterhögskolan gått samman med Dramatiska institutet till Stockholms dramatiska högskola. Dramatiska institutet tillhörde 2009 de lärosäten som hade en föredömlig hantering av lärarnas extraknäck och de rutinerna har följt med till Stockholms dramatiska högskola. Så Högskoleverket har nu inte något att invända mot högskolans rutiner.
Linköpings universitet hade 2009 bestämmelsen att bara lärare som hade en anställning om minst 20 procent behövde redovisa bisysslor. Högskoleverket ansåg att så kan inte universitetet göra.
– Det finns inget utrymme i Högskoleförordningen att undanta lärare under en viss sysselsättningsgrad att redovisa bisysslor. Lärosäten har inte den möjligheten, säger verksjurist Charlotte Ejsing vid Högskoleverket som gjort uppföljningen av de fyra lärosätena.
2010 genomförde internrevisionen vid Linköpings universitet en granskning av lärarnas extraknäck. 70 lärare vid sju slumpvis utvalda institutioner granskades. Det visade sig att universitetslärare hade företag registrerade som arbetsgivaren inte kände till och att affärer gjordes mellan universitetet och de anställdas företag. Det förekom också att lärare attesterat fakturor från sina egna företag. Risken för jäv är uppenbar, skrev internrevisorerna.
Dessutom saknades data exempelvis om extrajobbens omfattning och vid fyra institutioner hade inte uppgifter om bisysslor begärts in sedan 2006.
Som en följd av internrevisorernas kritik införde Linköpings universitet ett nytt regelverk 1 oktober 2011 där bland annat alla lärare måste redovisa bisysslor, oavsett anställningsgrad.

DET ENDA LÄROSÄTE där Högskoleverket har kvar en anmärkning mot regelverket om bisysslor är Göteborgs universitet.
Också Göteborgs universitet hade 2009 en bestämmelse att bara lärare med en viss anställningsgrad behövde redovisa bisysslor, i GU:s fall minst 50 procents anställning.
Men Göteborgs universitet har kvar det här undantaget vilket alltså Hög skoleverket anser strider mot Högskoleförordningen.
Därför ska Högskoleverket lägga till den frågan vid det ordinarie tillsynsbesöket på Göteborgs universitet under 2012.
– Varje år besöks ett antal lärosäten av Högskoleverkets jurister och det är dags för Göteborgs universitet 2012. Då kommer vi också att ta upp frågan om bisysslor, säger Charlotte Ejsing.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv