Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Flest uppsagda var forskare men ökat antal uppsagda adjunkter

Antalet uppsagda universitetslärare och forskare var fler 2011 än föregående år. Som året innan var de flesta som sades upp forskare, men antalet uppsagda adjunkter ökade mest. Det visar SULF:s årliga undersökning om övertaligheten på lärosätena.

1 mars, 2012
Universitetsläraren

DET VERKAR FINNAS en uppåtgående trend när det gäller antalet uppsagda.
– Antalet övertaliga har ökat men läget verkar inte oroande även med hänsyn till att färre lärosäten svarat. De allra flesta övertaliga är forskare som blir uppsagda på grund av att externa anslag upphör, säger Johanna Kemi, ombudsman på SULF, som gjort undersökningen av övertalighet.
Under perioden 1 december 2010 till 30 november 2011 har minst 126 lärare och forskare sagts upp. 2010 var det 102 personer som sades upp, 2009 var det 93 personer och 2008 144 personer. Förhandlingarna om uppsägningar har berört minst 178 personer.
Till skillnad från föregående år har inte alla lärosäten besvarat enkäten. Av totalt 37 lärosäten har svar kommit in från 35, vilket kan innebära en underskattning av antalet uppsagda. Av de lärosäten som svarat har 15 inte haft någon övertalighet, vilket är 10 färre än föregående år.
Av de 126 uppsagda är 87 forskare, föregående år sades 77 forskare upp. Att forskare sägs upp till följd av att extern finansiering tar slut är en följd av att fler och fler lärosäten anställer forskare tills vidare istället för tidsbegränsat. Det är ändringarna i LASreglerna, som infördes 1 juli 2007, som nu slagit igenom. Tidigare fick många forskare en projektanställning, vilket var en grund för tidsbegränsning som inte längre finns kvar i Lagen om anställningsskydd, LAS.
Av de totalt 38 uppsagda lärarna var 4 professorer, 8 lektorer och 26 adjunkter. För några år sedan sades många adjunkter upp (som mest 83 adjunkter 2008) men 2010 hade antalet minskat kraftigt till 11 adjunkter och nu har alltså antalet uppsagda adjunkter ökat igen.
– Den fortsatt stora studenttillströmningen har bidragit till att uppsägningar av lärare fortfarande ligger på en ganska låg nivå. Men neddragningen av takbelopp i senaste budgetpropositionen har redan resulterat i vissa uppsägningar av lärare och då är det adjunkterna som drabbas igen, säger Johanna Kemi.

I FJOL FANNS DET farhågor att övertaligheten bland universitetslärare skulle kunna öka på grund av att flera lärosäten inte fick examensrättigheter för sina lärarutbildningar. En annan orsak till befarade uppsägningar av lärare var införandet av avgifter för utomeuropeiska studenter.
– Men inget av det verkar ha slagit igenom i övertalighet än, säger hon.
Dock märks Högskolan i Skövde med 10 uppsagda adjunkter och Högskolan på Gotland med 9 uppsagda lärare varav 6 adjunkter. Tillsammans står de för drygt 60 procent av de uppsagda adjunkterna.
Övriga mindre lärosäten har få uppsägningar, de flesta övertaliga finns vid stora universitet. Två universitet står för över hälften av uppsägningarna, Uppsala universitet med 37 uppsagda och Stockholms universitet med 30 uppsagda.
Nu börjar årskullarna som slutar gymnasiet att minska och enligt utbildningsministerns bedömningar kommer det inom något år att slå igenom i söktrycket på lärosätena. Att världskonjunkturen är osäker kan dock verka i motsatt riktning och leda till att fler unga söker sig till högre studier när arbetslösheten ökar, påpekar Johanna Kemi.
– Om regeringen står fast vid sin bedömning av den framtida studentefterfrågan och minskar lärosätenas takbelopp kommer det att leda till att lärosäten tvingas lägga ned vissa utbildningar, vilket i så fall kommer att innebära fler uppsägningar.

ENKÄTERNA HAR BESVARATS av personalchefer eller motsvarande vid lärosätena.
De flesta lärosäten är mycket försiktiga i sin bedömning av framtiden. Göteborgs universitet skriver "Vi står inför ett generationsskifte med ett ökat behov av anställningar i takt med den ökade andelen pensionsavgångar. Samtidigt finns en generell tendens till vikande studentunderlag i samband med att årskullarna minskar. Detta leder till ökad konkurrens mellan lärosätena om studenter, en konkurrens i vilken Göteborgs universitet hittills klarat sig mycket bra. Vi förutsätter att vi fortsatt kommer vara ett populärt lärosäte bland studenterna och därmed bibehålla ett högt söktryck."
Också Lunds universitet tror att det kommer att stå sig bra i konkurrensen och Luleå tekniska universitet tror att de minskande årskullarna vägs upp av hög externfinansierad forskning och att eventuell övertalighet kan lösas med naturlig avgång genom pensioneringar.
Försvarshögskolan förväntar sig däremot minskade forskningsanslag och Karolinska institutet har fått signaler att vissa institutioner har fått det tuffare att få externa medel. Sveriges Lantbruksuniversitet gör bedömningen att minskade anslag och ökade lokalkostnader riskerar att leda till övertalighet och Mittuniversitet ser också ökad övertalighet framför sig.
I år har SULF även försökt få en bild av antalet tidsbegränsade anställda lärare och forskare. Johanna Kemi påpekar att uppgifterna inte är fullständiga och därför svårtolkade, men det verkar som om antalet tidsbegränsat anställda har ökat med cirka 5,5 procent under perioden. Högskoleförordningens minskade möjligheter har lett till fler begränsade anställningar enligt LAS.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023