Artprojektet utvärderas Översyn presenteras i juni

Kommer Svenska Artprojektet att läggas ned och därmed också utgivningen av bokverket Nationalnyckeln? Åtminstone är det ett alternativ enligt en promemoria som regeringen nyligen har formulerat inför den översyn som ska vara färdig senast 1 juni i år.

ÖVERSYNEN KAN, förutom den gängse ambitionen om effektiv användning av statens resurser, sägas vara relaterad till ett ifrågasättande som efterhand ersatt den breda politiska välviljan, med konsensus om Svenska Artprojektets vikt och behovet av statlig finansiering.
Samtidigt har det funnits intern turbulens och konflikter, kring produktionen och utgivningen av "Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna".
På Artdatabanken vid SLU, där Svenska Artprojektet bedrivs, menar ledningen dock att man redan åtgärdat en hel del problem kring bokutgivningen.
Man är enig om att "ledarskap och processer" är det som måste prioriteras och har därför hämtat bokverkets nya chefredaktör från ABB LV Motors.
Artdatabanken överväger också redan de förändrade "alternativa former för redovisning och presentation, med beaktande av ny teknik för informationsspridning", som nu efterlyses i regerings promemorian.
Det är helt enkelt inte längre självklart att Nationalnyckeln ska finnas i bokform, utan istället tillgängliggöras på nätet. Inte av ekonomiska skäl (digital publicering minskar inte kostnaderna för att samla in och sammanställa material) utan därför att man ser en "förändrad värld" där tänkta målgrupper kanske inte är intresserade av böcker överhuvudtaget.
Och det är uppenbart att åtminstone den värld som omgivit Svenska Artprojektet sedan starten, har förändrats.

UPPDRAGET SOM GAVS i 2002 års budgetpropositionen omfattade inventering av dåligt kända arter, taxonomisk forskning, vetenskaplig beskrivning och dokumentering av dessa arter, stöd till biologiska samlingar vid museer samt utgivning av referensverket som kom att kallas Nationalnyckeln. Samtliga flercelliga organismer skulle under en tjugoårsperiod klassificeras och beskrivas i mer än hundra volymer.
Svenska Artprojektet var från början omhuldat, kronprinsessan Victoria utsågs till dess beskyddare och internationellt uppmärksammades projektet som något världsunikt.
När första volymen av "Nationalnyckeln över Sveriges flora och fauna" kom ut 2005 mottogs den vid en ceremoni i riksdagen, dåvarande talman Björn von Sydow tackade å riksdagens vägnar och betonade hur viktig Nationalnyckeln var både för forskningen och för miljöpolitiken.

MEN DET FINNS inget sådant som livstidsgarantier när det gäller tilldelning av statliga medel.
Dessutom kännetecknas ofta utgivning av uppslagsverk, särskilt om de kan definieras som "praktverk", av att produktionen i efterhand anses för dyr eller på annat sätt problematisk.
I ett reportage i Universitetsläraren nr 14/2007 från Nationalnyckelns redaktion, framgick att man fått kritik för att utgivningstakten var för låg. Då hade två volymer tryckts, en tredje var på väg.
Men samtidigt rådde optimism och entusiasm, redaktionen arbetade enligt den från början fastlagda ambitionen, det talades fortfarande om "mer än hundra volymer".
Nu, tio år efter starten, har arbetet resulterat i tretton volymer och de som idag leder projektet har halverat ambitionerna till cirka 60 volymer totalt.
Och om det från början fanns politisk konsensus både om Svenska Artprojektets vikt och dess finansiering med statliga medel, tyder översynsdirektiven på att regeringen idag knappast är helt nöjd med hur verksamheten har utvecklats.
Uppdraget att genomföra översynen har gått till Rolf Annerberg, generaldirektör för Formas, som senast 1 juni i år bland annat ska ge förslag på "tänkbara effektiviseringar och besparingar", samt på "hur kopplingen till utbildning och forskning kan stärkas", vidare skriver man i promemorian att det är "särskilt viktigt att projektets vetenskapliga nytta och värde säkerställs".
Utredaren ska också "utvärdera samhällsnyttan av verksamheten", utifrån sådant som "internationella mål för biologisk mångfald på EU och global nivå".
Att regeringen inte anser det som självklart med en fortsättning överhuvudtaget framgår av att utredaren ska lämna förslag på "hur projektet ska slutföras eller avslutas på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som det bidrar till de angivna målen".
Regeringen kan i promemorian också sägas kritisera sina företrädare samt idka viss självkritik, då man bland annat konstaterar att Svenska Artprojektet, "utöver korta skrivningar i budgetpropositioner och regleringsbrev, saknat styrning från regeringen och regeringskansliet, med tydligt angivna mål, avgränsningar och tidsplan".

JOHAN BODEGÅRD, som sedan 2007 är chef för Artdatabanken och därmed också över Svenska Artprojektet, anser inte att projektet skulle befinna sig "i kris", han menar att den medierapportering som förekommit är överdriven, när det gäller krisstämpeln.
Han tycker att projektet i sin helhet varit mycket framgångsrikt men att det varit problem med den del av projektet som handlar om att ge ut Nationalnyckeln. Där har, enligt Bodegård, verksamheten de senaste åren utvecklats i rätt riktning, man håller på att komma till rätta med tidigare problem.
– Projektet hade från början en orealistisk ambitionsnivå och en alldeles för ambitiös ansats, det fanns stora brister i planeringen som jag har försökt hantera under de fyra år jag har varit chef här.
– Nu har vi en helt annan arbetsprocess, med en strikt och fungerande projektplanering.
Den tidigare chefredaktören för Nationalnyckeln har fått lämna sitt arbete och ersattes i maj förra året av Inger Ekvall, civilingenjör och teknologie doktor i fysik. Närmast kommer Ekvall, som förutnämnt, från ABB LV Motors och en befattning som kvalitetschef för lågspänningsmotorer.
Johan Bodegård ser inga problem med att någon utan redaktörserfarenhet, meriter från förlagsvärlden eller biologisk forskning nu leder arbetet med ett bokverk om Sveriges flora och fauna.
– Tvärtom, vi har fått den chefredaktör vi vill ha.
– Vi hade sökanden med både förlagserfarenhet och biologiska meriter, men jag och Artdatabankens ledningsgrupp var överens om att det viktigaste nu är att chefredaktören är någon med stark ledarskapsförmåga, när det gäller att bedriva komplicerat processtyrt arbete.
Har du några farhågor om att regeringen skulle kunna fatta beslut om att avbryta och lägga ned Svenska Artprojektet?
– Självfallet kan formuleringen i direktiven läsas som att det skulle kunna vara ett alternativ.
Men Johan Bodegård hoppas dock att den översyn som Rolf Annerberg ska genomföra, kommer att resultera i att regeringen bekräftar att Artprojektet ska fortsätta.
– Jag skulle bli förvånad om man inte menar att här är viktigt, med tanke på enigheten om att arbeta för biologisk mångfald.

KRISTINA GLIMELIUS, dekan vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, NL, vid SLU, välkomnar regeringens översyn och utvärdering:
– Det tvingar också oss att själva ställa frågor, som om Nationalnyckeln ska vara så omfattande och om innehållet ska tillgängliggöras i form av böcker, och/eller på nätet.
– Det är inte säkert att alla tänkbara målgrupper vill ha böcker.
Hon säger vidare att Svenska Artprojektet behöver komma tillrätta med svårigheter att använda sig av den forskning som ligger bakom materialet till Nationalnyckeln. Bland annat har fakulteten satsat på forskarassistenttjänster som placerats på ArtDatabanken för att åstadkomma en öppning i den frågan.
– Vi har fantastiskt duktiga medarbetare som jobbar med olika organismers taxonomi, men SLU bedriver inte taxonomi som eget forskningsområde och det är ju generellt ett ämnesområde som har minskat i popularitet.
Kristina Glimelius talar om det otroliga engagemang och de "eldsjälar" som funnits bakom Svenska Artprojektet och Nationalnyckeln.
– Men kanske är det helt enkelt inte möjligt att ge ut verket som det var tänkt.
Hon är inte orolig att man genom förändring av verksamheten ska hamna för långt ifrån de ursprungliga visionerna om ett unikt projekt.
– Jag hoppas att utredaren ska komma fram till att Svenska Artprojektet har varit så bra som många säger att det är.
– Vi är många som är övertygade om att projektet är bra, oavsett om det är en lite udda konstruktion, som består av både dokumentation i form av detaljerade presentationer av olika arter och popularisering av vetenskap.

MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv