Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt: Humaniora utan värde

17 december, 2011
Universitetsläraren

Sommarens utspel från svenskt näringsliv där en världsfrånvänd och för arbetsmarknaden ointressant humanistisk utbildning föreslogs nedprioriterad orsakade en storm av försvarsinlägg som tvingade till en snabb reträtt. Det grunda och polemiska utspelet gjorde att vi inte fick den debatt som faktiskt behövs: vilka värden framställer kulturvetenskaplig forskning på kort och lång sikt? Vilka möjligheter finns det att öka, belägga och värdera dessa? Stöder utbildnings- och forskningspolitik en sådan utveckling? Det är hög tid att ta utmaningen på allvar. Många har noterat att den kulturella sidan av konkurrenskraft och utveckling är minst lika väsentlig som den högteknologiska. De många upprörda debattsvaren påtalade detta, liksom så ofta i festtalen: humanioras civilisatoriska egenvärde, den nytta som åstadkoms genom existentiell reflektion, inflödena i kreativitet med utlopp i design, kulturindustrier, turism och kunskap nödvändig för att utveckla hälsa och demokrati. Om allt detta är sant så borde humaniora vara i centrum för strategiska forskningssatsningar i landet. Så är inte alls fallet. I två på varandra följande forskningspropositioner framlagda av två olika regeringar har sådana satsningar lyst med sin totala frånvaro. Inför arbetet med nästa som nu i oktober tar fart ser det inte bättre ut. Inte en enda representant från humaniora har kallats till den senast tillsatta forskningsberedningen. När Vetenskapsrådet samlar sig för att presentera varför regeringen bör satsa extra på humaniora (Ämnesöversikter 2010, www.vr.se) så är svaren i sammanfattning att varje kulturnation bör hålla sig med en traditionsöverförande kunskapsbank som lägger grunden för såväl framtida utbildning och människans självreflektion i allmänhet. Detta är sant men sannerligen inte tillräckligt precist för att motivera ökade anslag i en hård konkurrens och svårartat osäker tid. Om nu många ser kulturvetenskapernas potential, några deras brister och ingen satsar ordentligt på att utveckla dem – vari ligger problemen och vad behöver göras? Det fattas en handfast struktur för utveckling särskilt av kulturvetenskapernas samhällsbidrag. En handlingsplan för att skapa en sådan struktur måste in i det forskningspolitiska arbetet.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023