Starka individer ger starka fackföreningar

SULF står inför en rad utmaningar. Utmaning är ett begrepp som man kan ta till när ord som svårighet, orosmoln eller liknande känns alltför starkt och om man skulle använda dem så känns det som man har givit upp. Därför presenteras här utmaningar med tillhörande idéer om hur vi kan möta dem. Den första utmaningen rör frånvaron av goda tider. Vi nås sällan av positiva ekonomiska nyheter som får genomslag i verksamheten. Snarare är det nyheter om besparingskrav och effektiviseringar, eller den mer korrekta benämningen rationaliseringar. En konsekvens är att många chefer tvingas tänka med ett alltför kortsiktigt ekonomiskt perspektiv. Dessa har av förklarliga skäl svårt att se värdet av samarbete med facket. I arbetsgivarens ögon blir vi något som fördröjer och obstruerar arbetsgivarens tänkta beslut. En annan konsekvens av dåliga tider är att vi som anställda tenderar att minska synfältet och värna det allra närmaste, det vill säga egna kurser och egna forskningsprojekt. Det ger ett minskat utrymme för engagemang utöver de egna arbetsuppgifterna och den egna karriären. Vi får ett bristande intresse bland medlemmar att ägna sig åt fackligt arbete på en ideell eller nära nog ideell basis. Vidare blir det för de som redan är förtroendevalda svårt att driva frågor som rör långsiktighet, utveckling, förbättring och att pröva nya idéer. För att det fackliga arbetet inte ska stanna vid att bara förhindra och bromsa försämringar krävs uthållighet, mod och självklart kunskap. Och SULF kan högskolans område. Det ska vi inte hymla med. Den andra utmaningen rör relationen individ – kollektiv. De traditionella centrala kollektivavtalen tar alltmer form av ramavtal som öppnar för möjligheten att träffa lokala kollektivavtalslösningar. Inte minst när det gäller lönerna. Vi har dessutom sett en uppluckring av lagar och förordningar på högskoleområdet, vilket medför större möjlighet till lokala variationer när det gäller anställningsformer och organisation. Under de senaste åren ser vi en förskjutning vad gäller våra anställningsvillkor från lagreglerad styrning till lokala lösningar. Individualiseringen ökar också när arbetsvillkor relateras till vars och ens egenskaper, förmågor och prestationer istället för till gruppers eller rent av organisationers dito Det gäller arbetsvillkoren i stort för våra medlemmar och deras lönesättning i synnerhet. Frågan ”vad får jag ut av medlemskap i facket?”, ställs allt oftare och kan inte längre endast besvaras med solidaritet, kollektivavtal och trygghet. Vi måste inse att frågan är uppriktigt ställd och många av våra medlemmar och våra potentiella medlemmar kräver ett svar som innehåller (omedelbara) fördelar för just individen. Det allra viktigaste vi har framför oss är att dels utveckla direkt stöd till individen, dels att påverka genom att förhandla fram en rättvis lönepolitik och tydliga lönekriterier. Vi behöver inte differentiera mellan individ och kollektiv. Vi behöver bli tydliga på att vi arbetar för individen tillsammans. Traditionella fackliga värden som gemenskap och trygghet får ny och starkare innebörd. Genom att stärka individer blir det fler som har inflytande och kraft att påverka sin egen och andras arbetssituation. I detta arbete är lokala SULF-föreningar en given organisation för att utbyta erfarenheter, ordna seminarier, organisera möten, formulera skrivelser och påverka.