Historiker protesterar mot nedskärningar

Varför gäller kraven på inköp av utländsk litteratur enbart KB? Varför inte också universitetsbiblioteken, med tanke på att universiteten sitter på en hel del oanvända pengar?

DET FRÅGAR SIG Gunnar Sahlin, som nyligen avgick som riksbibliotekarie, med anledning av kritiken mot att KB har skurit ned på det utländska förvärvet, det vill säga inköp av litteratur, tidningar och tidskrifter.
2009 gjorde KB utländska inköp för sju miljoner, numera är det minskat till fyra miljoner.
Nedskärningarna är direkt relaterade till att KB de senaste åren har haft ett besvärligt ekonomiskt läge, vilket bland annat förklaras med ett breddat uppdrag där anslagen ska räcka till både den omfattande digitaliseringen och det traditionella uppdraget.
Våren 2010 infördes vad som internt på KB kallades "panikstopp" för sådant som stående order av ett stort antal bokserier och flerbandsverk, exempelvis handskriftskataloger, dagböcker och brevväxlingar.
I Universitetsläraren nr 15/2011 refererades också hur KB nu aktivt söker privata sponsorer då man anser sig behöva ytterligare medel, utöver de 328 miljonerna i statligt anslag.

I KB:S UPPDRAG ingår att bevara det svenska trycket, i övrigt att "samla, förvara, beskriva och tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora".
Hur "representativ" ska tolkas är en fråga för KB, som enligt en ny policy kommer att "fokusera på det pliktlevererade svenska materialet, samt utländsk utgivning som berör Sverige och svenska förhållanden (internt benämnt Suecana). KB fortsätter också att köpa in utländsk forskningslitteratur som sätter in Sverige, svensk historia och kultur i ett europeiskt och globalt sammanhang, liksom litteratur som stöder forskning i KB:s olika samlingar".
När detta uppmärksammades i Dagens Nyheter (22 oktober) föranledde det Svenska Historiska Föreningen att skriva ett öppet brev till riksbibliotekarien:
"Facklitteratur är för humanister och samhällsvetare lika viktiga som labora torier är för naturvetare. Att Kungl. Biblioteket har för avsikt att minska inköpen av utländsk facklitteratur inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena är därmed en mycket dålig nyhet för oss", skriver föreningen bland annat.
– Det är naturligt för forskare att vända sig till KB, framförallt för den som läser på franska, tyska eller andra språk än engelska, säger Elisabeth Elgán, docent i historia vid Stockholms universitet och ordförande i Svenska Historiska Föreningen, som har 1 200 medlemmar.
– Forskare litar på KB:s urval, inte minst väsentligt är att den som söker i deras katalog också hittar det man inte visste fanns, vilket kan innebära nya uppslag för forskningen.
Hon säger vidare att KB har en samlande, självklar roll, som inte universitetsbiblioteken kan ha, särskilt inte som deras verksamhet, åtminstone enligt forskarna, har fokus på studenternas kurser och examensarbeten, vilket oftast innebär efterfrågan på svensk- och engelskspråkig litteratur.
– KB har stor betydelse för hum-samforskare i hela landet, många ser till att kunna förlägga sitt arbete till KB under någon vecka per år.

KB LYDER som myndighet under Utbildningsdepartementet som formulerar nationalbibliotekets uppdrag och direktiv.
Departementet har i samband med KB:s ekonomiska kris upprepade gånger understrukit att KB, liksom andra myndigheter, har att utföra sitt uppdrag inom gällande budgetramar.
– Det är KB:s sak att prioritera, från departementets sida kan vi inte gå för djupt in i verksamheten. Detta av principiella skäl, vi har inte heller den kompetensen, säger statssekreterare Peter Honeth.
Utan att komma med detaljerade synpunkter på Svenska Historiska Föreningen brev tycker han generellt att det är "alldeles utmärkt att forskargrupper ställer krav".
Den uppmaning som Svenska Historiska Föreningen riktar till KB och riksbibliotekarien är att bland annat "verka för en höjning av anslagen för litteraturinköp", eftersom "förvärvet av utländsk litteratur måste uppfattas som en del av Kungl. Bibliotekets kärnverksamhet".
Eftersom Gunnar Sahlin avgått lär ett, eventuellt, svar från KB formuleras av den nye riksbibliotekarien som vid Universitetslärarens pressläggning ännu inte är utsedd. Statskontoret genomför just nu en så kallad myndighetsanalys , som ska beskriva hur "interna och externa faktorer" påverkar KB:s förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.
I regeringsbeslutet om analysen betonas att "förutsättningar" inte handlar om pengar, istället ska analysen "ha sin utgångspunkt i KB:s befintliga ekonomiska ramar".

MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv