Det säger Ulla Riis, professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Att kvaliteten på sakkunnigutlåtanden har försämrats är en av slutsatserna i undersökningen ”Darr på ribban?”, där Ulla Riis tillsammans med Théresè Hartman och Sara Levander, forskare respektive doktorand, gjort en uppföljning av 1999 års befordringsreform som mellan 1999 och 2010 innebar rätt för lektorer att ansöka om befordran till professor.
Undersökningen omfattar analys av 294 av 700 befordringsärenden, av vad som förenklat uttryckt ”lönar” sig. Föga överraskande är det forskningsmeriter som väger tyngst, jämfört med pedagogiska meriter även om dessas betydelse har ökat. Gällande pedagogiska meriterär det främst kvantitet i form av antal handledda doktorander som räknas, däremot inte kvalitativa meriter som högskolepedagogisk utbildning eller annan pedagogisk fördjupning.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.
De sakkunnigas utlåtanden har försämrats under en tioårsperiod
– Den som anlitas som sakkunnig lånar ut sitt goda namn, samtidigt som sakkunniga och därmed akademien som helhet, nöjer sig med så korta utlåtanden att det i praktiken handlar om att enbart leverera en slutsats. – Därmed går en viktig peer review-funktion förlorad.
1 januari, 2012
Universitetsläraren
Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Senaste artiklar:
Mest läst:
Tipsa oss! Du kan vara anonym.
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
