Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Långsiktig forskning utvärderad

– Det råder brist på rapporter som visar på de långsiktiga effekterna av storskalig forskningsfinansiering. Det säger Sverker Sörlin, professor vid KTH, han medverkade som kommentator när Vinnova och Faugert&Co arrangerade ett seminarium på temat ”Starka FoI-miljöer” där man också presenterade en så kallad effektanalys.

18 december, 2011
Universitetsläraren

– DET RÅDER BRIST på rapporter som visar på de långsiktiga effekterna av storskalig forskningsfinansiering. – Den rapport som Vinnova har låtit ta fram är därför både ovanlig och intresseväckande. Det säger Sverker Sörlin, professor vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid Kungl. Tekniska Högskolan. Han medverkade som kommentator när Vinnova och Faugert&Co arrangerade ett seminarium på temat ”Starka FoI-miljöer” där man också presenterade en så kallad effektanalys. Det som analyserats är tillkomst, utveckling och effekter av fem forsknings- och innovationssystem som under perioden 1990– 2009 har fått centrumanslag från Vinnova och andra FoI-finansiärer. De system som ingår i studien är tunnfilmsgruppen vid Linköpings universitet, Gigahertzgruppen vid Chalmers tekniska Högskola, Vingquistlaboratoriet vid Chalmers tekniska Högskola, SNAP, en centrumbildning inom KTH och Ytkemiska institutet samt Forskningscentrum för strålbehandling vid KI. Faugert&Co Utvärdering som genomfört analysen väljer att i rapporten tala om ”starka FoI- system”, vilket man menar är en mer adekvat benämning än ”miljöer”, på samverkan mellan universitet, institut och företag. De fem FoI-systemen har producerat vad som beskrivs som ”omfattande resultat och effekter inom hela triple helix”. De kvantitativa resultaten under åren 1990–2009 är 2 700 vetenskapliga publikationer, 46 beviljade patent, 153 doktorer, 99 licentiater och 245 examensarbetare. Framgångarna räknas både vetenskapligt och i företagssamarbeten, de främsta systemen har genererat ”omfattande externa intäkter” till sina lärosäten och utgör del av respektive lärosätes prioriterade FoU-områden. Två av FoI-systemen har också fått anslag genom regeringens strategiska forskningssatsning. Rapporten beskriver alltså framgångsrik forskning, vilket författarna också markerar, de miljöer och system man studerat ”utgör en positiv selektion”. – Det positiva och begränsade urvalet innebär att man inte gör någon systematisk jämförelse med annan forskning. De kvantitativa siffrorna över vad som åstadkommits i de fem miljöerna kan låta stora och imponerande, men andra kanske har presterat lika mycket, säger Sverker Sörlin som dock inte ser detta som någon allvarlig invändning mot rapporten. Poängen med den sortens analys är, enligt Sörlin, inte främst sådant som kvantitativa detaljer, utan helheten som diskussionsunderlag. – Diskussioner om forskningsfinansiering kan vara förutsägbara och inte tillföra särskilt mycket nytt, men den här studien innebär möjlighet till samtal från nya utgångspunkter och framförallt med data som sträcker sig över en lång tid, upp mot tjugo år. – I rapporten finns också stöd för hypotesen att det går att kombinera grundläggande forskning med tillämpad forskning, inte bara i ett enstaka labb, utan i flera samarbetande miljöer, säger Sverker Sörlin, som samtidigt vill varna för ”evangelisk förkunnelse”: – Att det har fungerat i dessa miljöer innebär inte att man ska tro att det skulle fungera bra alltid och överallt. Från Vinnovas perspektiv är effektanalyserna bland annat ett sätt att bättre förstå hur man kan utveckla och ”designa” sina forskningssatsningar. Fokus ligger inte heller enbart på de egna anslagen, då centrumanslagen kommer från flera aktörer. – Vi har gjort en rad effektstudier. Vi har också ett parallellprojekt där vi har utvärderat själva studierna och kommer i dagarna att presentera en sammanvägning, en syntes av effektstudierna, säger Göran Marklund, chef för Vinnovas avdelning för verksamhetsutveckling. Oavsett aldrig så gedigna rapporter och analyser är det inte helt enkelt att veta vad som fungerar när det gäller vad som är eller som kan bli en stark forskningsmiljö: – Det är lättare att identifiera en stark miljö om den redan är stark, men det innebär också en viss risk för att förnyelsekraften ibland kan försämras, säger Göran Marklund som därför menar att det är viktigt att det sker intern förnyelse inom den starka miljön. Han påpekar vidare att det inte går dåligt för Sverige när det gäller forskning och innovation. – Nej, i grunden går det bra, däremot får man inte upphöra att försöka bli bättre, också när det gäller finansiering. – Förnyelse är viktigt, men väldigt svårt. Det gäller att försöka förstå forskningssystemets regelverk och incitament, men också att provocera systemet med andra incitament. En sådan ”medveten provokation” är Vinnovas nysatsning på ”utmaningsdriven innovation”. För första gången har man haft en helt öppen utlysning av anslag, för forskning gällande ”samhällsutmaningar” som Vinnova identifierat, under fyra brett formulerade rubriker: Hållbara attraktiva städer, Framtidens hälsa och sjukvård, Informationssamhället 3.0 samt Konkurrenskraftig produktion. När ansökningstiden gick ut 1 september hade Vinnova fått in omkring 650 ansökningar. – Det är mer respons än vad vi brukar ha, säger Göran Marklund som ser ”utmaningsdriven innovation” inte bara som en förnyelse av hur utlysningar designas. – Det är också ett led i att kapitalisera förnyelse, är det något man kan vara säker på är det att det kommer att finnas efterfrågan på säljbara lösningar på samhällsproblem.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023