HÖGSKOLEVERKET HAR det senaste halvåret blivit kontaktat av utbildningsanordnare baserade i Storbritannien som vill etablera sig i Sverige. De kallar sig "college" och har i huvudsak ämnen inom samhällsvetenskap och ekonomi, som business studies och turism. Några hinder för etablering i Sverige finns inte, så länge dessa "college" inte uppger sig ge svenska examina. Något lagligt skydd för begreppet universitet eller college finns inte i Sverige.
– Vem som helst kan ju sätta upp vad som helst och kalla det för universitet. Jag brukar säga att det är precis som att sätta upp en korvkiosk. Vi från Högskoleverket kan inte ha några synpunkter på detta och de kan etablera sig bara de följer svensk skattelagstiftning. Det är som vilken affärsverksamhet som helst, säger Lennart Ståhle, stabschef vid Högskoleverket.
Granskar man uppgifterna på de här utbildningsanordnarnas hemsidor så ger de ofta ett oseriöst intryck. Ett "college" har adress ovanpå en bilverkstad i Sollentuna. Telefonnumret går till en person i Bålsta, men abonnemanget har upphört. Ett annat har en brevlåda i ett kontorshotell i Stockholm och telefonnumret går till en brittisk telefonsvarare. Ett tredje har en adress till ett kontorshotell i Solna. En kvinna svarar på telefonnumret, men hon kan inte ge några upplysningar utan kopplar vidare till en brittisk telefonsvarare.
Ett fjärde "college" visar en bild från Stockholms stadsbibliotek för att illustrera sitt bibliotek.
– Det verkar inte helt seröst. Man börjar ju undra om detta är utbildningsanordnare eller något annat, säger Lennart Ståhle.
DEN BRITTISKA gränskontrollen har granskat ett antal så kallade "college" och funnit att de inte ger någon utbildning i Storbritannien, utan ägnar sig åt "visa scam", det vill säga att människor utan att studera får antagningsbevis och därigenom har möjlighet att få visum till Schengenområdet, EU:s passunion.
– Det finns anledning att tro att några av dem som försöker etablera sig i Sverige är av den kalibern. Men vi kan ju inte bevisa det, säger Lennart Ståhle.
En anledning till att den här typen av verksamhet börjar dyka upp i Sverige är att många av collegen i Storbritannien inte längre kan ta emot några studenter eftersom de inte får inresetillstånd. År 2010 drog United Kingdom Border Agency in rätten till uppehållstillstånd för studier vid över 100 privata college på grund av misstänkta brott mot visum regler och mot antiterroristlagar. Ytter ligare skärpningar trädde i kraft 4 juli 2011.
En del av de brittiska så kallade "college" som vill etablera sig i Sverige kan alltså misstänkas vara skenverksamhet för att kringgå regler kring immigration.
Men åtminstone ett college verkar ha för avsikt att verkligen bedriva utbildning i Sverige och det vänder sig främst till studenter från Indien, Bangladesh och Pakistan. Det är inte en utbildning som ger svensk examen, utan examina som är ackrediterade av vissa brittiska ackrediteringsorganisationer. I Storbritannien finns en rad organ som kan ge ackreditering, men vars ackreditering kanske inte erkänns av så många andra instanser.
– Den brittiska utbildningen är inte reglerad på samma sätt som den svenska. Där finns yrkesorganisationer, exempelvis brittiska revisorsförbundet som kan ackreditera kurser i financial management, och då är det inte samma stränga regler som brittiska universitet lyder under.
De studenter som betalar avgift och reser hit för att studera på en sådan utbildning riskerar att bli besvikna.
– Skulle någon komma till oss med ett diplom från ett sådant här college skulle vi konstatera att det här inte är någon officiellt erkänd utbildningsanordnare i Storbritannien så diplomet är värdelöst.
FRÅGAN ÄR VARFÖR de här verksamheterna är på väg till Sverige just nu.
Den första förutsättningen är att det finns avgifter för studenter från länder utanför EES.
– En aspekt är att de är här för att tjäna pengar. Utan de nyligen införda svenska avgifterna för studenter från tredje land skulle sådan här verksamhet inte vara intressant.
En annan anledning är att de brittiska visumreglerna har blivit strängare, det har blivit mycket svårare för maka eller make till en student att få visum. Ett brittiskt uppehållstillstånd som student innebär att man inte får arbeta i motsats till ett svenskt uppehållstillstånd för universitetsstudier, som tillåter arbete vid sidan av studierna.
Ett "college" kan åtminstone marginellt bli en konkurrent till svenska lärosäten genom att rekrytera studenter från tredje land. Med en studieavgift på kanske 45 000–50 000 kronor per läsår ligger det 20 000–30 000 kronor under avgiften till svenska lärosäten.
– Det övergripande problemet från svensk horisont är att vi kommer att få ett antal utbildningsanordnare som agerar från Sverige och om den de ger inte håller den kvalitet som man förväntar får också svensk utbildning ett dåligt rykte. I förlängningen är det det som är det stora problemet, det kan spilla över på svensk utbildning.
Den här sortens lärosäte som inte ger en svensk examen står inte under tillsyn av någon. Det finns inte någon lagstiftning för verksamheten och Högskoleverket har inga lagliga möjligheter att ingripa.
– Vi kan inte göra ett officiellt uttalande om sådana här så kallade "college", vi är inte tillsynsmyndighet över dem. De angår så att säga inte oss, säger Lennart Ståhle.
DEN MYNDIGHET verksamheten närmast angår är Migrationsverket som beslutar om uppehållstillstånd för studenter från så kallat tredje land. Men inte heller Migrationsverket kan ha några synpunkter på de här lärosätenas verksamhet.
– Vi tillämpar ju inte högskolelagstiftningen, utan utlänningslagstiftningen. Vi gör inte prövningar av utbildningsanordnare. Det ingår inte i vårt uppdrag, utan vi prövar ansökan som den en skilde individen kommer med, säger Anita Engström, expert vid Migrationsverket med ansvar för studerandeärenden på Verksamhetsområdet för Besök, bosättning och medborgarskap.
Migrationsverket undersöker alltså inte lärosätets verksamhet och gör ingen kvalitetsbedömning av utbildningarna.
– Vi prövar ansökan utifrån vad den sökande har uppgivit att han eller hon ska studera vid det eller det lärosätet. I vissa fall behöver vi få mer information om nivån på utbildningen. Detta för att vi ska kunna avgöra enligt vilken bestämmelse ansökan ska prövas.
Orsaken till nivåkontrollen är att det är olika bestämmelser om uppehållstillstånd för högskolestudier och för andra studier.
Men, understryker Anita Engström, Migrationsverket söker inte efter information om kvalitetsnivån på utbildningen.
– Skulle vi däremot få veta att lärosätet inte bedriver någon verksamhet i Sverige skulle vi ju ifrågasätta ansökan. Men mig veterligt har vi inte fått några bevis för något sådant.
Hon är medveten om att uppehållstillstånd för studier kan användas av personer vars syfte inte är att studera.
– Det har till exempel funnits kurser på svenska högskolor som är enkla att komma in på och som lockar personer som vill komma hit i annat syfte än att studera. Men det betyder inte att utbildningsanordnaren är oseriös. Migrationsverkets fokus ligger på den enskilde som söker uppehållstillstånd.
– Om syftet med vistelsen är något annat än studier kan det vara svårt att upptäcka eftersom det är svårt att bedöma en persons verkliga avsikter, säger Anita Engström.
PER-OLOF ELIASSON
