SULF går till AD

SULF ÄR INTE en organisation som är ofta i Arbetsdomstolen. Det finns flera skäl till det och ett skäl är att det bör finnas en principiell fråga som det är viktigt för förbundet att få svar på. För att kunna få svar på den principiella frågan måste det finnas ett konkret ärende som domstolen kan ta ställning till. Arbetsdomstolen avvisar alltså ärenden där man försöker få ett allmänt svar på en fråga. Det måste finnas en konkret tvist och ett konkret ärende för att AD skall ta upp tvisten. I mitten av december förra året stämde SULF ett universitet till AD. Bakgrunden är att universitetet anmälde en professor till sin personalansvarsnämnd, som i ett oenigt beslut beslutade att säga upp honom från hans anställning vid universitetet. Grunden till beslutet är att professorn, enligt nämndens majoritet, allvarligt har skadat förtroendet för universitetet genom att examinera och utge högskolepoäng i strid med förordning och arbetsgivarens direktiv. Utbildningar har genomförts av ett från universitetet fristående bolag, och de som har genomgått utbildningen har erhållit högskolepoäng för detta av universitetet. Minoriteten i nämnden menade att det inte är grund för uppsägning, då det är fråga om kurser som genomförts på samma sätt, av samma utbildningsanordnare och med av universitetet godkända kursplaner som tidigare genomförda kurser. Dessa tidigare kurser har gett högskolepoäng enligt universitetets godkännande. Frågan om det är korrekt med en uppsägning av professorn är intressant i sig, men det finns ytterligare en fråga som är av intresse och det är preskriptionsfrågan. Enligt anställningsskyddslagen så får arbetsgivaren inte till grund för uppsägning åberopa omständigheter som man känt till mer än två månader innan varsel om uppsägningen lagts. Det finns ett antal domar där AD har sagt att arbetsgivaren måste ha fullständig kännedom om omständigheterna i fallet innan man behöver ta ställning till om man skall gå till uppsägning eller ej. Av den anledningen är det korrekt av en arbetsgivare att avvakta till exempel en utredning av en revisionsbyrå, eller en lagakraftvunnen dom. I detta fall har arbetsgivaren åberopat en utredning av en revisionsbyrå, och varslat om uppsägning inom två månader från det att man erhållit utredningen. Från förbundets sida hävdar vi att arbetsgivarens företrädare har haft fullständig kännedom om vad som förevarit långt innan varslet lades. Vi hävdar således att uppsägningen är preskriberad då arbetsgivaren redan har haft tillräcklig kunskap för att kunna bedöma om man skall gå till uppsägning eller ej, långt innan man tillsatte utredningen. En sådan tvist har tidigare inte varit föremål för AD:s bedömning. Vi har därför yrkat att preskriptionsfrågan skall avgöras först, i en så kallad mellandom. När detta skrivs har vi inte fått svar från AD på den frågan, men enligt vår uppfattning är det en intressant fråga att få utredd. Och naturligtvis är det sedan intressant att få veta om det är majoriteten eller minoriteten i universitetets personalansvarsnämnd som har gjort en korrekt bedömning av frågan i övrigt!