Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Rektorer efterlyser debatt om regeringens högskolepolitik

Regeringens nya högskolepolitik missgynnar regionala högskolor. Tre rektorer varnar nu för effekterna och efterlyser en politisk debatt om högskolepolitiken. – Regeringen verkar inte lita på lärosätenas förmåga att ta ansvar för sin verksamhet. Det känns som om deras handlingsutrymme blir alltmer beskuret, kommenterar SULF:s chefsutredare Ann Fritzell. På bilden Marita Hilliges, rektor Högskolan Dalarna.

18 december, 2011
Universitetsläraren

EN RAD ÅTGÄRDER från regeringen missgynnar mindre högskolor; omfördelningen av platser på lärarutbildningen, indragningen av bidrag för passiva studenter, satsningen på fler utbildningsplatser för läkare och civilingenjörer, fördelningen av de strategiska forskningsmedlen. Ovanpå kommer att de 10 000 extra utbildningsplatserna dras in.
Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna är mest bekymrad för samhällets utveckling utanför de större städerna och kompetensförsörjningen i hela landet.
– Hela landet behöver ha tillgång till kompetent personal och personer med högre utbildning. Sveriges industrier befinner sig faktiskt inte i Stockholm. En stor exportindustri som är i behov av kvalificerad arbetskraft finns ute i landet till exempel i Norrland och Dalarna. Att de har en bra kompetensförsörjning är en grundförutsättning för att de ska kunna vara kvar och en grundförutsättning är också att det finns en offentlig sektor med utbildade socionomer och sjuksköterskor och lärare i hela landet, säger hon.
Högskolan Dalarna får en neddragning från 2011 till 2012 på 37 miljoner, nästan 10 procent av grundutbildningsanslaget. Dessutom ytterligare neddragningar med 16 miljoner 2013, och antagligen fortsatta neddragningar även åren därefter.
– En neddragning med 16 procent på två år, det är tufft. Vi kommer att ta bort kurser och program och det blir färre studenter.
Och det får konsekvenser för personalen.
– Vi får se hur många vi kan fasa ut och som kan gå i pension och var vi har tidsbegränsat anställda. Men jag är helt övertygad om att vi kommer att ha uppsägningar.
På frågan om det är aktuellt med någon sammanslagning med ett annat lärosäte svarar hon:
– Det är ju en direkt uppmaning från vår minister att vi ska överväga sådant. Jag tror att de flesta kloka lärosätesledningar tänker över alla möjligheter som står till buds och gör överväganden om för- och nackdelar med samarbeten av olika djup.
Men samtidigt är hon skeptisk.
– Att det skulle bli bättre genom att slå ihop lärosäten tror jag inte riktigt på. Jag tror till exempel inte att Uppsala universitet skulle vara jättebra på att driva lokalt förankrad utbildning i Dalarna.
Hon efterlyser en politisk debatt i frågan:
– Vill man göra stora radikala strukturomvandlingar och ändra förutsättningarna för det svenska samhällets långsiktiga utveckling så tycker jag att man bör föra en politisk diskussion kring det och i demokratisk anda ta beslut om detta. Jag tycker det är obehagligt att sådana här beslut som har långsiktiga konsekvenser för oss inte diskuteras på den politiska arenan.
Hon tror långtifrån alla i det politiska systemet har hunnit begrunda frågan.
– Sådana här mer långsiktiga förändringar är något vi inom högskolan mer ägnar oss åt än de gör inom politiken. Det vi gör idag i utbildningen inom högskolan får ju effekt om tidigast tre år och så kanske i 30 år till, säger Marita Hilliges.
Beslutet att just nu dra in den tillfälliga satsningen på 10 000 platser av arbetsmarknadsskäl är hon tveksam till.
– Jag tycker det är en olycklig timing, man trodde under en period att krisen var över men det är ju ganska oroligt i världsekonomin. Och Sverige har ju en ungdomsarbetslöshet som ligger i nivå med Östeuropa, runt 25 procent. Jag tycker inte det är försvarbart att dra in kapacitet för högre utbildningar samtidigt som det är så hög ungdomsarbetslöshet, säger hon.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023