Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Både spets och bredd behövs

Debattartikel av Åsa Bergenheim

1 februari, 2012
Universitetsläraren

2012 BLIR ETT viktigt år för svensk forskning. En ny forsknings- och innovationspolitisk proposition väntas. Som rektor vid ett universitet kan jag förstås ha en lång önskelista på miljoner till än det ena och än det andra. Men det centrala – om jag lyfter blicken – är att diskutera förutsättningarna för svensk forskning med utrymme för både spets och bredd. Signalerna till universitet och högskolor idag är: ”Vi måste höja nivån, det produceras för mycket dålig forskning i det här landet. Låt de excellenta forskarna syssla med forskning och lämna undervisningen till de andra.” Dessa signaler behöver kommenteras. Den forskning som ska bedrivas måste naturligtvis hålla god kvalitet. Så är inte alltid fallet idag. Detta är en realitet vid samtliga lärosäten i landet och givetvis även vid Karlstads universitet. Men lösningen är inte att låta färre personer forska. En bred forskande miljö är i själva verket förutsättningen för att excellent forskning ska utvecklas. I en miljö där fler personer forskar utvecklas – produceras om man så vill – mer forskning och där kan också kvaliteten säkras. Vår strävan borde vara att forskning ska bedrivas av det stora flertalet av vår akademiska personal, helst alla. Forskning ingår helt enkelt i det akademiska uppdraget, liksom undervisning. Men statistik från IVA, Ingenjörsvetenskapsakademin, visar att bara 8 procent av undervisningen vid Sveriges lärosäten bedrivs av aktiva och meriterade forskare. Det verkar alltså som om att vissa forskar och andra undervisar. Det räcker om läraren är ”vetenskapligt kompetent”, sägs det. Men kompetens, menar jag, är inget man har eller äger en gång för alla. Kompetens är en färskvara. I kompetensens väsen ligger att den ständigt måste utvecklas. För att vara vetenskapligt kompetent räcker det därför inte med en examen på forskarnivå. Det krävs att man forskar. Och entusiasm för vetenskapen och dess möjligheter kan nog bara den lärare förmedla som själv har nävarna i den vetenskapliga myllan. I en kommande forsknings- och innovationspolitisk proposition kan mycket göras för att förändra. Att satsa på excellenta forskare och forskningsmiljöer är givetvis av stor betydelse. Viktigt är också att satsa på yngre lovande forskare, kanske i synnerhet dem som inte redan beviljats forskningsanslag. Men det gäller också att skapa förutsättningar för fler att engagera sig i forskning, om än i olika omfattning. Vi efterlyser därför initiativ i denna riktning på nationell nivå, som komplement till våra egna ansträngningar på området. Strategiska satsningar på såväl bredd som spets är nödvändiga, för att Sveriges lärosäten ska vara en levande akademisk miljö av hög kvalitet. Det är vad som behövs för att stärka svensk forskning. ÅSA BERGENHEIM Rektor Karlstads universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023