Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Förslaget till nya myndigheter tas emot med kritiska kommentarer

Högskoleverket försvinner och ”universitetskansler” blir ”generaldirektör” när tre myndigheter omorganiseras till två. Jan Björklund vill med detta åstadkomma en ”tuff utvärdering” för att uppnå bättre kvalitet i högskoleutbildningen. SULF, liksom Sveriges Förenade studentkårer, SFS, menar däremot att det krävs helt andra åtgärder och mer resurser. Nuvarande universitetskansler är kritisk till att analysfunktionen splittras och omvärldsanalysen avskaffas.

1 februari, 2012
Universitetsläraren

UTREDAREN BIRGITTA BÖHLIN föreslår alltså i "Tre blir två – Två nya myndigheter inom utbildningsområdet" att nuvarande Högskoleverket, Internationella programkontoret, IPK och Verket för högskoleservice, VHS omorganiseras till en tillsynsmyndighet och en servicemyndighet.
– Idén att tydligt skilja tillsyn och kontroll från service, främjande och utveckling är begriplig och rationell, säger universitetskansler Lars Haikola. Men han skulle hellre se att idén fullföljs genom att man slår samman organisationen till en enda myndighet. Han menar att de problem som man vill få bort, istället riskerar att uppstå i annan form, på andra ställen.
Några exempel är att analys av sektorn kommer att finnas hos både tillsynsmyndigheten och servicemyndigheten, att information om utvärderingsresultat ska finnas hos tillsynsmyndigheten, medan övrig information till studenterna återfinns hos servicemyndigheten.
– Man vill få bort friktionsytor som orsakas av dubbelarbete, men istället uppstår nya skavsår.
Mest kritisk är han till att analysfunktionen splittras och att uppdraget att bedriva omvärldsanalys tas bort.
– Det är den största bristen i betänkandet. Det innebär att Sverige kommer att få ännu svagare förmåga att samla översikter och analyser av sektorn, trots att högskolan är Sveriges största statliga arbetsgivare med ett anslag på 67 miljarder.
Han nämner att organisationer som tidigare haft analysuppdrag, SISTER och Rådet för forskning om högre utbildning, har lagts ned.
– Nu blir det upp till vem som helst och framförallt lärosätena att stå för analyserna.
– Det ger större utrymme för lobbying och partssynpunkter.

INNEHÅLLET I DELBETÄNKANDET om Högskoleverkets nya organisation kom i stort inte som någon överraskning.
– Utredaren följer direktiven, utom i två avseenden, man är lite snålare, det blir större nedskärningar av personalantalet. Man ändrar också organisationen för kommunikationsfrågor som inte längre ska vara central, utan skötas av varje avdelning.
– Jag känner ingen stor prestige när det gäller avskaffandet av titeln "universitetskansler", säger Lars Haikola som inte heller behöver byta till annan benämning, då han lämnar Högskoleverket i och med att den nya organisationen träder i kraft.
Däremot ser han det som ett, om än symboliskt, exempel på att den nya myndighetsorganisationen ska markera gränsen mot högskolan istället för att uppfattas som en del av den.
– "Generaldirektör" gör organisationen mer lik vilken myndighet som helst, man slipar bort lite av tidigare identitet.
Haikola säger att man får ha respekt för att regeringen vill förvandla nuvarande Högskoleverket till mera av en renodlad stabsmyndighet. Samtidigt understryker han att det är väsentligt att den förändrade identiteten inte skadar den legitimitet och den status som myndigheten måste ha genom förankring i sektorn.
De farhågor han tidigare uttryckt för att Högskoleverket skulle uppfattas som en satellit till Riksrevisionen kvarstår:
– All utvärdering bygger på peer reviewgranskning, analogin med Skolinspektionen blir därför olycklig, man kan knappast föreställa sig "högskoleinspektörer" och att överge den kollegiala granskningen peer review.
Han är också förvånad och irriterad över utbildningsminister Jan Björklunds uttalande i Ekot, bland annat om att utvärdering av högre utbildning måste ändras, för att höja kvaliteten i utbildningen.
– Regeringen har nyligen, under stort buller och bång, sjösatt ett nytt kvalitetssäkringssystem, det systemet har ännu inte hunnit verka, men underkänns redan.
Han tillägger att Högskoleverket redan har en "gatekeeperfunktion".
– Det är redan en betydande del som underkänns, en tredjedel är en normalsiffra.

SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER har också haft invändningar mot en ny organisering av de tre högskolemyndigheterna.
"Att framställa hårdare granskning som en lösning på de kvalitetsproblem som finns i den svenska högskolan är naivt, särskilt som grunderna för den förda politiken är mycket oklara", skrev SFS ordförande Camilla Georgsson på sin blogg.
"Självklart ska högskoleutbildningar utvärderas, det ligger inte minst i studenternas intresse. Det går dock inte att skapa kvalitet av luft, förutsättningarna för att ge utbildning av hög kvalitet måste finnas".
Även SULF har reagerat mot den före slagna omorganisationen:
– Vi kan inte se att en omorganisation av den kvalitetsgranskande myndigheten inom högskoleområdet i sig leder till förbättrad kvalitet i svensk högskoleutbildning, säger SULF:s förbundsordförande Anna Götlind.
– För en förbättrad kvalitet krävs helt andra åtgärder, som höjda ersättningar per student och en reell forskningsanknytningsresurs. Sveriges studenter måste kunna erbjudas tillräckligt väl förberedda föreläsningar och seminarier som utgår från aktuella kunskaper och vetenskapliga metoder.

UTBILDNINGSMINISTER Jan Björklund har, på grund av tidsbrist, valt att kommentera omorganisationen och kritiken mot förslaget via mejlsvar.
Du sa i Ekot att kvaliteten på svensk högskoleutbildning "ofta" och "på alltför många håll" är för låg, är du inte rädd att det uppfattas som svepande, generaliserande kritik av sektorn?
– Kvaliteten på den högre utbildningen är en avgörande fråga för Sveriges konkurrenskraft och vi kan inte blunda för att det förekommer kvalitetsproblem – exempelvis för lite lärarledd tid och bristande forskaranknytning. Inte minst visade prövningen av lärarutbildningen förra året att det finns mycket att jobba med.
Du nämnde inte det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Tror du inte att det i sig kommer att innebära märkbara förbättringar?
– Det nya kvalitetsutvärderingssystemet har just tagits i bruk och jag tror på tanken att utbildningens resultat ska väga tyngre. Men det är också bra att skilja på rollerna för myndigheterna för att ytterligare sätta fokus på kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkring är ju hursomhelst diagnos, inte bot. Hur tänker du kring att bättre kvalitetssäkring av högre utbildning ska leda till höjd kvalitet? Minskat utbildningsutbud? Färre högskolor? Eller förbättring av den befintliga verksamheten?
– Hela vår utbildningspolitik handlar om hur vi ska förbättra kvaliteten, men för bot krävs diagnos genom tuff utvärdering. Vi har höjt anslagen, särskilt för utbildningar på humsamområdet. Både hög kvalitet och indragna examenstillstånd leder till att vi flyttar resurser. Den nya gymnasieskolan med ökat fokus på kunskap kombinerat med högre behörighetskrav syftar till att studenterna ska komma bättre förberedda till högskolan.
SULF och SFS har reagerat, de menar att det inte räcker med omorganisationer eller mera av kvalitetssäkring, utan att det också krävs nya resurser, dvs mer statliga medel. Kommer det att bli några sådana?
– Vi har gjort flera kvalitetssatsningar och har aviserat fler kommande år. Samtidigt är det inte bara en fråga om kronor och ören. Det handlar om att pengarna används på rätt sätt.
Du jämför med Skolinspektionen, samtidigt är det väl stor skillnad på hur skolor inspekteras och HSV:s kollegiala granskning, peer review? Eller tänker du dig en ny form av tillsyn, mer av "högskoleinspektörer"?
– Den nya myndigheten kommer att fortsätta det utvärderingssystem vi just sjösatt och peer review är en viktig del av det. Men på samma sätt som på skolområdet skiljer vi den granskande verksamheten från övrig verksamhet. Jag tror också att det finns vinster med att samla de andra uppgifterna i en myndighet. Exempelvis ser jag en poäng med att en myndighet ansvarar för hela antagningen – både föreskrifter och själva processen.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023